Löneutmätning och livet

[Loram]

Hej
Hur ser livet för er med löneutmätning? Framförallt ekonomiska delen. Klarar ni er ändå ?
Jag är i samma sitts men inget utmätning ännu. Har i månads lön 40 tusen före skatt och mina skulder drygt 1.5 miljön. Vet inte hur situationen kommer se ut efter utmätningen

lever med sambo, pojke 20 år och tjejen 18 år.

 

[skuldmannen87]

Livet med löneutmätning... suger.

Det finns inget jag kan göra för att minska skulderna. Jag får behålla 15k i månaden av mina 25k innan skatt. Enligt mina beräkningar får jag behålla 500kr mer varje månad för varje 2000 kr extra jag tjänar netto i månadslön, med nuvarande boendekostnader.

Jag har sambo och vi har ett barn. Vi bor dyrt, ja. Vi kommer tvingas att flytta på grund av detta, min sambo äger boendet som hon kommer tvingas sälja till förlust.

Skuldsanering är den enda vägen för mig att bli skuldfri, men har fått avslag tre gånger.

Mina skulder, idag, är på 700k hos KFM. Om 10 år, med nuvarande utmätning på 4000kr i månaden, kommer de ligga på 1.8 miljoner kronor hos KFM. Jag kommer aldrig kunna bli skuldfri med skuldsanering. Jag måste i sådana fall tjäna 50 000SEK netto. Då är jag skuldfri år 2029 enligt KFMs prognos.

Jag kan inte separera från min sambo, för jag kommer inte kunna skaffa ett eget boende på grund av betalningsanmärkningar. Vi har en bra relation, så att separera gör ingen nytta egentligen. Vi har även djur, eller rättare sagt, min sambo har djur. Hon kommer troligtvis tvingas till att sälja dem också för att vi ska kunna bo billigare.

Men givetvis har jag räknat på att sänka boendekostnaden med 10k i månaden, att bo i en lägenhet för 7000kr. Det skulle inte innebära någon märkbar skillnad. Räntorna tickar iväg, mina 4000 som jag betalar varje månad gör ingen skillnad. Jag kommer alltid dras med detta och min familj kommer alltid få lida på grund av detta. Självmordstankarna haglar dag för dag. Att släppa till KFM var det sämsta jävla rådet man kunde få av en skuldrådgivare. Tack.

 

[Loram]

Livet med löneutmätning... suger.

Det finns inget jag kan göra för att minska skulderna. Jag får behålla 15k i månaden av mina 25k innan skatt. Enligt mina beräkningar får jag behålla 500kr mer varje månad för varje 2000 kr extra jag tjänar netto i månadslön, med nuvarande boendekostnader.

Jag har sambo och vi har ett barn. Vi bor dyrt, ja. Vi kommer tvingas att flytta på grund av detta, min sambo äger boendet som hon kommer tvingas sälja till förlust.

Skuldsanering är den enda vägen för mig att bli skuldfri, men har fått avslag tre gånger.

Mina skulder, idag, är på 700k hos KFM. Om 10 år, med nuvarande utmätning på 4000kr i månaden, kommer de ligga på 1.8 miljoner kronor hos KFM. Jag kommer aldrig kunna bli skuldfri med skuldsanering. Jag måste i sådana fall tjäna 50 000SEK netto. Då är jag skuldfri år 2029 enligt KFMs prognos.

Jag kan inte separera från min sambo, för jag kommer inte kunna skaffa ett eget boende på grund av betalningsanmärkningar. Vi har en bra relation, så att separera gör ingen nytta egentligen. Vi har även djur, eller rättare sagt, min sambo har djur. Hon kommer troligtvis tvingas till att sälja dem också för att vi ska kunna bo billigare.

Men givetvis har jag räknat på att sänka boendekostnaden med 10k i månaden, att bo i en lägenhet för 7000kr. Det skulle inte innebära någon märkbar skillnad. Räntorna tickar iväg, mina 4000 som jag betalar varje månad gör ingen skillnad. Jag kommer alltid dras med detta och min familj kommer alltid få lida på grund av detta. Självmordstankarna haglar dag för dag. Att släppa till KFM var det sämsta jävla rådet man kunde få av en skuldrådgivare. Tack.

Jag lider med dig och alla andra , självmordstankar har oxå snurrat runt , jag mår som skit nu och det är jag orolig för framtiden.
Jag försökte driva ett företag och på sidan om jobbade jag hel tid som it tekniker men allt kraschade när corona och sen Ukraina

 

[T-bag]

Livet med löneutmätning... suger.

Det finns inget jag kan göra för att minska skulderna. Jag får behålla 15k i månaden av mina 25k innan skatt. Enligt mina beräkningar får jag behålla 500kr mer varje månad för varje 2000 kr extra jag tjänar netto i månadslön, med nuvarande boendekostnader.

Jag har sambo och vi har ett barn. Vi bor dyrt, ja. Vi kommer tvingas att flytta på grund av detta, min sambo äger boendet som hon kommer tvingas sälja till förlust.

Skuldsanering är den enda vägen för mig att bli skuldfri, men har fått avslag tre gånger.

Mina skulder, idag, är på 700k hos KFM. Om 10 år, med nuvarande utmätning på 4000kr i månaden, kommer de ligga på 1.8 miljoner kronor hos KFM. Jag kommer aldrig kunna bli skuldfri med skuldsanering. Jag måste i sådana fall tjäna 50 000SEK netto. Då är jag skuldfri år 2029 enligt KFMs prognos.

Jag kan inte separera från min sambo, för jag kommer inte kunna skaffa ett eget boende på grund av betalningsanmärkningar. Vi har en bra relation, så att separera gör ingen nytta egentligen. Vi har även djur, eller rättare sagt, min sambo har djur. Hon kommer troligtvis tvingas till att sälja dem också för att vi ska kunna bo billigare.

Men givetvis har jag räknat på att sänka boendekostnaden med 10k i månaden, att bo i en lägenhet för 7000kr. Det skulle inte innebära någon märkbar skillnad. Räntorna tickar iväg, mina 4000 som jag betalar varje månad gör ingen skillnad. Jag kommer alltid dras med detta och min familj kommer alltid få lida på grund av detta. Självmordstankarna haglar dag för dag. Att släppa till KFM var det sämsta jävla rådet man kunde få av en skuldrådgivare. Tack.

Fyfan vad tråkigt att läsa. Vad är anledningen till att du fått avslag 3 gånger?

 

[Krelf]

Hej
Hur ser livet för er med löneutmätning? Framförallt ekonomiska delen. Klarar ni er ändå ?
Jag är i samma sitts men inget utmätning ännu. Har i månads lön 40 tusen före skatt och mina skulder drygt 1.5 miljön. Vet inte hur situationen kommer se ut efter utmätningen

lever med sambo, pojke 20 år och tjejen 18 år.

Klarade mig utan större problem ekonomiskt när man "slapp" betala på alla lån. Sen var ju den tuffa biten att skulden ökade ju varje månad trots utmätning pga räntorna och x antal lån

 

[Jessica87]

Jag väntar också på löneutmätning. Det är blandade känslor. Jag vet rent krasst att jag kan leva på summan, det går att överleva och jag bor i hyresrätt. Men framtiden. Den ovissheten om hur länge skulderna kommer vara kvar. Även om man skulle ha en hyffsad prognos så kan ju livet hända med sjukskrivningar och annat. Har svårt att förstå att jag satt mig i den här skiten. Men det är för sent, jag kan inte ta mig ur det. Löneutmätning är den enda vägen.
En del av mig vill försöka lösa det på annat sätt. Men med 25+ fordringsägare och bara 24000:- i lön MED jämkning så går det inte. Hyra mat osv ska betalas också.

 

[SVENNE_]

(Varning för långt inlägg)

För mig och min partner så får jag nog säga att även om det är "tufft" att gå på löneutmätning båda två så har det gett oss ett väldigt lugn i vardagen, tidigare var det en ständig kamp att pussla ihop och be om anstånd och skjuta fram betalningar och detta höll vi på med under en lång tid tills vi bara inte orkade längre. Vi har gemensamt i dagsläget ca 750000 kr hos KFM och betalar efter gårdagens uppdatering av beslutet ca 48000 kr i månaden till kronofogden så skulderna minskar ju åtminstone. Dock är ju sättet KFM fördelar pengarna på helt hål i huvudet när man har många ärenden så därför försöker vi när vi kan och lyckas skrapa ihop lite överskott betala in på den lägsta skulden för att minska ner antalet ärenden. Men efter utmätningen har vi idag mer pengar på kontot än under tiden när det var som "värst" och ibland skäms man ju över att trots utmätning har man mer pengar efter skatt än vad en del personer får ut i lön per månad trots att dom jobbar heltid osv.

Men jämför man situationen innan utmätningen där man ständigt kämpade och fick vända på varje krona så är vardagen mycket lugnare nu, och man har fått lite mer perspektiv på vad man värdesätter i livet och kan ta sig tid för familjen, vänner och att greja med sådant man tycker är roligt (så länge som man har råd då) istället för att ständigt jaga pengar och lösa ekonomiska situationer. I efterhand kan jag nog se att jag varit på gränsen till att bli utbränd eller kollapsa mentalt och fysiskt, när det var som mest hektiskt med att bara överleva till nästa löneutbetalning så har livet bara passerat förbi runtomkring mig. Det är nästan 1 år som jag knappt kommer ihåg när jag tänker tillbaka idag, minns bara att jag jobbade heltid och så mycket övertid jag kunde samt drev ett eget företag och jobbade lite extra med annat på helgerna för att få in pengar. Alla hobbys och intressen man hade la man ner för det fanns ju inte tid till sådant, missat massa tid med familjen för man jobbade på vardagar, kvällar och helgerna, tog ut 5 veckor semester från heltidsjobbet på sommaren men då jobbade man ju i det egna företaget eller extra med något annat istället.

Har börjat träna igen efter flera års uppehåll, hittar på grejer med familjen på dagarna och gör diverse utflykter, färdigställt massa projekt som aldrig fanns tid till innan och även påbörjat sådana som stått bortglömda för man inte haft tid innan. Det tråkiga är ju att ett stort intresse jag har är båtlivet och att vara på sjön men man vågar ju knappt ha en lite "finare" båt för att en är rädd att KFM skall mäta ut den. Jag kan tycka att för att en människa skall orka fortsätta livet och vardagen så måste man ha något att leva för, när det var som mörkast hade man ju i princip tankar på att antingen ta livet av sig eller lämna familjens så att dom inte skall drabbas av skiten som jag ställt till med. (Ber om ursäkt för att det blev lite deppigt här)

Men nu blir det något/några år med utmätning och omställning av sitt ekonomiska beteende så att man kan komma på grön kvist till slut, jag lider dock med de personer som hamnar hos KFM med utmätning och tjänar såpass lite att skulderna bara fortsätter växa och hade jag varit i den situationen vet jag inte riktigt vad jag hade tagit mig till faktiskt. Bara en sån sak som att hitta bostad eller liknande med skuldsaldo och betalningsanmärkningar är ju inte roligt, lättare att få en lägenhet som avdankad knarkare eller socialfall som går på bidrag känns det som.

Sorry för lång text men ibland vill man bara få ur sig lite. Som Lars Demian sjöng "Du är svenne tills du dör"...