För oss som ej får hamna hos KFM - hur går det för er?

[Dukemo]

Jag har hängt på detta forum i över 6 år och det har varit både hjälpande och sorgligt att se hur många som hamnar i skiten med skulder av olika anledningar. Den senaste tiden har jag märkt att mängden frågor/trådar om skuldsanering har ökat otroligt och jag är lite avis på de som fortfarande kan göra valet att släppa sina skulder och söka skuldsanering (tro ej att jag förminskar den stress och smärta detta innebär, jag är medveten om att det är en lång och krokig väg att komma til).

Jag kan tyvärr varken släppa skulder eller ansöka om skuldsanering pga min tjänst och implikationerna som skulle följa då det påverkar bedömningen av mig som arbetare. Detta är tyvärr något som har bidragit till att jag medvetet behöver gå back. Jag har ett kanon och respektabelt arbete med utvecklingsmöjligheter och jag kan ej ta risken att börja om i den karriären nu efter 5 år i tjänst. Skulderna har uppstått pga spel i grund och botten och har sedan ökats av lånekarusell och döljande för anhöriga.

Jag är idag 353 dagar spelfri och mår mycket bättre och jag ser ljuset i tunneln med skulderna för att de faktiskt minskar nu för tiden men det har tagit väldigt mycket kraft och kommer fortsätta göra det, allt trixande och fipplande som varit vardagen så många år. Jobbar just nu på att förbättra UC och jag har tagit mig ner på 2.6%, i många stunder har jag varit på 20-30%... Målet är att fortsätta förbättra räntor, månadskostnader och kunna leva ett liv trots skulder.

Finns det fler jag som jag? Där löneutmätning eller skuldsanering inte är ett alternativ? Känns lite ensamt här ibland när "släpp allt" ofta är förekommande här, vilket givetvis är den bästa lösningen i många fall men jag tror ni förstår. Tänker vi kanske kan dela med oss om tips och liknande, om man haft kontakt med mer förstående banker etc när man är överbelånad och bankerna stramar åt.

Hoppas inlägget ej tolkas fel, jag menar ingenting negativt med att hamna hos KFM.

 

[Cecilia]

Jag har hängt på detta forum i över 6 år och det har varit både hjälpande och sorgligt att se hur många som hamnar i skiten med skulder av olika anledningar. Den senaste tiden har jag märkt att mängden frågor/trådar om skuldsanering har ökat otroligt och jag är lite avis på de som fortfarande kan göra valet att släppa sina skulder och söka skuldsanering (tro ej att jag förminskar den stress och smärta detta innebär, jag är medveten om att det är en lång och krokig väg att komma til).

Jag kan tyvärr varken släppa skulder eller ansöka om skuldsanering pga min tjänst och implikationerna som skulle följa då det påverkar bedömningen av mig som arbetare. Detta är tyvärr något som har bidragit till att jag medvetet behöver gå back. Jag har ett kanon och respektabelt arbete med utvecklingsmöjligheter och jag kan ej ta risken att börja om i den karriären nu efter 5 år i tjänst. Skulderna har uppstått pga spel i grund och botten och har sedan ökats av lånekarusell och döljande för anhöriga.

Jag är idag 353 dagar spelfri och mår mycket bättre och jag ser ljuset i tunneln med skulderna för att de faktiskt minskar nu för tiden men det har tagit väldigt mycket kraft och kommer fortsätta göra det, allt trixande och fipplande som varit vardagen så många år. Jobbar just nu på att förbättra UC och jag har tagit mig ner på 2.6%, i många stunder har jag varit på 20-30%... Målet är att fortsätta förbättra räntor, månadskostnader och kunna leva ett liv trots skulder.

Finns det fler jag som jag? Där löneutmätning eller skuldsanering inte är ett alternativ? Känns lite ensamt här ibland när "släpp allt" ofta är förekommande här, vilket givetvis är den bästa lösningen i många fall men jag tror ni förstår. Tänker vi kanske kan dela med oss om tips och liknande, om man haft kontakt med mer förstående banker etc när man är överbelånad och bankerna stramar åt.

Hoppas inlägget ej tolkas fel, jag menar ingenting negativt med att hamna hos KFM.

Lycka till så oerhört bra av dig men tufft. Men så hörligt att läsa att du är på väg tillbaka. All lycka till.

 

[ANG]

Förstår din situation. Men för mig fanns det inget alternativ än att släppa mina skulder. Jag kämpade och stökade runt in i det sista.
Att välja på att betala en skuld eller att mata barn, kunna torka sig med toapapper och ha någonstans att bo fick väga över.

Vet inte hur mycket skulder du har. Men hur gör du för att lösa varje månad om du går back? Är det tvärstopp att låna mer så är det ju omöjligt att gå runt, finns inga pengar och inga lån att ta så kan man ju inte ens gå ”minus”.
Har du gjort upp en plan framåt? Kan du ta hjälp av budget & skuldrådgivare ändå?

Jag har sett andra högt belånade här som med ett grymt kämpande och motivationen lyckats ta sina skulder till en rimlig nivå och fått hjälp av en bank i slutänden.

Hoppas du orkar kämpa och att det löser sig framåt! Det är ju positivt att du tycker om ditt jobb och VILL arbeta. Du hade ju kunnat släppa alla skulder, sagt upp dig och inte ha någon inkomst att utmäta. Det är knivigt att ha ett arbete som gör att man inte kan ha skulder men av helt förklarliga skäl!

 

[LånaUtanPapper]

Maila din arbetsgivare och lönekontoret och ställ exakt alla dessa frågor vad som gäller. När du skriver att det är "respektabelt arbete med utvecklingsmöjligheter" så antar jag att det är en relativt stor arbetgivare. Dom har rutiner för hur dom ska hantera allt detta.

Vill du inte uppge ditt namn så maila anonymt och säg att du är anställd bara.

Väldigt många här genom åren har fått för sig att om man får utmätning, skuldsanering eller KFM så är anställningen eller karriären i företaget över. Det har ofta bevisats motsatsen att det spelade ingen roll. Lönekontoret startade igång utmätning enligt beslut och sen var det inget mer med det.
Det är naturligt en fråga man går och undrar över och antar det värsta men som oftast visar sig att det var något som satt i huvudet och inte i verkligheten

Om du inte vet 100% vad som gäller (ex CFO eller jobb med hög säkerhetsklassning) så maila och fråga din arbetsgivare, vill du inte göra det så be facket fråga eller maila anonymt. Svaret tror jag skiljer sig många gånger från vad man förväntar sig.

 

[Dukemo]

Lycka till så oerhört bra av dig men tufft. Men så hörligt att läsa att du är på väg tillbaka. All lycka till.

Tack så mycket! Det går framåt

Förstår din situation. Men för mig fanns det inget alternativ än att släppa mina skulder. Jag kämpade och stökade runt in i det sista.
Att välja på att betala en skuld eller att mata barn, kunna torka sig med toapapper och ha någonstans att bo fick väga över.

Vet inte hur mycket skulder du har. Men hur gör du för att lösa varje månad om du går back? Är det tvärstopp att låna mer så är det ju omöjligt att gå runt, finns inga pengar och inga lån att ta så kan man ju inte ens gå ”minus”.
Har du gjort upp en plan framåt? Kan du ta hjälp av budget & skuldrådgivare ändå?

Jag har sett andra högt belånade här som med ett grymt kämpande och motivationen lyckats ta sina skulder till en rimlig nivå och fått hjälp av en bank i slutänden.

Hoppas du orkar kämpa och att det löser sig framåt! Det är ju positivt att du tycker om ditt jobb och VILL arbeta. Du hade ju kunnat släppa alla skulder, sagt upp dig och inte ha någon inkomst att utmäta. Det är knivigt att ha ett arbete som gör att man inte kan ha skulder men av helt förklarliga skäl!

Jag förstår, speciellt när det finns barn i bilden så kan jag defintivt sätta mig in i tanken där man måste ta sådana beslut. Jag hoppas innerligt att du har det bättre idag.

I dagsläget med min nya lön från Oktober går det faktiskt framåt. Jag har kring 3.5kr kvar i månaden efter att alla räkningar är betalda då jag bor billigt idag, detta ska räcka till mat/nöje. Min förhoppning är att bryta ner skulden jag har till färre lån. Idag betalar jag drygt 20K till mina lån där hälften kostar mig 5200kr. Det finns alltså en otrolig lättnad om jag får ner kostnaden på resterande betalningar. Skulden är på ungefär 1 miljon totalt sett uppdelat på 9 lån/krediter.

Jag kommer fortsätta kämpa. Arbetsplatsen jag har ger mig utvecklingsmiljöer och en framtid där jag kan gå framåt i både lön och kunskap. Jobbar idag med IT sedan 5 år tillbaka men var tidigare fast i restaurangträsket i 7 år och jag mår otroligt mycket bättre idag och vill inte tillbaka.

 

[Dukemo]

Maila din arbetsgivare och lönekontoret och ställ exakt alla dessa frågor vad som gäller. När du skriver att det är "respektabelt arbete med utvecklingsmöjligheter" så antar jag att det är en relativt stor arbetgivare. Dom har rutiner för hur dom ska hantera allt detta.

Vill du inte uppge ditt namn så maila anonymt och säg att du är anställd bara.

Väldigt många här genom åren har fått för sig att om man får utmätning, skuldsanering eller KFM så är anställningen eller karriären i företaget över. Det har ofta bevisats motsatsen att det spelade ingen roll. Lönekontoret startade igång utmätning enligt beslut och sen var det inget mer med det.
Det är naturligt en fråga man går och undrar över och antar det värsta men som oftast visar sig att det var något som satt i huvudet och inte i verkligheten

Om du inte vet 100% vad som gäller (ex CFO eller jobb med hög säkerhetsklassning) så maila och fråga din arbetsgivare, vill du inte göra det så be facket fråga eller maila anonymt. Svaret tror jag skiljer sig många gånger från vad man förväntar sig.

Tack för utförligt svar som alltid min käre vän. Arbetar på myndighet i säkerhetsklass.

Jag antar att jag tekniskt sett skulle kunna dubbelkolla detta ytterligare men i och med säkerhetsprövningen så var det en hel del fokus på ekonomi och risker baserat på det som skulle kunna sätta stopp. Jag förklarade min dåvarande skuld som hanterbar och vart det kom ifrån men vill ej riskera att förklara denna ytterligare eller på något sätt riskera min anställning med att åka på anmärkningar eller skuldsaldo.

Jag är med i facket och har möjlighet att gräva men det har ej känts värt risken, åtminstone inte nu när jag har kommit framåt i arbetet men också i skuldhanteringen då jag ej längre går back.

 

[Loelun]

Jag tycker faktiskt att det saknas fler trådar och diskussioner för oss som har skulder, men som varken har hamnat hos inkasso eller Kronofogden.

Det känns ibland som att väldigt många uppmanar andra att bara släppa sina skulder till Kronofogden, men var finns diskussionerna för oss som faktiskt vill fortsätta kämpa med våra betalningar och försöka hitta andra lösningar?

Jag har själv skulder och ångrar djupt vissa ekonomiska beslut jag tagit. Men så länge jag har möjlighet att betala varje månad, även om det inte blir särskilt mycket pengar över, vill jag fortsätta göra det. Jag försöker hitta lösningar genom exempelvis samlingslån, bättre räntor och att få ner mina månadskostnader.

Jag vill inte känna att jag behöver sätta mitt liv på paus i flera år om jag faktiskt har möjlighet att undvika det. Och även om skuldsanering säkert hade varit en enorm lättnad för många, är det ju inte heller någon garanti att man blir beviljad det. Att medvetet släppa allt är därför inget alternativ jag själv vill välja.

Missförstå mig inte, jag dömer absolut ingen som hamnat hos Kronofogden. Alla har olika förutsättningar och ibland finns det helt enkelt inga andra möjligheter. Men jag tycker att det behöver finnas mer utrymme även för oss som fortfarande betalar på våra skulder, trots att det är kämpigt.

Jag vill se fler trådar där vi peppar varandra, delar tips, pratar om samlingslån, räntor, budgetar, små framsteg och hur vi faktiskt kan fortsätta leva och njuta av livet samtidigt som vi betalar av våra skulder.

För livet måste ju få fortsätta även om man har skulder. Man ska kunna skratta, hitta på saker, unna sig något litet ibland och känna glädje utan att ständigt behöva ha dåligt samvete.

För många av oss ligger skulderna redan som en tung ångestskugga över vardagen. Det sista vi behöver är att känna att hela livet bara ska handla om skulder, räntor och återbetalningar.

Jag vill kunna känna hopp om framtiden, glädjas åt varje skuld som minskar och samtidigt påminna mig själv om att jag är mer än mina ekonomiska misstag.

Mer gemenskap, mer pepp och fler diskussioner för oss som kämpar på utan Kronofogden!

Är vi fler här inne som känner likadant? Som betalar av våra skulder varje månad och försöker hitta vägen tillbaka till en tryggare ekonomi, men samtidigt vill kunna njuta av livet på vägen dit? 🌷

 

[Skuldsatt22]

Jag kommer inte heller att släppa mina skulder eller ansöka om skuldsanering och skulle gärna följas åt med tips och pepp i den verkligheten. När jag började hänga här var det mer medlemmar som skrev på detta sättet, nu är det mycket mer fokus på skuldsanering och hur man når dit. Vi bör vara några fler än några enstaka personer som verkligen inte vill söka skuldsanering av olika anledningar.

 

[Loelun]

Jag kommer inte heller att släppa mina skulder eller ansöka om skuldsanering och skulle gärna följas åt med tips och pepp i den verkligheten. När jag började hänga här var det mer medlemmar som skrev på detta sättet, nu är det mycket mer fokus på skuldsanering och hur man når dit. Vi bör vara några fler än några enstaka personer som verkligen inte vill söka skuldsanering av olika anledningar.

Helt rätt tänkt!
Jag tycker också att det borde finnas mycket fler diskussioner om hur vi faktiskt hamnade där vi är idag. Inte bara om hur vi ska ta oss ur skulderna, utan även om vad som ledde fram till dem från första början.

Det vanligaste man läser om är kanske spelskulder, men det finns ju så otroligt många andra situationer också. Det kan börja med något så enkelt som att man handlar kläder på faktura, använder delbetalningar eller tar ett mindre lån som sedan leder till fler. Till slut sitter man där med skulder som man aldrig hade kunnat föreställa sig från början.

Jag hade faktiskt också tyckt att det vore intressant om fler ville dela med sig av exempelvis kön och ålder, helt frivilligt såklart! Man ska fortfarande kunna vara så anonym som möjligt, men det hade varit intressant att få en liten bild av vilka vi är som sitter bakom skärmarna och kämpar med samma tankar, känslor och ekonomiska ångest.

Jag tror att många hade känt sig mindre ensamma om vi pratade mer öppet om våra historier. För skulder drabbar ju människor i alla åldrar och livssituationer, och det är så lätt att känna att man är ensam om att ha gjort dåliga ekonomiska val ☺️