Hem
Forum
Nya inlägg
Bokmärken
Sök forum
Nytt i forumet
Populära trådar
Bästa Samlingslån
Lånforums guide Samlingslån
Logga in
Registrera
Vad är nytt
Sök
Sök
Sök bara titlar
Av:
Nya inlägg
Bokmärken
Sök forum
Meny
Logga in
Registrera
Navigering
Installera vår App!
Installera
Fler alternativ
Kontakta oss
Stäng Meny
Senaste inlägg
Populära trådar
Bästa samlingslån
Bästa Sms-lån
Bästa Lån utan UC
Lånforums guide Samlingslån
Lånforum.se rekommenderar
1.
Zmarta
- Forumets favorit
2.
Lendo
- Ett bra alternativ
3.
Loanstep
- Ingen UC, nytt erbjudande
4.
Klaralån
- Lån utan UC
5.
Brixo Privatlån
- Ingen UC
6.
Creditstar
- Ingen UC, nytt erbjudande
7.
Tomly
- Lån utan UC
8.
Kredio
- Lån utan UC
9.
Flexkontot
- Swish, ingen UC
10.
Ferratum
- Lån utan UC
11.
Brixo
- Swish-utbetalning & Ingen UC
Visa ränteexempel
Hem
Forum
Övrigt
Fritt
Trassel, 3 frågor som kanske någon kan besvara.
JavaScript är inaktiverat. För en bättre upplevelse, vänligen aktivera JavaScript i din webbläsare innan du fortsätter.
Du använder en föråldrig webbläsare. Det får inte visa dessa eller andra webbplatser korrekt.
Du bör uppgradera eller använda en
alternativ webbläsare
.
Svara på tråd
Meddelande
<blockquote data-quote="2pac" data-source="post: 225352" data-attributes="member: 3711"><p>Hej,</p><p></p><p>Trist att höra att du har ett spelmissbruk och sannolikt inte mår särskilt bra alls. Jag är själv spelmissbrukare och har fått hjälp med mina skulder 2 gånger av familj, nu tredje gången jag kraschade vart det värre än någonsin 1,7 miljoner kr i skulder, tackade nej till hjälp för det. Jag kan föreställa mig hur du känner dig och tycker att det är ett gott tecken att du känner ett motstånd att belåna huset. Jag tycker inte det vore fel att göra det men jag tror att du borde söka hjälp först och verkligen känna själv att du är färdig med spelandet, låta tiden gå ett tag och bli tryggare i din spelfrihet. Risken är annars att du lånar (får hjälp av folk du verkligen bryr dig om) och sviker dom och försätter inte bara dig utan även dom i en betydligt jobbigare ekonomisk situation och den besvikelsen, skammen och ångesten kommer vara så mycket större än det du känner just nu.</p><p></p><p>För att svara på nr 2. Det finns i vården att få hjälp, personligen tyckte jag inte att det gav mig sådär jättemycket (skadade inte heller), däremot var spelförening för mig väldigt bra, framför allt i början. Jag kände inte att jag hade någon jag kunde prata med som kunde relatera och alla i min närhet var besvikna och ledsna. Så skulle rekommendera att gå till en spelförening och anser att det är viktigast.</p><p></p><p>3. Jag är inte anhörig men kan tala litegrann för hur min familj kände. De var först sura och besvikna, sedan ledsna och sedan nästan enbart oroliga för mig. Oroliga för att jag inte mådde bra, den oron var jobbig för mig för den påminde mig om hur jag ställt till allting. Det bästa jag kunde göra för att hålla dom lugna var att hålla mig spelfri, ge dom insyn i min ekonomi och sköta allt annat i livet (jobb osv). Ju "gladare" och bättre jag mådde desto mindre blev deras ångest och lugnare blev dom när ilskan och besvikelsen hade lagt sig. Först var de arga och besvikna som sagt.</p></blockquote><p></p>
[QUOTE="2pac, post: 225352, member: 3711"] Hej, Trist att höra att du har ett spelmissbruk och sannolikt inte mår särskilt bra alls. Jag är själv spelmissbrukare och har fått hjälp med mina skulder 2 gånger av familj, nu tredje gången jag kraschade vart det värre än någonsin 1,7 miljoner kr i skulder, tackade nej till hjälp för det. Jag kan föreställa mig hur du känner dig och tycker att det är ett gott tecken att du känner ett motstånd att belåna huset. Jag tycker inte det vore fel att göra det men jag tror att du borde söka hjälp först och verkligen känna själv att du är färdig med spelandet, låta tiden gå ett tag och bli tryggare i din spelfrihet. Risken är annars att du lånar (får hjälp av folk du verkligen bryr dig om) och sviker dom och försätter inte bara dig utan även dom i en betydligt jobbigare ekonomisk situation och den besvikelsen, skammen och ångesten kommer vara så mycket större än det du känner just nu. För att svara på nr 2. Det finns i vården att få hjälp, personligen tyckte jag inte att det gav mig sådär jättemycket (skadade inte heller), däremot var spelförening för mig väldigt bra, framför allt i början. Jag kände inte att jag hade någon jag kunde prata med som kunde relatera och alla i min närhet var besvikna och ledsna. Så skulle rekommendera att gå till en spelförening och anser att det är viktigast. 3. Jag är inte anhörig men kan tala litegrann för hur min familj kände. De var först sura och besvikna, sedan ledsna och sedan nästan enbart oroliga för mig. Oroliga för att jag inte mådde bra, den oron var jobbig för mig för den påminde mig om hur jag ställt till allting. Det bästa jag kunde göra för att hålla dom lugna var att hålla mig spelfri, ge dom insyn i min ekonomi och sköta allt annat i livet (jobb osv). Ju "gladare" och bättre jag mådde desto mindre blev deras ångest och lugnare blev dom när ilskan och besvikelsen hade lagt sig. Först var de arga och besvikna som sagt. [/QUOTE]
Verifiering
Klassisk svensk soppa som är gul och brukar vara populär inom militären...
Skicka svar
Hem
Forum
Övrigt
Fritt
Trassel, 3 frågor som kanske någon kan besvara.
Topp