Hem
Forum
Nya inlägg
Bokmärken
Sök forum
Nytt i forumet
Populära trådar
Bästa Samlingslån
Lånforums guide Samlingslån
Logga in
Registrera
Vad är nytt
Sök
Sök
Sök bara titlar
Av:
Nya inlägg
Bokmärken
Sök forum
Meny
Logga in
Registrera
Navigering
Installera vår App!
Installera
Fler alternativ
Kontakta oss
Stäng Meny
Senaste inlägg
Populära trådar
Bästa samlingslån
Bästa Sms-lån
Bästa Lån utan UC
Lånforums guide Samlingslån
Lånforum.se rekommenderar
1.
Zmarta
- Forumets favorit
2.
Lendo
- Ett bra alternativ
3.
Loanstep
- Ingen UC, nytt erbjudande
4.
Klaralån
- Lån utan UC
5.
Brixo Privatlån
- Ingen UC
6.
Creditstar
- Ingen UC, nytt erbjudande
7.
Tomly
- Lån utan UC
8.
Kredio
- Lån utan UC
9.
Flexkontot
- Swish, ingen UC
10.
Ferratum
- Lån utan UC
11.
Brixo
- Swish-utbetalning & Ingen UC
Visa ränteexempel
Hem
Forum
Lån
Större lån & Samlingslån
Löneutmätning och livet
JavaScript är inaktiverat. För en bättre upplevelse, vänligen aktivera JavaScript i din webbläsare innan du fortsätter.
Du använder en föråldrig webbläsare. Det får inte visa dessa eller andra webbplatser korrekt.
Du bör uppgradera eller använda en
alternativ webbläsare
.
Svara på tråd
Meddelande
<blockquote data-quote="SVENNE_" data-source="post: 378908" data-attributes="member: 6257"><p>(Varning för långt inlägg)</p><p></p><p>För mig och min partner så får jag nog säga att även om det är "tufft" att gå på löneutmätning båda två så har det gett oss ett väldigt lugn i vardagen, tidigare var det en ständig kamp att pussla ihop och be om anstånd och skjuta fram betalningar och detta höll vi på med under en lång tid tills vi bara inte orkade längre. Vi har gemensamt i dagsläget ca 750000 kr hos KFM och betalar efter gårdagens uppdatering av beslutet ca 48000 kr i månaden till kronofogden så skulderna minskar ju åtminstone. Dock är ju sättet KFM fördelar pengarna på helt hål i huvudet när man har många ärenden så därför försöker vi när vi kan och lyckas skrapa ihop lite överskott betala in på den lägsta skulden för att minska ner antalet ärenden. Men efter utmätningen har vi idag mer pengar på kontot än under tiden när det var som "värst" och ibland skäms man ju över att trots utmätning har man mer pengar efter skatt än vad en del personer får ut i lön per månad trots att dom jobbar heltid osv. </p><p></p><p>Men jämför man situationen innan utmätningen där man ständigt kämpade och fick vända på varje krona så är vardagen mycket lugnare nu, och man har fått lite mer perspektiv på vad man värdesätter i livet och kan ta sig tid för familjen, vänner och att greja med sådant man tycker är roligt (så länge som man har råd då) istället för att ständigt jaga pengar och lösa ekonomiska situationer. I efterhand kan jag nog se att jag varit på gränsen till att bli utbränd eller kollapsa mentalt och fysiskt, när det var som mest hektiskt med att bara överleva till nästa löneutbetalning så har livet bara passerat förbi runtomkring mig. Det är nästan 1 år som jag knappt kommer ihåg när jag tänker tillbaka idag, minns bara att jag jobbade heltid och så mycket övertid jag kunde samt drev ett eget företag och jobbade lite extra med annat på helgerna för att få in pengar. Alla hobbys och intressen man hade la man ner för det fanns ju inte tid till sådant, missat massa tid med familjen för man jobbade på vardagar, kvällar och helgerna, tog ut 5 veckor semester från heltidsjobbet på sommaren men då jobbade man ju i det egna företaget eller extra med något annat istället.</p><p></p><p>Har börjat träna igen efter flera års uppehåll, hittar på grejer med familjen på dagarna och gör diverse utflykter, färdigställt massa projekt som aldrig fanns tid till innan och även påbörjat sådana som stått bortglömda för man inte haft tid innan. Det tråkiga är ju att ett stort intresse jag har är båtlivet och att vara på sjön men man vågar ju knappt ha en lite "finare" båt för att en är rädd att KFM skall mäta ut den. Jag kan tycka att för att en människa skall orka fortsätta livet och vardagen så måste man ha något att leva för, när det var som mörkast hade man ju i princip tankar på att antingen ta livet av sig eller lämna familjens så att dom inte skall drabbas av skiten som jag ställt till med. (Ber om ursäkt för att det blev lite deppigt här)</p><p></p><p>Men nu blir det något/några år med utmätning och omställning av sitt ekonomiska beteende så att man kan komma på grön kvist till slut, jag lider dock med de personer som hamnar hos KFM med utmätning och tjänar såpass lite att skulderna bara fortsätter växa och hade jag varit i den situationen vet jag inte riktigt vad jag hade tagit mig till faktiskt. Bara en sån sak som att hitta bostad eller liknande med skuldsaldo och betalningsanmärkningar är ju inte roligt, lättare att få en lägenhet som avdankad knarkare eller socialfall som går på bidrag känns det som.</p><p></p><p>Sorry för lång text men ibland vill man bara få ur sig lite. Som Lars Demian sjöng "Du är svenne tills du dör"...</p></blockquote><p></p>
[QUOTE="SVENNE_, post: 378908, member: 6257"] (Varning för långt inlägg) För mig och min partner så får jag nog säga att även om det är "tufft" att gå på löneutmätning båda två så har det gett oss ett väldigt lugn i vardagen, tidigare var det en ständig kamp att pussla ihop och be om anstånd och skjuta fram betalningar och detta höll vi på med under en lång tid tills vi bara inte orkade längre. Vi har gemensamt i dagsläget ca 750000 kr hos KFM och betalar efter gårdagens uppdatering av beslutet ca 48000 kr i månaden till kronofogden så skulderna minskar ju åtminstone. Dock är ju sättet KFM fördelar pengarna på helt hål i huvudet när man har många ärenden så därför försöker vi när vi kan och lyckas skrapa ihop lite överskott betala in på den lägsta skulden för att minska ner antalet ärenden. Men efter utmätningen har vi idag mer pengar på kontot än under tiden när det var som "värst" och ibland skäms man ju över att trots utmätning har man mer pengar efter skatt än vad en del personer får ut i lön per månad trots att dom jobbar heltid osv. Men jämför man situationen innan utmätningen där man ständigt kämpade och fick vända på varje krona så är vardagen mycket lugnare nu, och man har fått lite mer perspektiv på vad man värdesätter i livet och kan ta sig tid för familjen, vänner och att greja med sådant man tycker är roligt (så länge som man har råd då) istället för att ständigt jaga pengar och lösa ekonomiska situationer. I efterhand kan jag nog se att jag varit på gränsen till att bli utbränd eller kollapsa mentalt och fysiskt, när det var som mest hektiskt med att bara överleva till nästa löneutbetalning så har livet bara passerat förbi runtomkring mig. Det är nästan 1 år som jag knappt kommer ihåg när jag tänker tillbaka idag, minns bara att jag jobbade heltid och så mycket övertid jag kunde samt drev ett eget företag och jobbade lite extra med annat på helgerna för att få in pengar. Alla hobbys och intressen man hade la man ner för det fanns ju inte tid till sådant, missat massa tid med familjen för man jobbade på vardagar, kvällar och helgerna, tog ut 5 veckor semester från heltidsjobbet på sommaren men då jobbade man ju i det egna företaget eller extra med något annat istället. Har börjat träna igen efter flera års uppehåll, hittar på grejer med familjen på dagarna och gör diverse utflykter, färdigställt massa projekt som aldrig fanns tid till innan och även påbörjat sådana som stått bortglömda för man inte haft tid innan. Det tråkiga är ju att ett stort intresse jag har är båtlivet och att vara på sjön men man vågar ju knappt ha en lite "finare" båt för att en är rädd att KFM skall mäta ut den. Jag kan tycka att för att en människa skall orka fortsätta livet och vardagen så måste man ha något att leva för, när det var som mörkast hade man ju i princip tankar på att antingen ta livet av sig eller lämna familjens så att dom inte skall drabbas av skiten som jag ställt till med. (Ber om ursäkt för att det blev lite deppigt här) Men nu blir det något/några år med utmätning och omställning av sitt ekonomiska beteende så att man kan komma på grön kvist till slut, jag lider dock med de personer som hamnar hos KFM med utmätning och tjänar såpass lite att skulderna bara fortsätter växa och hade jag varit i den situationen vet jag inte riktigt vad jag hade tagit mig till faktiskt. Bara en sån sak som att hitta bostad eller liknande med skuldsaldo och betalningsanmärkningar är ju inte roligt, lättare att få en lägenhet som avdankad knarkare eller socialfall som går på bidrag känns det som. Sorry för lång text men ibland vill man bara få ur sig lite. Som Lars Demian sjöng "Du är svenne tills du dör"... [/QUOTE]
Verifiering
Klassisk svensk soppa som är gul och brukar vara populär inom militären...
Skicka svar
Hem
Forum
Lån
Större lån & Samlingslån
Löneutmätning och livet
Topp