- Blev medlem
- 28 November 2021
- Meddelanden
- 3 808
- Mottagna reaktioner
- 2 708
- Poäng
- 1 737
Hon hade kunnat kliva in på sin bank, plocka bort mannen som medinnehavare, alternativt inte använda sig av kontot, problemet löst.Dom som satte fyr på 60 ungdomar i Göteborg blev också i tre olika instanser prövade och det slutade med att dom samtliga fick sitta 2-3 år vardera istället för livstid.
Det är liksom inte instansernas förmåga att döma rätt och riktigt jag ifrågasätter då lagstiftningen ser ut som den gör.
Problemet är just den - lagen.
I detta fall har alltså en kvinna för 26 år sedan haft en relation med en norrman - norrmannen lämnar henne (och landet?) hon har sedermera ensam haft det här kontot i 26 år. Något man naturligtvis kan verifiera med hennes IP-adress, köpbeteende, insättningar och kortanvändning. Mannen i fråga har således inte haft något med kontot att göra enligt artikeln.
Då är det väl jävligt orimligt att man tömmer kvinnan på halva hennes sparkonto när hon enligt egen utsago har påvisat bevis på att det enbart är hon som använder sig utav kontot och att pengarna är hennes?
Motsvarande situation hade kunnat vara att mannen stod kvar skriven på lägenheten där kvinnan bor. Gjort det i 26 år men under dessa åren har han aldrig varit där och han har inte en enda sak i hennes boende som är hans. Huset brinner ner och då kommer försäkringsbolaget och säger. Nej men din exman ska ha hälften utav ersättningen för lösöre han är ju trots allt skriven där. Du inser ju hur sjukt det låter? Men det hade ett privat försäkringsbolag aldrig kunnat komma undan med men staten gör det i det här fallet.
Alternativt har mannen också använt sig utav det här kontot vid tillfällen sedan 1999 och då blir det naturligtvis en annan situation men det är inget som framgår i artikeln.
Så hade man agerat med all annan egendom vid en separation, tänk fast sådan.
Hade mannen ifråga tömt kontot (som lyfts tidigare) hade han haft full rätt till detta och hon hade inte haft en krona kvar.