- Blev medlem
- 6 Januari 2021
- Meddelanden
- 953
- Mottagna reaktioner
- 518
- Poäng
- 577
Blev efter ett stålbad av covid tvungen att försätta mitt framgångsrika företag i konkurs i slutet på 2020.
I den vevan blev jag samtidigt personligt betalningsansvarig för företagets lån med borgensåtagande, trots att långivarna hade haft betydligt större chans att få tillbaka pengarna via konkursboet, men istället kräver de mig direkt på skulderna.
Sammanlagt ca 300 000kr, plus att jag redan har personliga skulder på ca 400 000kr efter en skilsmässa/bodelning 180 000kr och ca 220 000 investerade i företaget som nu alltså brann inne.
Jag har aldrig haft någon anmärkning, har haft bra kreditvärdighet och varit otroligt noggrann med min ekonomi. Har nu en bra a-kassa och är arbetslös i en extremt hårt drabbad och nedåtgående bransch, är också ensamstående med två barn.
Jag har varit i kontakt med skuld- och budgetrådgivaren i min kommun som ganska omedelbart sade att jag var citat ”ett klockrent fall för beviljad skuldsanering”. Hon rekommenderade mig att ignorera kraven och endast betala det basala, samt CSN och billånet, då jag måste ha bil för mina barns uppehälle. Det jag får över stoppas i madrassen, har heller ingenting av värde i min ägo, allt låg i företaget.
Så snart företagets konkurs är klar så ansöker jag om skuldsanering.
Nu har breven från inkasso/KFM börjat singla in och jag sätter in allt med en klump i magen i en stor svart omärkt pärm. Detta går så otroligt emot mina principer och det är extremt tufft att inse hur chanslös jag är mot det här skuldberget.
Långivarna är helt ointresserade av att invänta konkursens sammanställning och/eller en human betalningsplan.
Min fundering är nu om jag har en chans till skusan med a-kassa? Får ut ca 24 000 i a-kassa men då är ju större delen inkomstförsäkring och det får enligt skuldrådgivaren inte utmätas. Min bransch är dessutom helt stendöd och jag skulle behöva skola om mig för att ha ett jobb som överstiger a-kassa på sikt.
Kan man genomgå skuldsanering och samtidigt studera? Alternativet är ju fortsatt arbetslös alt lågbetald utan betalningsutrymme oavsett.
Hur kan jag tänka?
I den vevan blev jag samtidigt personligt betalningsansvarig för företagets lån med borgensåtagande, trots att långivarna hade haft betydligt större chans att få tillbaka pengarna via konkursboet, men istället kräver de mig direkt på skulderna.
Sammanlagt ca 300 000kr, plus att jag redan har personliga skulder på ca 400 000kr efter en skilsmässa/bodelning 180 000kr och ca 220 000 investerade i företaget som nu alltså brann inne.
Jag har aldrig haft någon anmärkning, har haft bra kreditvärdighet och varit otroligt noggrann med min ekonomi. Har nu en bra a-kassa och är arbetslös i en extremt hårt drabbad och nedåtgående bransch, är också ensamstående med två barn.
Jag har varit i kontakt med skuld- och budgetrådgivaren i min kommun som ganska omedelbart sade att jag var citat ”ett klockrent fall för beviljad skuldsanering”. Hon rekommenderade mig att ignorera kraven och endast betala det basala, samt CSN och billånet, då jag måste ha bil för mina barns uppehälle. Det jag får över stoppas i madrassen, har heller ingenting av värde i min ägo, allt låg i företaget.
Så snart företagets konkurs är klar så ansöker jag om skuldsanering.
Nu har breven från inkasso/KFM börjat singla in och jag sätter in allt med en klump i magen i en stor svart omärkt pärm. Detta går så otroligt emot mina principer och det är extremt tufft att inse hur chanslös jag är mot det här skuldberget.
Långivarna är helt ointresserade av att invänta konkursens sammanställning och/eller en human betalningsplan.
Min fundering är nu om jag har en chans till skusan med a-kassa? Får ut ca 24 000 i a-kassa men då är ju större delen inkomstförsäkring och det får enligt skuldrådgivaren inte utmätas. Min bransch är dessutom helt stendöd och jag skulle behöva skola om mig för att ha ett jobb som överstiger a-kassa på sikt.
Kan man genomgå skuldsanering och samtidigt studera? Alternativet är ju fortsatt arbetslös alt lågbetald utan betalningsutrymme oavsett.
Hur kan jag tänka?