- Blev medlem
- 26 Augusti 2022
- Meddelanden
- 163
- Mottagna reaktioner
- 47
- Poäng
- 157
Om ni läser i mina tidigare trådar. Vet inte ens vad som är sant i det jag skrivit längre men börjar om på nytt.
Haft problem sedan barndomen med låg självkänsla och sociala sammanhang. Detta enligt mig är en av huvudorsakerna till spelandet. Spelat destruktivt sen jag var 18 år. Är i 36 års åldern. Jag har spelat bort ca 2 miljoner. Fått hjälp av föräldrar flera omgångar. Tog massa lån i sambons namn utan hennes vetskap. Hemsk period. Trots det fortsatte man spela. Bådr jag och sambon hamnade i kronofogden med löneutmätning. 2022 riskerade vi tvångsförsäljning av bostaden. Den absolut värsta perioden av mitt liv även om jag upplevt stor depression och dödsångest flertal gånger innan dess. På något mirakelt sätt lyckades föräldrarna ännu en gång rädda mig och vi betalade av min sambos skulder på 1,2 miljoner efter några viktiga ackorduppgörelser. 2022 höst var väldigt tufft men den lättnaden efter att vi löste ut sambon var längtad.
Nu trodde både jag och sambon det värsta var över. Jag slutade verkligen spela. Jag sökte skuldsanering i början av 2023 och fick sedan skuldsanering beviljad januari 2024. En av de bästa ögonblicken i mitt liv. Nu kunde det bara bli bättre... trodde jag. September 2024 efter att vi knappt haft pengar att leva på, började jag utforska aktier och upptäckte hävstångsprodukter. Snabba pengar tänkte jag. Det blev starten på ännu en förödande period. Jag hamnade efter med 4 betalningar till skuldsaneringen. I panik och Rädsla berättade jag för sambon som blev skitarg med all rätt. Här trodde jag verkligen jag skulle bli lämnad men hon stanna kvar med svaret att jag får inte sätta in avanza en enda gång mer. Jag trodde jag var klar. Kände mig klar. Verkligen klar denna gång. Dock hade jag fortfarande problem med ångest. Och visste inte hur jag skulle tackla det. Jag började shoppa lite extra istället och missade 3 betalningar på raken från augusti. Och sen dess varit back med allt 2 fram till februari när jag missade 2 till och back med totalt 4 månader. Och nu, för 2 veckor sedan var jag tvungen avslöja mig själv igen.
Jag kommer inte lägga en enda krona mer. Jag vet om det. För denna gången förutom helt öppna kort så fick hon kodem till min bankid samt jag ska börja gå i gruppterapi. Jag har även sen en månad tillbaka tack vare reddit hittat kosttillskott som hjälpt mig med ångesten och humöret vilket jag har letat hela mitt liv efter.
Jag har 2 barn dessutom som tur ä de fortfarande för små för att förstå situationen. Sambon ville kasta ut mig, jag bad om en sista chans. Fick den men hen är iskall mot mig vilket är förståeligt men överjobbigt. Sambon och barnen är mitt allt. Och nu vet jag verkligen att jag inte ska spela mer. Just nu spelfri i 5 veckor. Jag kommer nå 3 månader, 6 månader, 1 år och ännu längre. Den största lättnaden var att berätta men även det jobbigaste. Jag hoppas bara min sambo förlåter mig och att vår relation kan repareras.
Oavsett vad, jag är färdig med spelandet. Och till dig som fortfarande är i det stadiet med spel och annat destruktivt. Det jag kan säga som lärdom från min jobbiga resa är att total ärlighet, öppenhet och tålamod kommer ta dig långt och ur missbruket till slut, även om det ser mörkt ut ekonomiskt. Men så fort du slutar spela och börjar ta hand om ditt välmående, kommer allting kännas bättre. Våga säga till en anhörig. Ta dig till gruppterapi eller annan terapi. Stäng av dig från allt men lämna även över ekonomin till en du litar på. Njut av det riktiga livet såsom natur, sport, läsning och allt annat som ger det riktiga dopaminkicken istället för det artificiella, livsfarliga kicken man får från spelandet.
Jag hoppas kan skriva här i tråden igen om några månader eller till och med år med mer glada nyheter om mitt liv. Vi hörs så länge. Dela gärna med er era åsikter, tankar och livserfarenheter.
Haft problem sedan barndomen med låg självkänsla och sociala sammanhang. Detta enligt mig är en av huvudorsakerna till spelandet. Spelat destruktivt sen jag var 18 år. Är i 36 års åldern. Jag har spelat bort ca 2 miljoner. Fått hjälp av föräldrar flera omgångar. Tog massa lån i sambons namn utan hennes vetskap. Hemsk period. Trots det fortsatte man spela. Bådr jag och sambon hamnade i kronofogden med löneutmätning. 2022 riskerade vi tvångsförsäljning av bostaden. Den absolut värsta perioden av mitt liv även om jag upplevt stor depression och dödsångest flertal gånger innan dess. På något mirakelt sätt lyckades föräldrarna ännu en gång rädda mig och vi betalade av min sambos skulder på 1,2 miljoner efter några viktiga ackorduppgörelser. 2022 höst var väldigt tufft men den lättnaden efter att vi löste ut sambon var längtad.
Nu trodde både jag och sambon det värsta var över. Jag slutade verkligen spela. Jag sökte skuldsanering i början av 2023 och fick sedan skuldsanering beviljad januari 2024. En av de bästa ögonblicken i mitt liv. Nu kunde det bara bli bättre... trodde jag. September 2024 efter att vi knappt haft pengar att leva på, började jag utforska aktier och upptäckte hävstångsprodukter. Snabba pengar tänkte jag. Det blev starten på ännu en förödande period. Jag hamnade efter med 4 betalningar till skuldsaneringen. I panik och Rädsla berättade jag för sambon som blev skitarg med all rätt. Här trodde jag verkligen jag skulle bli lämnad men hon stanna kvar med svaret att jag får inte sätta in avanza en enda gång mer. Jag trodde jag var klar. Kände mig klar. Verkligen klar denna gång. Dock hade jag fortfarande problem med ångest. Och visste inte hur jag skulle tackla det. Jag började shoppa lite extra istället och missade 3 betalningar på raken från augusti. Och sen dess varit back med allt 2 fram till februari när jag missade 2 till och back med totalt 4 månader. Och nu, för 2 veckor sedan var jag tvungen avslöja mig själv igen.
Jag kommer inte lägga en enda krona mer. Jag vet om det. För denna gången förutom helt öppna kort så fick hon kodem till min bankid samt jag ska börja gå i gruppterapi. Jag har även sen en månad tillbaka tack vare reddit hittat kosttillskott som hjälpt mig med ångesten och humöret vilket jag har letat hela mitt liv efter.
Jag har 2 barn dessutom som tur ä de fortfarande för små för att förstå situationen. Sambon ville kasta ut mig, jag bad om en sista chans. Fick den men hen är iskall mot mig vilket är förståeligt men överjobbigt. Sambon och barnen är mitt allt. Och nu vet jag verkligen att jag inte ska spela mer. Just nu spelfri i 5 veckor. Jag kommer nå 3 månader, 6 månader, 1 år och ännu längre. Den största lättnaden var att berätta men även det jobbigaste. Jag hoppas bara min sambo förlåter mig och att vår relation kan repareras.
Oavsett vad, jag är färdig med spelandet. Och till dig som fortfarande är i det stadiet med spel och annat destruktivt. Det jag kan säga som lärdom från min jobbiga resa är att total ärlighet, öppenhet och tålamod kommer ta dig långt och ur missbruket till slut, även om det ser mörkt ut ekonomiskt. Men så fort du slutar spela och börjar ta hand om ditt välmående, kommer allting kännas bättre. Våga säga till en anhörig. Ta dig till gruppterapi eller annan terapi. Stäng av dig från allt men lämna även över ekonomin till en du litar på. Njut av det riktiga livet såsom natur, sport, läsning och allt annat som ger det riktiga dopaminkicken istället för det artificiella, livsfarliga kicken man får från spelandet.
Jag hoppas kan skriva här i tråden igen om några månader eller till och med år med mer glada nyheter om mitt liv. Vi hörs så länge. Dela gärna med er era åsikter, tankar och livserfarenheter.