Tankar om livet som skuldsatt

[turnaround]

Jag tror du och din sambo behöver sätta er ner och lägga korten på bordet. Om ni båda har stora skulder och brottas med ekonomin ska ni kanske göra det ihop istället för att båda oroa er fördärvade på var sitt håll. Det är illa nog att vara nedtryckt av oro för jobb och ekonomi, men att dessutom frukta att den man älskar ska lämna en måste vara fruktansvärt.

...och sedan boka ett möte med kommunens budget- och skuldrådgivare för att se vilka vägar ut som finns!

 

[tigerkatten007]

Vi har 600 000 i skulder som båda är medvetna om och som vi har en hållbar budget kring, ett lån är gemensamt och resten egna, inget hysch hysch där. Det som är problemet nu är det jag ställt till med, och vill därför själv lösa, nämligen skulder på ca 20 000 som är eller är på väg till kfm.
Har kontaktat kommunens budget- och skuldrådgivare flera gånger men de kan inte hjälpa då vi har bra inkomster och rimliga chanser att betala av skulden. Vi har bara ingen buffert för oförutsedda utgifter, därav sitsen jag är i nu.

 

[tigerkatten007]

Ibland blir man glad i två sekunder. Idag upptäckte att jag sannolikt kan bli av med avbetalningsplaner motsvarande 8500 kr till årsskiftet om inte dessa kfm ärenden sänker mig. Tänk om!

 

[Lize]

Vad arg jag blir när jag tänker på vad jag orsakat ett liv i elände och ständig jävla kamp. Hur kan man vara så dum och naiv när det gäller ekonomin och smart och framgångsrik när det gäller jobb? Självhatet är på topp!

Känner igen mej själv, men det blir så att man prioriterar jobbet av flera skäl och ett av dem är att tjäna mer och mer pengar för att komma tillrätta med skulderna. Man jobbar så hårt att man inte riktigt orkar med alla kravbrev när man kommer hem, vilket bara förvärrar situationen. Det tär oerhört på krafterna att vara skuldsatt, inte minst ligger man sömnlös och oroar sej och sedan ska man upp tidigt till ett krävande jobb och hålla masken både på jobbet och inför vänner och släkt. Jag har levt som hårt skuldsatt i 25 år, problemet uppstod efter en dålig skilsmässa, jag var dum och naiv på den tiden och skulderna ökade lavinartat eftersom jag var tvungen att låna ännu mer för att bara överleva, var livrädd för KFM. Med det jag vet idag så skulle jag släppt alla skulderna till KFM redan då, så hade jag varit skuldfri idag, men det är lätt att vara efterklok. Idag går nästan allt jag tjänar till att betala av skulder/ränta, men jag kommer att bli helt skuldfri om 5 år, kanske åker jag på betalningsanmärkningar, men det får bli så, får ändå inga lån med vettiga räntor förrän jag betalt ner de nuvarande lånen till en vettig nivå. Jag hade nog brutit ihop helt om jag inte haft en så snäll sambo som både lånat mej pengar, köpt kläder till mej, tagit med mej på restaurang och weekendresor, så jag har fått lite guldkant i eländet vilket jag inte alls hade under 20 års tid, har bara tidigare rest och ätit på restaurang o jobbet.

 

[Zippi]

Jag förstår inte riktigt...tillkommer det nya skulder för er hela tiden? Ena stunden får du det till att låta som att du står helt ensam, i nästa har ni gemensam full koll. Tas det nya lån som gör att allt du planerat fallerar? Vad för råd är det du vill ha/behöver?

 

[tigerkatten007]

Vi har full koll på huvuddelen av våra skulder. Ibland har det hänt att något ärende gått till inkasso och blivit ett avbetalningsplansärende. När ngt oförutsett inträffat så har jag varit dum nog att dra på mig nya mindre lån, de som nu är på väg till kfm. De 600 000 vi har fördelat på massa fordringsägare betalar vi ca 17 000 kr i månaden där sannolikt, om allt går vägen, 8500 kr upphör vid årsskiftet. Det är ärendena till KFM som jag har huvudbry att hantera.

 

[tigerkatten007]

Vi tar annars inga nya lån utan satsar stenhårt på att bli skuldfria men då finns ingen buffert. Förutom att äventyra familj och jobb om allt hamnar hos kfm så kommer skulderna öka lavinartat där. Då är det bättre att försöka klara sig själv.

 

[Gummiboll08]

Jag är 46 år gammal, ensamstående med två barn som jag försörjer själv. Mitt ex passade på att tömma mina kreditkort,obetalda räkningar för ca 50 000 kronor.. innan han stack. Whatever. Jag kämpar för att få behålla vår bostadsrätt, barnens och mitt hem. Jag är trött och trött

 

[Lasseman]

Jag är 46 år gammal, ensamstående med två barn som jag försörjer själv. Mitt ex passade på att tömma mina kreditkort,obetalda räkningar för ca 50 000 kronor.. innan han stack. Whatever. Jag kämpar för att få behålla vår bostadsrätt, barnens och mitt hem. Jag är trött och trött

Då hoppas jag att i du i alla fall får underhåll från f-kassan (och att han betalar alt är hos kronfogden pga underhållet)