Livet som skuldsatt

[AA123]

Att leva med skulder... Smslån, blancolån, skitlån... Att leva med skulder är att leva i ett helvete. Så många år av mitt liv som gått sönder på grund av detta. Tänker på alla stunder, upplevelser och dagar jag inte kunnat njuta av på grund av den ständigt underliggande ångesten.
När jag börjar tänka, åren som gått, hur jag dag efter dag försökt hålla mig flytande. Hittat tillfälliga lösningar, hittat nya lån. Nätter i sömnlöshet, hjärtat som en hammare i bröstet. Tårar. Den fullständigt lamslående paniken som ibland drabbar.
Att betrakta omvärlden. Är alla andra skuldfria? Lyckliga? Perfekta? Hur hamnade jag här och ska jag aldrig bli fri?
Ångesten över att se en postbil, var som helst, inte ens på min gata. Hatar posten. Fönsterkuvert. Att smyga och smussla. Skammen, alltid skammen, alla andra är lyckade, alla utom jag.
Lön in och lön ut och räkningar kvar. Man berättar inte för någon, man berättar inte därför att detta är det skamligaste som finns. Ibland tänker jag att folk hade haft mer förståelse för ett mord än för att jag är skuldsatt upp över öronen. Ingen, absolut ingen kan se detta på mig, men fy fan vilken plåga det är.
En utraderade glädje. En livslust som långsamt dör. Panikångest. Jag kommer aldrig att bli fri. Var dag ovan jord är man inte död, men vad hände med att leva?

 

[DenSkuldsatteMannen]

Tänkvärt och bra skrivet, det enda svar jag kan ge dig är de flesta som hänger här i forumet känner sig precis som du ibland, och ibland mår man lite bättre för stunden, men i det stora hela är det en oerhört psykisk kamp det här, hur många här inne går på antidepressiva medel tror du? Jag tror det är ganska många, och vi är inte några dåliga människor för det, tvärtom är vi som alla andra, och vi försöker passa in i detta sönder stressade samhälle. I grund och botten så är pengar trots allt bara pengar och det kan ALDRIG ersätta god hälsa och att vara älskad! Så all kärlek till er alla här inne från mig som kämpar på i denna för övrigt oerhört tunga månad November, snart är det nytt år och på nyår ska iaf jag skåla bort det här skitåret 2018...

 

[Terry_]

Det finns bra dagar också, absolut. Men jag har exakt samma känsla vissa dagar som ni här beskriver. Vi måste leva oss att leva med det och acceptera det.

 

[Ny2018]

Börja ät antidepressivt så är du som ett rakt streck och ångesten är obefintlig. -)
Jag förstår vad du menar och för min del sörjer jag att inte ha någon framtid och valmöjligheter.
Jag är inte så bekymrad över att få ihop vardagsekonomin men att inte kunna göra något utöver vardagen känns lite tungt.

 

[DenSkuldsatteMannen]

Hur ser din skuldsituation ut Ny2018 och vad har du att röra dig med per månad?
Jag upplever precis så som du beskriver, man har råd med att överleva men mycket mer är det inte...

 

[DenSkuldsatteMannen]

Livet är det som pågår mellan potterna....

 

[Ny2018]

Hur ser din skuldsituation ut Ny2018 och vad har du att röra dig med per månad?
Jag upplever precis så som du beskriver, man har råd med att överleva men mycket mer är det inte...

Min skuldsituation är 1.4 miljoner.
Väntar på löneutmätning alt inledande skusan.
Inkomstredovisade 3/9 samt 15/10 och har ännu ej fått något beslut.
Kommer att få 4800 plus 275 för läkemedel samt 2073 i underhåll och 1250 till tågkort.
Har fasta utgifter bortsett från hyran på ca 1400 kr.
Har levt med en stramare budget under året pga sjukskrivning men även pga ett mer ekonomiskt sinne.

 

[Ny2018]

Hur ser din skuldsituation ut Ny2018 och vad har du att röra dig med per månad?
Jag upplever precis så som du beskriver, man har råd med att överleva men mycket mer är det inte...

Hur ser det ut för dig ?

 

[Trias]

Att leva med skulder... Smslån, blancolån, skitlån... Att leva med skulder är att leva i ett helvete. Så många år av mitt liv som gått sönder på grund av detta. Tänker på alla stunder, upplevelser och dagar jag inte kunnat njuta av på grund av den ständigt underliggande ångesten.
När jag börjar tänka, åren som gått, hur jag dag efter dag försökt hålla mig flytande. Hittat tillfälliga lösningar, hittat nya lån. Nätter i sömnlöshet, hjärtat som en hammare i bröstet. Tårar. Den fullständigt lamslående paniken som ibland drabbar.
Att betrakta omvärlden. Är alla andra skuldfria? Lyckliga? Perfekta? Hur hamnade jag här och ska jag aldrig bli fri?
Ångesten över att se en postbil, var som helst, inte ens på min gata. Hatar posten. Fönsterkuvert. Att smyga och smussla. Skammen, alltid skammen, alla andra är lyckade, alla utom jag.
Lön in och lön ut och räkningar kvar. Man berättar inte för någon, man berättar inte därför att detta är det skamligaste som finns. Ibland tänker jag att folk hade haft mer förståelse för ett mord än för att jag är skuldsatt upp över öronen. Ingen, absolut ingen kan se detta på mig, men fy fan vilken plåga det är.
En utraderade glädje. En livslust som långsamt dör. Panikångest. Jag kommer aldrig att bli fri. Var dag ovan jord är man inte död, men vad hände med att leva?

Jag blev verkligen rörd av att läsa det här. Jag har levt med liknande tankar i många år. Hoppas verkligen att det ordnar sig för dig och alla som lider av det här problemet.

 

[DenSkuldsatteMannen]

Ny2018:

Det är ett jagande varje månad efter nya lån och för att gå runt, tar oerhört mycket på psyket....