Lånforum.se rekommenderar

1. Zmarta - Forumets favorit
2. Lendo - Ett bra alternativ
3. Klaralån - Lån utan UC
4. Brixo Privatlån - Ingen UC
5. Loanstep - Ingen UC, nytt erbjudande
6. Creditstar - Ingen UC, nytt erbjudande
7. Tomly - Lån utan UC
8. Kredio - Lån utan UC
9. Flexkontot - Swish, ingen UC
10. Ferratum - Lån utan UC
11. Brixo - Swish-utbetalning & Ingen UC

Förslag om "En Modern Skuldsanering" (3 år?)

Vad menas med att man ska möjlgheter att tjäna mer?
Om det är så att man säg bytt jobb eller fått högre position så ska man inte behöva ompröva vid högre lön.

Idag tror jag det är många som inte är intresserad av att ta nästa steg innan skuldsaneringen är över.
En högre lön innebär oftast i praktiken bara mer arbete, eftersom ökningen går till borgenärerna 10 av 12 månader.
Säg att man ökar sin lön med 8000 via högre position eller byte av jobb. Dom 8000 gör absolut ingen skillnad 10/12 månader då dom ska betalas till skuldsaneringen.

Däremot om man hade fått behålla löneökningen på 8000 kr utan omprövning (som ovan förslag innebär) hade en del säkert vara intresserad av att klättra upp i karriären på ett eller annat sätt. Nuvarande regler kring det är ganska dålig lösning/bakåtsträvande lösning för målet med skuldsanering och ekonomisk rehabilitering då det gör bara att man blir omotiverad i 5 år att tjäna mycket mer då det ska omprövas och sen tar borgenärerna pengarna ändå
 
Nämns det någonting om att få skuldsanering än andra gång? Ska det vara lika resterktivt som idag?
 
Intressant. Om detta nu skulle träda i kraft 1 juli 2028. Vad innebär det för oss som har 2-3 år kvar av vår sanering? Tänkte främst på det där att tjäna mer och ompröva.
Gäller de ”gamla” reglerna fortfarande oss ? Kan man läsa nånstans om det? :)
 
Nämns det någonting om att få skuldsanering än andra gång? Ska det vara lika resterktivt som idag?
Nämns inget alls om det. Inga förslag på ändringar alls gällande en andra skuldsanering - Utan man kollar bland annat på varför första skuldsaneringen inte ledde till en varaktig lösning, att det oftast gått många år emellan och sedan kollar restriktivt på varför nya skulder har uppkommit som kräver skuldsanering av en annan särskild anledning

Det som står är att det ska bli lättare att uppfylla kravet på kvalificerad insolvens
 
Senast ändrad:
Intressant. Om detta nu skulle träda i kraft 1 juli 2028. Vad innebär det för oss som har 2-3 år kvar av vår sanering? Tänkte främst på det där att tjäna mer och ompröva.
Gäller de ”gamla” reglerna fortfarande oss ? Kan man läsa nånstans om det? :)

Där kan man läsa mer: sida 41-42–43
48 § och 49 §

Det står också: 3. Med undantag för 48 och 49 §§ ska äldre bestämmelser gälla

Så som förslaget är skulle det bli ändringar och nya reglerna gäller för gamla skuldsaneringar med just gällande omprövningar och ”tjäna mer”
 

Där kan man läsa mer: sida 41-42–43
48 § och 49 §

Det står också: 3. Med undantag för 48 och 49 §§ ska äldre bestämmelser gälla

Så som förslaget är skulle det bli ändringar och nya reglerna gäller för gamla skuldsaneringar med just gällande omprövningar och ”tjäna mer”
Tack för svar!
Blir spännande att följa detta 😁
 
Om det är så att man säg bytt jobb eller fått högre position så ska man inte behöva ompröva vid högre lön.

Idag tror jag det är många som inte är intresserad av att ta nästa steg innan skuldsaneringen är över.
En högre lön innebär oftast i praktiken bara mer arbete, eftersom ökningen går till borgenärerna 10 av 12 månader.
Säg att man ökar sin lön med 8000 via högre position eller byte av jobb. Dom 8000 gör absolut ingen skillnad 10/12 månader då dom ska betalas till skuldsaneringen.

Däremot om man hade fått behålla löneökningen på 8000 kr utan omprövning (som ovan förslag innebär) hade en del säkert vara intresserad av att klättra upp i karriären på ett eller annat sätt. Nuvarande regler kring det är ganska dålig lösning/bakåtsträvande lösning för målet med skuldsanering och ekonomisk rehabilitering då det gör bara att man blir omotiverad i 5 år att tjäna mycket mer då det ska omprövas och sen tar borgenärerna pengarna ändå
Precis så blir det för mej nu . Jag var på en väldigt destruktiv arbetplats och fått nytt jobb däe jag börjar i aug . Jag får mer lön samt ob vilket gör att jag kommer med all sannolikhet betala mer på planen . Det blir helger jul nyår och hela rasket men jag tänker iaf att jag kommer från den dåliga arbetsmiljön och i juni och dec får jag behålla min höga intjänade lön samt att jag får mer pengar som går till pensionen . Det finns ändå bra saker också .
 
Jag vet inte om jag tycker att det är bra med en förkortning.
Nu har jag inte läst hela denna tråden bara TS, men jag ser en risk i det hela.

Dels att de blir en förkortning men även att man får ett fastslaget belopp, är inte risken ganska stor att beloppet blir att ses som "ytterliggare" en räkning bara. Att en del blir kvar i sina gamla mönster, de arbetar mer och skaffar mer utgifter och aldrig lär sig att på riktigt budgetera och leva efter sina tillgångar?
Är många som redan arbetat mer än 100% för att kunna rodda runt alla sina "problem". Risken är väl att de hoppar på samma mönster igen.


5år är lång tid, har själv snart 1år kvar. Vist vore de najs om jag bara hade 3år. Samtidigt inte, för jag tror att man kan behöva dessa fem år för att verkligen komma in i sitt nya liv. För mig är det lärorikt och jag är mer rädd för när skuldsaneeingen tar slut än att vara i den.

Kanske finns det en gyllene medelväg?
 
Jag vet inte om jag tycker att det är bra med en förkortning.
Nu har jag inte läst hela denna tråden bara TS, men jag ser en risk i det hela.

Dels att de blir en förkortning men även att man får ett fastslaget belopp, är inte risken ganska stor att beloppet blir att ses som "ytterliggare" en räkning bara. Att en del blir kvar i sina gamla mönster, de arbetar mer och skaffar mer utgifter och aldrig lär sig att på riktigt budgetera och leva efter sina tillgångar?
Är många som redan arbetat mer än 100% för att kunna rodda runt alla sina "problem". Risken är väl att de hoppar på samma mönster igen.


5år är lång tid, har själv snart 1år kvar. Vist vore de najs om jag bara hade 3år. Samtidigt inte, för jag tror att man kan behöva dessa fem år för att verkligen komma in i sitt nya liv. För mig är det lärorikt och jag är mer rädd för när skuldsaneeingen tar slut än att vara i den.

Kanske finns det en gyllene medelväg?
Det är helt enkelt bara Sverige som inte har hängt med och fortfarande har evighetsgäldenärer och 5–7 års skuldsanering med omprövningar och annan byråkrati. Det gynnar inte landet att ha så många överskuldsatta - och vi är ett av världens mest skuldsatta folk. Som de flesta av våra grannländer har insett är det bättre för ekonomin om fler kan bli skuldfria snabbare och ”hjälpa till” med konsumtion osv för att få fart på Sverige. En mer summarisk process på tre år, eller ett system där man sakta bygger upp sin kreditvärdighet igen efter en krasch, är det som många länder har nu.

Det är ju för bedrövligt att läsa här i forumet om alla som är ständigt rädda för att bli av med sin skuldsanering (inklusive jag själv) för att man inte har ompövat i tid och otid osv, och det är inte så konstigt heller när alla dessutom ska få yttra sig hela tiden och eventuellt överklaga. För att inte tala om ”inledande skuldsanering” där man får gå och våndas i ett halvår och kanske ändå inte blir beviljad.

Jag välkomnar en process där man kan gå två vägar till skuldfrihet: 1. Att du kan betala inom rimlig tid, men bara om du får betala av kapitalet först. Räntetak eller fryst ränta som i Finland. 2. Skuldsanering. En bedömning om man uppfyller kraven, därefter beslut/dom som går att överklaga kanske en gång, därefter gäller beslutet hela perioden. Kronofogdens jurister hade då inte behövt ägna sin expertis till alla dessa omprövningar.
 
Såg denna igår på ämnet och tyckte den var intressant, kan rekommendera att kolla på - Arenagruppen höll en panel som inkluderar forskning, hur skuldsanering ser ut i andra länder samt rapportsläpp om överskuldsättning i Sverige och hur en modern skuldsaneringspolitik borde se ut.


Panel:
  • Fredrik Rosengren, rikskronofogde och myndighetschef Kronofogden
  • Edward Riedl, riksdagsledamot (M) och ordförande i Finansutskottet
  • Lena Pettersson, journalist och författare till boken Skuldsatt
  • Anna Huzell, budget- och skuldrådgivare Huddinge kommun
  • Moderator: Elinor Odeberg, chefsekonom Arena Idé.
  • Elin Molin är disputerad i nationalekonomi och arbetar som forskare på Lunds universitet.
Rapporten är ca de 16 första minutrarna. Sen en del intressanta diskussioner och förslag efteråt.

Framtidens skuldsanering: Nya reformförslag

Idag så verkar de flesta politiska partier och myndigheter som det berör vara enade om att överskuldsättning är ett stort problem (antalet personer hos KF har fördubblats sen 2016 och allt större skulder som kommer in) och att lånemarknaden är djupt obalanserat till borgenärernas fördel. Just nu finns det politiska ambitioner från båda sidorna om att se över denna balans. Det handlar bland annat om strängare kreditgivning, mer träffsäkra kreditupplysningar och riskanalys, motverka långvarig skuldsättning/evighetsgäldenärer. Rosengren har en ganska lång önskelista på saker som behöver göras.

Vad gäller skuldsanering så baserat på forskning och internationella jämförelser (främst i norden) föreslås fem centrala reformer för framtidens skuldsaneringssystem i Sverige:

Visa bilaga 5011
Bland annat så vill man att fler ska får skuldsanering och att fler får det tidigare. Det gör också att borgenärerna är mer försiktiga med vem dom lånar ut pengar till och en del till att systemet balanserar sig själv lite med ansvarsfull utlåning.

Såhär ser längden ut på skuldsaneringen i andra länder:

Visa bilaga 5013

Flera länder har haft 5 års skuldsaneringar tidigare. Men många har under senaste 10 åren förkortat dessa till 3 år (Usa har också vanligaste återbetalningstiden på 3 år under chapter 13).

Något som nämns är att vi bör harmonisera oss efter denna modell och man argumenterar bland annat för att en tredjedel av dom som har skuldsanering inte betalar något på sin skuldsanering och många betalar ganska liten andel ändå. Att 5 år är en väldigt lång tid och att det är mest individen som straffas. 3 år är en mer modern lösning och anses vara en tid som räcker för ekonomisk rehabilitering.

Men också exempelvis ett fast återbetalningsbelopp som bedömns när skuldsaneringen startar. Det för att öka produktiviteten hos de som har skuldsanering. DVS att det ska gynna sig att få en högre lön, att ta ett karriärskliv att man inte ska bestraffas med att ompröva för att betala bort allt. Det finns väldigt få incitament idag att göra något åt sin karriär under en skuldsanering, eller ens få ett jobb om man redan är arbetslös. För allt ska ändå betalas bort. Man vill fokusera mer på rehabiliterande karaktär av skuldsanering och mindre på att det ska vara ett straff. Liknande hur det ser ut i övriga Norden och internationellt.

Många partier och myndigheter vill även se nationellt skuldregister då det helt enkelt ger en bättre överblick för att identifiera problem och för borgenärer att bedriva mer ansvarsfull utlåning.

Lite andra punkter och önskemål som tas upp:​

  • Proaktiv skuldsanering för "evighetsgäldenärer": En framtidsvision är att systemet blir mer proaktivt. Istället för att vänta på en ansökan skulle Kronofogden, efter en viss tid (förslag på 7-10 år enligt Fredrik Rosengren), aktivt kunna utreda och flytta över långvarigt skuldsatta, så kallade "evighetsgäldenärer", till en skuldsanering. Detta skulle hjälpa den mest utsatta gruppen som idag sällan ansöker själva.
  • Ökat ansvar för kreditgivare: Framtiden kan innebära ett mer balanserat system där kreditgivare måste ta ett större ansvar. Idag är det billigt för en borgenär att driva in en skuld via Kronofogden (600 kr), vilket inte skapar incitament för ansvarsfull kreditgivning. I en framtid kan kostnaderna och kraven på kreditgivare öka för att stävja oseriösa affärsmodeller som bygger på att människor hamnar i skuld.
  • Anpassning till nya skuldsatta grupper: Kronofogden ser en ny typ av skuldsatta: hushåll med stabila jobb och inkomster som ändå inte klarar sina fasta utgifter på grund av räntor och inflation. Ett framtida system måste vara anpassat för att även kunna hjälpa denna växande grupp.
  • Ändrad avräkningsordning (extremt viktigt): Detta är något som kollas på idag, att ändra avräkningsordningen. Idag betalas räntor och avgifter först, vilket ofta leder till att själva kapitalskulden aldrig minskar, tvärtom så dras det från lönen och skulden ökar, det blir djupt orättsvist för gäldenären. En ändring här skulle ge skuldsatta en reell chans att beta av grundskulden och därmed öka incitamenten att betala. Idag är det bara borgenären som gynnas och gäldenären straffas bara. Det känner säkert en del här till, att det är helt meningslöst att ha löneutmätning. Hur mycket den än dras så ökar och ökar bara skulden.
  • Rosengren vill även se skuldavskrivning och absolut preskribtion som ett alternativt, något som också kollas på: Det finns många som ex var tvungen sälja sina bostäder under 90-tals krisen. Skulder som idag enligt lag inte kan skrivas av. Men han uppmärksammar att dessa personer har lidit tillräckligt och om han kunde så vill han bara skriva av det mesta av dom skulderna, men även från andra evighetsgäldenärer som funnits enormt länge.
  • Det hänvisas även till 4 stora forskningsrapporter om hur långvarig överskuldsättning är associerat med ökat mental och fysisk ohälsa, ökad risk för självmord och hur finansiella problem leder till minskad produktivitet (att man ser ingen poäng i att tjäna mer när allt ändå försvinner).

Det är en kort sammanfattning. Men det finns mer, så om ni är intresserade se hela!
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Det intressanta är att regeringen faktiskt verkar vara intresserade att göra något åt saken. Det lyfts även av Edward Riedl, riksdagsledamot (M) och ordförande i Finansutskottet att han har god kontakt med socialdemokraterna och Mikael Damberg i frågan.
Politiskt från samtliga partier och inte bara nuvarande regering så identifieras överskuldsättning som ett stort problem och att skiljelinjen är ganska tunn. Det finns en viss politisk vilja från båda sidorna att komma till rätta med balansen i lånesystemet så att det i princip inte bara gynna borgenärer.

En utredning har tillsatts och 10 Juli nästa år så ska den presenteras (ca 2 månader före valet)

https://regeringen.se/pressmeddelan...ig-overskuldsattning-hos-svenska-konsumenter/

https://www.altinget.se/artikel/regeringen-tillsatter-utredning-om-skuldsattning-maaste-dampas

"Även skuldsaneringssystemet ska se över.

– Man ska titta på hur dagens ansökningar och dagens skuldsaneringssystem generellt fungerar, hur det skulle kunna förbättras och hur det skulle kunna samverka med de här andra förslagen.

Regeringen avser att fatta beslut om utredningen i morgon på regeringssammanträdet och deadline för att redovisa slutsatserna är den 10 juli 2026."

Bland annat skuldsaneringsystemet och ansökningarna ska genomgå en utredning för att se hur det kan förbättras eller om något ska ändras. Slutsatserna ska redovisas 10 Juli 2026 nästa år.
Blir intressant att följa. Nu är allt förståss långt ifrån så klart, så vill inte ge några falska förhoppningar men det som skulle gynna många här är förstås om skuldsaneringen skrivs ner till 3 år och om det blir lättare att få skuldsanering.

Diskussioner är i varje fall pågeånde!

Nederländerna = 18 månader
 
Ta en titt i Lånforums guide för bästa samlingslån, där finns svar på de vanligaste frågorna runt samlingslån.
Topp