Lånforum.se rekommenderar

1. Zmarta - Forumets favorit
2. Lendo - Ett bra alternativ
3. Brixo Privatlån - Ingen UC
4. Kredio - Lån utan UC
5. Loanstep - Ingen UC, nytt erbjudande
6. Creditstar - Ingen UC, nytt erbjudande
7. Brixo Kontokredit - Swish-utbetalning & Ingen UC
8. Tomly - Lån utan UC
9. Flexkontot - Swish, ingen UC
10. Ferratum - Lån utan UC
11. Klaralån - Lån utan UC

Känner mig nära att berätta för min sambo

V.I.P
Poäng: 497
Blev medlem
20 december 2018
Meddelanden
981
Mottagna reaktioner
405
Poäng
497
Min sambo sedan 5 år vet INGENTING om mina skulder. Vi har skild ekonomi och jag sköter alla helvetes lån digitalt så ingen post i brevlådan. Har ca 600.000 i runda slängar i lån pga shoppingberoende...
Igår så nämde jag för honom att jag behövde berätta något för honom men att jag skulle ta det sen (menade något helt annat) och då säger han: ”vad handlar det om? Har du tagit en massa lån?” Och jag blev helt PAFF.

Saken är den att han har extremt bra ekonomi, mkt pengar på banken, är supernoga med ekonomin så om han skulle få veta skulle han bli JÄTTEARG. Kanske inte så mkt för lånen men för att jag ljugit om det. Han skulle ALDRIG förlåta mig och vi skulle få dela på oss. Jag har ingenstans att ta vägen då.

Vet inte riktigt om jag ska berätta och riskera ett helvete och ev. Bli utkickad eller försöka harva mig fram till september och då försöka få ett samlingslån enligt plan och då få OK ekonomi igen.... så svårt.
 
Jag måste säga att jag är aningen imponerad utav er som i 5 år (!!!) kan dölja en så stor sak som stora ekonomiska bekymmer. Speciellt liksom när ni bor med människan i fråga. Jag kan inte dölja att jag missat en jävla räkning än mindre dölja detta.
Hur lyckas ni?
 
Oj,det är oftast de med superkoll på ekonomi och med mycket pengar som brukar explodera när de får reda på sanningen så det får du nog räkna med.

Men oftast kommer nog reaktionen med ilska för att själva handlingen DU har gjort ligger så långt ifrån hans eget handlande.

Du kan inte göra annat än låta honom reagera.. även om han gapar och skriker och hotar med att skicka ut dig så finns det inte mycket du kan säga mer än att erkänna hur ledsen du är och att du i efterhand ångrar dig.

Förmodligen när han kommer till sans och han har fått ur sig all ilska kanske han kan se det med andra ögon och vara villig att ni löser det tillsammans!?

Jag glömmer ALDRIG när jag lånade min mans kreditkort för 20 år sedan för att jag skulle köpa mjölk på vägen hem efter arbetet... när jag kom hem med mjölken så satte jag mig senare vid datorn och spelade Casino.

Jag skulle BARA satsa 300:- var tanken.

Det slutade med att jag tömde hela hans konto på 6000:- och det var jag tvungen att berätta för honom när han kom hem.

Åh,JÄVLAR vad förbannad han blev!! Han gapade och skrek som en galning. Kallade mig alla möjliga hemska ord och hotade med skilsmässa... till slut lämnade han lägenheten och åkte hem till sin mamma.

Väl hos sin mamma så lugnade han ner sig och kom tillbaka hem efter ett par timmar... men även om han var lugn när han kom hem så blossade ilskan i honom upp igen i samma sekund han såg mig och så var skrikandet i gång igen.

DEN gången trodde jag med säkerhet att NU är det kört,nu hatar han mig och vill aldrig ha med mig att göra mer!?...

Men han kom över det,dock litade han ALDRIG mer på mig när det gällde hans kreditkort. (Vilket ändå har upprepats ytterligare ett par gånger)

Har ni starkt förhållande för övrigt och älskar varandra så reder det nog upp sig förhoppningsvis.

Tilliten till dig har ju fått sig en smäll men samtidigt kan det också vara skönt att erkänna att du inte är lika duktig och perfekt med ekonomin som han är... han kanske kan få dig att vilja bli bättre utan att behöva ljuga och smyga...

Man MÅSTE inte alltid nå upp till varandras nivå,det ligger en press i att inte våga vara sig själv med sina olika svagheter på vissa områden,du kanske t.om har blivit shoppingmissbrukare på grund av att du känner dig mindervärdig honom när det gäller den ekonomiska biten!?

Hjärnan är konstig och leder in folk i olika missbruk av någon bakomliggande orsak!?

Jag tycker dock att du SKA berätta för att gå omkring ensam med den ekonomiska pressen gör bara att du mår ännu sämre... jag önskar dig ALLT GOTT och jag hoppas ni finner ut en gemensam lösning!

Ps,Min man är kvar hos mig fortfarande efter 25 år som periodisk spelmissbrukare.
 
Jag förstår att saker och ting kan kännas omöjligt och i de situationerna är det lätt hänt att försöka förutspå framtiden. Ofta föreställer man sig mardrömsscenarion och jag vill förstås inte garantera att han kommer ta detta med lugn men det finns å andra sidan goda chanser att han gör det. Något många säkert kan relatera till är hur man under skolåren låg och oroade sig i sängen över någon skitsak som hade hänt i plugget. Att alla plötsligt skulle frysa ut en, att man skämt ut sig för någon tjej som hade berättat för alla eller att det var dags för slagsmål igen. När morgonen kom var det för det mesta business as usual och folk hade sitt eget att tänka på. Så klart kan din sambo ta illa upp men en separat ekonomi, där ditt fall inte blir hans, har fördelen att man inte skyldig den andra något och således blir sveket betydligt mindre.

Jag har varit tillsammans med min sambo i tre år och vi har helt separat ekonomi och de enda transaktionerna som sker oss emellan är en varsin överföring kring lönen där hon skickar mig halva hyran och jag skickar tvåtusen till matkontot. Jag har mycket pengar, mer än hon någonsin skulle kunna föreställa sig, men hon vet inte ett smack om det. Jag gissar att hon har en hel del också då hon har en ruskigt bra lön och inte lever en livsstil som kräver överdrivet mycket pengar. På det har hon snuskigt rika föräldrar som med största sannolikhet har sparat åt henne under hennes uppväxt. Hade hon kommit till mig idag och berättat att hon har skulder på 600k, måste ställa in vårens, sommarens och höstens resor och fokusera på räkningar och samlingslån hade jag bara blivit ledsen för hennes skull. Sedan hade jag blivit ursinnig på politikerna och alla omoraliska manschettbrottslingar som lurat min flickvän in i skiten. Jag hade förmodligen inte bailat ut henne, där är vi inte ännu för allt mitt är inte hennes och allt hennes är knappast mitt, men jag hade löst det tillsammans med henne och det hade absolut inte varit skäl för ett uppbrott.

Utifrån de få jag känner med samma ekonomi som mig så ska jag vara ärlig och säga att något jag tror att vi alla förmodligen har gemensamt är att i den här typen av situationer så är läget ganska lugnt så länge våra egna pengar är säkrade. Ingen här känner mig men jag vill ändå inte att ni ska tro att jag och andra med mycket pengar skiter i allt så länge vi behåller våra pengar för så är det inte. Hur som helst så vill jag komma fram till att du inte har skadat hans ekonomi eller egentligen ens skadat honom på något sätt. Varken fysiskt, psykiskt eller siffermässigt. Du har undanhållit ett missbruk som inte skadar honom eller er som par och jag vet inte ens om den här typen av nyheter ska förtäljas med en underton av ursäkt. Du ska förstås inte göra det omvända heller och kräva omedelbar förståelse.

Jag brainstormar lite med mig själv såhär på kvällskvisten bara :) Har varit ute och släckt bilbränder i orten i kväll (som ni så klart inte kommer få läsa om i tidningarna) så behövde glömma mina egna bekymmer för ett slag. Hur som helst hoppas jag att det var till någon hjälp och önskar dig lycka till.
 
Jag måste säga att jag är aningen imponerad utav er som i 5 år (!!!) kan dölja en så stor sak som stora ekonomiska bekymmer. Speciellt liksom när ni bor med människan i fråga. Jag kan inte dölja att jag missat en jävla räkning än mindre dölja detta.
Hur lyckas ni?

Bra fråga. Många sömnlösa nätter kan jag säga.
 
Oj,det är oftast de med superkoll på ekonomi och med mycket pengar som brukar explodera när de får reda på sanningen så det får du nog räkna med.

Men oftast kommer nog reaktionen med ilska för att själva handlingen DU har gjort ligger så långt ifrån hans eget handlande.

Du kan inte göra annat än låta honom reagera.. även om han gapar och skriker och hotar med att skicka ut dig så finns det inte mycket du kan säga mer än att erkänna hur ledsen du är och att du i efterhand ångrar dig.

Förmodligen när han kommer till sans och han har fått ur sig all ilska kanske han kan se det med andra ögon och vara villig att ni löser det tillsammans!?

Jag glömmer ALDRIG när jag lånade min mans kreditkort för 20 år sedan för att jag skulle köpa mjölk på vägen hem efter arbetet... när jag kom hem med mjölken så satte jag mig senare vid datorn och spelade Casino.

Jag skulle BARA satsa 300:- var tanken.

Det slutade med att jag tömde hela hans konto på 6000:- och det var jag tvungen att berätta för honom när han kom hem.

Åh,JÄVLAR vad förbannad han blev!! Han gapade och skrek som en galning. Kallade mig alla möjliga hemska ord och hotade med skilsmässa... till slut lämnade han lägenheten och åkte hem till sin mamma.

Väl hos sin mamma så lugnade han ner sig och kom tillbaka hem efter ett par timmar... men även om han var lugn när han kom hem så blossade ilskan i honom upp igen i samma sekund han såg mig och så var skrikandet i gång igen.

DEN gången trodde jag med säkerhet att NU är det kört,nu hatar han mig och vill aldrig ha med mig att göra mer!?...

Men han kom över det,dock litade han ALDRIG mer på mig när det gällde hans kreditkort. (Vilket ändå har upprepats ytterligare ett par gånger)

Har ni starkt förhållande för övrigt och älskar varandra så reder det nog upp sig förhoppningsvis.

Tilliten till dig har ju fått sig en smäll men samtidigt kan det också vara skönt att erkänna att du inte är lika duktig och perfekt med ekonomin som han är... han kanske kan få dig att vilja bli bättre utan att behöva ljuga och smyga...

Man MÅSTE inte alltid nå upp till varandras nivå,det ligger en press i att inte våga vara sig själv med sina olika svagheter på vissa områden,du kanske t.om har blivit shoppingmissbrukare på grund av att du känner dig mindervärdig honom när det gäller den ekonomiska biten!?

Hjärnan är konstig och leder in folk i olika missbruk av någon bakomliggande orsak!?

Jag tycker dock att du SKA berätta för att gå omkring ensam med den ekonomiska pressen gör bara att du mår ännu sämre... jag önskar dig ALLT GOTT och jag hoppas ni finner ut en gemensam lösning!

Ps,Min man är kvar hos mig fortfarande efter 25 år som periodisk spelmissbrukare.


Tack för att du delade med dig. Gap och skrik kommer det bli. Mest för att jag undanhållit sanningen.....Han vet ju om att jag shoppat mycket och har kallat mig shopoholic många gånger, men han förstår nog inte att jag lånat över mina tillgångar för det.Jag har liksom ingenting stort att visa upp för att ha skulder på 600.000 K. Bara massa SKIT. Och ja som du säger så har jag försökt matcha hans ekonomi genom att dela på kostnader för tex möbler och annat fast jag inte haft råd. Jag vet att han älskar mig ÖVER allt annat, men detta vet jag inte om han skulle tåla.....
 
Jag förstår att saker och ting kan kännas omöjligt och i de situationerna är det lätt hänt att försöka förutspå framtiden. Ofta föreställer man sig mardrömsscenarion och jag vill förstås inte garantera att han kommer ta detta med lugn men det finns å andra sidan goda chanser att han gör det. Något många säkert kan relatera till är hur man under skolåren låg och oroade sig i sängen över någon skitsak som hade hänt i plugget. Att alla plötsligt skulle frysa ut en, att man skämt ut sig för någon tjej som hade berättat för alla eller att det var dags för slagsmål igen. När morgonen kom var det för det mesta business as usual och folk hade sitt eget att tänka på. Så klart kan din sambo ta illa upp men en separat ekonomi, där ditt fall inte blir hans, har fördelen att man inte skyldig den andra något och således blir sveket betydligt mindre.

Jag har varit tillsammans med min sambo i tre år och vi har helt separat ekonomi och de enda transaktionerna som sker oss emellan är en varsin överföring kring lönen där hon skickar mig halva hyran och jag skickar tvåtusen till matkontot. Jag har mycket pengar, mer än hon någonsin skulle kunna föreställa sig, men hon vet inte ett smack om det. Jag gissar att hon har en hel del också då hon har en ruskigt bra lön och inte lever en livsstil som kräver överdrivet mycket pengar. På det har hon snuskigt rika föräldrar som med största sannolikhet har sparat åt henne under hennes uppväxt. Hade hon kommit till mig idag och berättat att hon har skulder på 600k, måste ställa in vårens, sommarens och höstens resor och fokusera på räkningar och samlingslån hade jag bara blivit ledsen för hennes skull. Sedan hade jag blivit ursinnig på politikerna och alla omoraliska manschettbrottslingar som lurat min flickvän in i skiten. Jag hade förmodligen inte bailat ut henne, där är vi inte ännu för allt mitt är inte hennes och allt hennes är knappast mitt, men jag hade löst det tillsammans med henne och det hade absolut inte varit skäl för ett uppbrott.

Utifrån de få jag känner med samma ekonomi som mig så ska jag vara ärlig och säga att något jag tror att vi alla förmodligen har gemensamt är att i den här typen av situationer så är läget ganska lugnt så länge våra egna pengar är säkrade. Ingen här känner mig men jag vill ändå inte att ni ska tro att jag och andra med mycket pengar skiter i allt så länge vi behåller våra pengar för så är det inte. Hur som helst så vill jag komma fram till att du inte har skadat hans ekonomi eller egentligen ens skadat honom på något sätt. Varken fysiskt, psykiskt eller siffermässigt. Du har undanhållit ett missbruk som inte skadar honom eller er som par och jag vet inte ens om den här typen av nyheter ska förtäljas med en underton av ursäkt. Du ska förstås inte göra det omvända heller och kräva omedelbar förståelse.

Jag brainstormar lite med mig själv såhär på kvällskvisten bara :) Har varit ute och släckt bilbränder i orten i kväll (som ni så klart inte kommer få läsa om i tidningarna) så behövde glömma mina egna bekymmer för ett slag. Hur som helst hoppas jag att det var till någon hjälp och önskar dig lycka till.

Tack för ditt inlägg! Det kändes mycket "tröstande" att höra! Att jag faktiskt har Fu**at upp det för MIG själv, men han kommer inte drabbas på något sätt alls, mer än att han kanske inte kommer lita på mig 100% då jag faktiskt undanhållit det. Återigen TACK!
 
Gör plus och minus listan med båda scenariona (berätta vs inte berätta) och överväg därefter. Visst är ärlighet bra men ibland kan det vara bättre att inte berätta... du vet u inte vilka hemligheter han har.
Hur kommer situationen bli för dig om nu det värsta skulle hända (att du får gå) eftersom du säger att du inte har någonstans att ta vägen... sådant spelar roll, jag förstår dig mycket väl!
Kan du hålla dig flytande tills september?
Viktigare än berätta eller inte är att du jobbar med ditt, att du söker hjälp och se till att du inte fortsätter shoppa eller tar nya lån. Du har säkert en plan.
Min sambo har mkt bra ekonomi, hatar lån mer än pesten men samtidigt kollar han aldrig kontoutdrag, betalar aldrig en räkning... När det uppdagades att jag inte betalat hyran en gång (för att betala andra räkningar) blev han ursinnig, skrek och sa att det bara var "white trash" människor som tar lån och sånt, det var väldigt obehagligt. Befogad att bli arg, ja, självklart, men att höra allt han sa var hemskt. Sen dess berättar jag inget!
 
Min sambo sedan 5 år vet INGENTING om mina skulder. Vi har skild ekonomi och jag sköter alla helvetes lån digitalt så ingen post i brevlådan. Har ca 600.000 i runda slängar i lån pga shoppingberoende...
Igår så nämde jag för honom att jag behövde berätta något för honom men att jag skulle ta det sen (menade något helt annat) och då säger han: ”vad handlar det om? Har du tagit en massa lån?” Och jag blev helt PAFF.

Saken är den att han har extremt bra ekonomi, mkt pengar på banken, är supernoga med ekonomin så om han skulle få veta skulle han bli JÄTTEARG. Kanske inte så mkt för lånen men för att jag ljugit om det. Han skulle ALDRIG förlåta mig och vi skulle få dela på oss. Jag har ingenstans att ta vägen då.

Vet inte riktigt om jag ska berätta och riskera ett helvete och ev. Bli utkickad eller försöka harva mig fram till september och då försöka få ett samlingslån enligt plan och då få OK ekonomi igen.... så svårt.


Sitter lite i samma sits som dig. Dock vet min sambo typ hälften o han har sätt mina brev som ibland kommit från kronofogden o då har jag berättat som de va me den räkningen. Han har alltid varit snäll o förstående just då o lånat ut elr varit schysst o betalat. Han tjänar så mkt mer än mig o han betalar de mesta o han har sagt att han inte har problem me de....Men jag ska berätta hur allt ligger till en dag snart när de blir rätt tillfälle om de ens blir de. Jag har 16 tusen kr kvar på löneutmätingen och 3 lån på sammanlagt 95 tusen kr. Han vet att min ekonomi e lite rutten men jag e så rädd o berätta precis allt....men jag måste berätta...o får då ta smällen..antigen är han förstående o tröstar mig...kanske hjälper mig med ett lån elr så blir han rasande o kickar ut mig:/
 
Gör plus och minus listan med båda scenariona (berätta vs inte berätta) och överväg därefter. Visst är ärlighet bra men ibland kan det vara bättre att inte berätta... du vet u inte vilka hemligheter han har.
Hur kommer situationen bli för dig om nu det värsta skulle hända (att du får gå) eftersom du säger att du inte har någonstans att ta vägen... sådant spelar roll, jag förstår dig mycket väl!
Kan du hålla dig flytande tills september?
Viktigare än berätta eller inte är att du jobbar med ditt, att du söker hjälp och se till att du inte fortsätter shoppa eller tar nya lån. Du har säkert en plan.
Min sambo har mkt bra ekonomi, hatar lån mer än pesten men samtidigt kollar han aldrig kontoutdrag, betalar aldrig en räkning... När det uppdagades att jag inte betalat hyran en gång (för att betala andra räkningar) blev han ursinnig, skrek och sa att det bara var "white trash" människor som tar lån och sånt, det var väldigt obehagligt. Befogad att bli arg, ja, självklart, men att höra allt han sa var hemskt. Sen dess berättar jag inget!
Första reaktionen vid dåliga besked och överraskningar är just ilska, tyvärr kan hen vräka ur sej precis vad som helst i den stunden som hen egentligen inte menar, detta kan vara bra att veta eftersom de flesta har den reaktionen.
 
Första reaktionen vid dåliga besked och överraskningar är just ilska, tyvärr kan hen vräka ur sej precis vad som helst i den stunden som hen egentligen inte menar, detta kan vara bra att veta eftersom de flesta har den reaktionen.
Ja jag vet det men tyvärr verkar det som att hans värderingar när det gäller pengar kom till ytan och med tanke på andra saker som hänt och även när han pratar om pengar i "sansat" tillstånd så är det samma inställning. Han pratar otroligt nedsättande om människor med ekonomiska problem.
 
Ja jag vet det men tyvärr verkar det som att hans värderingar när det gäller pengar kom till ytan och med tanke på andra saker som hänt och även när han pratar om pengar i "sansat" tillstånd så är det samma inställning. Han pratar otroligt nedsättande om människor med ekonomiska problem.

Min sambo har också väldigt lite förståelse för människor som sätter sig i ekonomiska situationer själva, däremot vurmar han för de som har hamnat i sådant pga sjukdom eller annat....
 
Gör plus och minus listan med båda scenariona (berätta vs inte berätta) och överväg därefter. Visst är ärlighet bra men ibland kan det vara bättre att inte berätta... du vet u inte vilka hemligheter han har.
Hur kommer situationen bli för dig om nu det värsta skulle hända (att du får gå) eftersom du säger att du inte har någonstans att ta vägen... sådant spelar roll, jag förstår dig mycket väl!
Kan du hålla dig flytande tills september?
Viktigare än berätta eller inte är att du jobbar med ditt, att du söker hjälp och se till att du inte fortsätter shoppa eller tar nya lån. Du har säkert en plan.
Min sambo har mkt bra ekonomi, hatar lån mer än pesten men samtidigt kollar han aldrig kontoutdrag, betalar aldrig en räkning... När det uppdagades att jag inte betalat hyran en gång (för att betala andra räkningar) blev han ursinnig, skrek och sa att det bara var "white trash" människor som tar lån och sånt, det var väldigt obehagligt. Befogad att bli arg, ja, självklart, men att höra allt han sa var hemskt. Sen dess berättar jag inget!

Han har just INGA hemligheter, är öppen som en bok och värdesätter ärlighet över allt annat, därför det är så svårt..... Kan hålla mig flytande TROR jag. Jag har en plan som jag följer och går allt OK så blir allt bra i september. Gör det inte det, då får jag nog berätta för då lär det dyka ner brev i lådan... Tack för ditt inägg!
 
Jag har alltid haft en förstående man. Hur många återfall jag haft vill jag inte räkna.. Inte heller hur många gånger min man både varit förbannad och grått för vår skull. Skriver vår för han skulle kunnat lämna mig. Han har inget på sig, betalar sina lån i tid. Istället har han tagit lån för min skull. För att jag inte ska hitta på dumheter och tro att jag kan lösa något med att spela. Denna fantastiska man har jag fortfarande kvar och då är han verkligen värd en spelfri fru och jag är på god väg med mina 7 månader.
 
Jag har alltid haft en förstående man. Hur många återfall jag haft vill jag inte räkna.. Inte heller hur många gånger min man både varit förbannad och grått för vår skull. Skriver vår för han skulle kunnat lämna mig. Han har inget på sig, betalar sina lån i tid. Istället har han tagit lån för min skull. För att jag inte ska hitta på dumheter och tro att jag kan lösa något med att spela. Denna fantastiska man har jag fortfarande kvar och då är han verkligen värd en spelfri fru och jag är på god väg med mina 7 månader.


Underbart o läsa:) hur tog han de första gången du berätta??:/
 
Ledsen framförallt men aldrig mer. Så jag vet inte vad det är för fel på honom men han älskar mig av hela sitt hjärta ♥️
 
Jag höll mina skulder hemliga i över tio år för min man innan jag berättade. Man kommer tillslut till en gräns där ärligheten är viktigare än något annat och att det får bära eller brista. Min enda önskan när jag berättade var att han skulle låta mig bo kvar i lägenheten vi hade då eftersom jag inte skulle kunna få en annan bostad. Mycket sorg, och besvikelse från hans sida och massor av skam från min. Men vi löste det tillsammans och är fortfarnde gifta idag. Hela min resa finns här på forumet så jag fattar mig kort.
Mitt råd är att berätta. Det ända jag ångrar är att jag inte berättade tidigare.
 
Uppdatering! Bekände halva sanningen idag, sa att jag tagit lån. Han svarade: Jaha, det var ju dumt. Lägg fakturorna på bordet så betalar jag dom,så får du betala igen när du kan. Gör inte om det. Sen gick han ut (träffa en kompis). Känner mig helt ????? Han frågade: handlar det om 100.000 eller vad? Jag svarade: Ja. Vågar inte säga att det handlar om 5-600 K. Känner mig lite lättad och skäms samtidigt. Undrar om detta var den enda reaktionen jag kommer få...Förtjänar mer skit än så...
 
Uppdatering! Bekände halva sanningen idag, sa att jag tagit lån. Han svarade: Jaha, det var ju dumt. Lägg fakturorna på bordet så betalar jag dom,så får du betala igen när du kan. Gör inte om det. Sen gick han ut (träffa en kompis). Känner mig helt ????? Han frågade: handlar det om 100.000 eller vad? Jag svarade: Ja. Vågar inte säga att det handlar om 5-600 K. Känner mig lite lättad och skäms samtidigt. Undrar om detta var den enda reaktionen jag kommer få...Förtjänar mer skit än så...
Bra att du berättade! Starkt gjort! Måste dock råda dig att berätta precis allt, dvs vilka summor det rör sig om. Mycket för att en del av hela processen är att vara ärlig mot varandra och inte ha några fler lögner emellan er. Om du ska ta tag i ditt beroende är det av egen erfarenhet väldigt viktigt att de närmaste vet precis hur illa det är, även om det är jobbigt. Har själv mörkat stora delar av hur illa det var och fick liksom aldrig ett avslut med i mitt fall spelberoendet.
Men du har tagit ett stort första steg! Kör korten på bordet så fort som möjligt så den partner förstår att du inte vill ljuga om något längre.
 
Bra att du berättade! Starkt gjort! Måste dock råda dig att berätta precis allt, dvs vilka summor det rör sig om. Mycket för att en del av hela processen är att vara ärlig mot varandra och inte ha några fler lögner emellan er. Om du ska ta tag i ditt beroende är det av egen erfarenhet väldigt viktigt att de närmaste vet precis hur illa det är, även om det är jobbigt. Har själv mörkat stora delar av hur illa det var och fick liksom aldrig ett avslut med i mitt fall spelberoendet.
Men du har tagit ett stort första steg! Kör korten på bordet så fort som möjligt så den partner förstår att du inte vill ljuga om något längre.

Tack! Det kommer nog bli så tillslut. Väntade mig dock en mycket starkare reaktion. Kanske kommer sen. Att jag varit shopping galning har han ju märkt, men jag har inte handlat annat än mat de senaste månaderna och det har han ju märkt. Puhhh.... Hjälper han mig betala av det värsta är det ju bra då min situation är ohållbar. Så får jag betala igen när jag kan.
 
Sen bryr sig inte alla om pengar. Vissa skiter ju fullständigt i det.
Jag exempelvis.
Jag hade velat ha pengar till att lösa min ekonomiska situation - svar ja.
Men sen har jag aldrig varit så jävla kåt på pengar ärligt talat. Det var inte därför jag spelade.

Din man kanske är en sådan? Gillar ekonomiskt ansvar men samtidigt inser att pengar bara är ett av många verktyg för lycka?
 
Sen bryr sig inte alla om pengar. Vissa skiter ju fullständigt i det.
Jag exempelvis.
Jag hade velat ha pengar till att lösa min ekonomiska situation - svar ja.
Men sen har jag aldrig varit så jävla kåt på pengar ärligt talat. Det var inte därför jag spelade.

Din man kanske är en sådan? Gillar ekonomiskt ansvar men samtidigt inser att pengar bara är ett av många verktyg för lycka?

Exakt så! Får han in pengar så är det bara ”jaha” så ligger dom kvar där på kontot, medan jag shoppade upp varje öre jag hade så fort jag hade nåt....
 
Tack! Det kommer nog bli så tillslut. Väntade mig dock en mycket starkare reaktion. Kanske kommer sen. Att jag varit shopping galning har han ju märkt, men jag har inte handlat annat än mat de senaste månaderna och det har han ju märkt. Puhhh.... Hjälper han mig betala av det värsta är det ju bra då min situation är ohållbar. Så får jag betala igen när jag kan.
Han verkar inte ha förstått vad du berättade.
 
Han verkar inte ha förstått vad du berättade.

Jodå. Vi pratade lite ikväll och han förstod. Tog fram 2 fakturor på sms lån och sa bara ”jaha, va onödigt, vem fan lånar 2000:-? Jag betalar imorgon, lägg fram resten. Försök sov nu.” Så nu ligger jag o funderar på om jag ska lägga fram ALLT eller bara en del och sen följa min plan till samlingslån...
 
Lägg fram allt. Detta är din chans att vara ärlig, om du fortsätter dölja delar och han kommer på det senare så finns en större risk att han tröttnar på att bli ljugen för, det är lika bra att dra fram allt. Det känns mycket skönt att inte ha några hemligheter att vakta på. Bättre nattsömn, större harmoni i övrigt och mer energi som kan läggas på att snabbare ta sig framåt.
 
Jodå. Vi pratade lite ikväll och han förstod. Tog fram 2 fakturor på sms lån och sa bara ”jaha, va onödigt, vem fan lånar 2000:-? Jag betalar imorgon, lägg fram resten. Försök sov nu.” Så nu ligger jag o funderar på om jag ska lägga fram ALLT eller bara en del och sen följa min plan till samlingslån...
Tror nog mest på lägga fram allt jag med, kan vara så att han trots allt misstänkt och eller är i lite förnekelse chock.

Kan mycket väl vara så att "reaktionen" kommer senare på det lilla du beskrivit så verkar han vara en sån som är lugn tills det "smäller" då kommer allt?

Men att inte ta allt blir ju ett "dubbelsvek" för risken finns att han får reda på det sen.

Då är det stor risk att han tänker "jag var villig att hjälpa till men hon tog inte ens chansen att vara ärlig då" sen är det klart att 100.000 och 5-600.000 är milsvida skillnader men ändå bättre att vara helt ärlig för lögnerna gör att du på ett eller annat sätt inte kan leva "fritt" du kommer må bra på de viktiga planen om du berättar och dåligt i skamdelen kanske men den lever du varje dag nu ändå.
 
Hur gick det ? La du fram allt ? :)

Hej! Ja det gjorde jag. Han blev CHOCKAD och besviken och förstår inte VAR pengarna tagit vägen. Jag förklarade att jag inte visste riktigt heller. Förmodligen i min garderob/skohylla/inredning.Skulderna har byggts upp under 2-3 år... Vi kom fram till att han ska hjälpa mig betala 100.000 av de "sjukaste" lånen. Resten ska jag lösa själv med samlingslån mm. Känns så bra. Han var väldigt besviken, men inte arg. Trodde han skulle få FNATT. Han sa att "tar du nya lån igen, då är det över, jag orkar inte med sånt" och det kan jag hålla med om, det gör inte jag heller. Kan hända att han får nåt utbrott senare, men det gör inget. Känns skönt att ha berättat och det kan jag tacka er alla på forumet här att jag vågade!!!!
 
Åh va skönt ! Kan tänka mig lättnaden du känner just nu (: !! Lycka till med allt och njut av det du har nu !
 
Återigen precis som så många gånger förr har vi fått resultatet på att ärlighet och att "öppna sitt hjärta" (Märkväl, inte som Reinfeldt ville) är den bästa strategin!
En stor sten faller ifrån bröstet och oavsett utgång så är det faktiskt det som på sikt kommer kännas bäst för er!
 
Hej! Ja det gjorde jag. Han blev CHOCKAD och besviken och förstår inte VAR pengarna tagit vägen. Jag förklarade att jag inte visste riktigt heller. Förmodligen i min garderob/skohylla/inredning.Skulderna har byggts upp under 2-3 år... Vi kom fram till att han ska hjälpa mig betala 100.000 av de "sjukaste" lånen. Resten ska jag lösa själv med samlingslån mm. Känns så bra. Han var väldigt besviken, men inte arg. Trodde han skulle få FNATT. Han sa att "tar du nya lån igen, då är det över, jag orkar inte med sånt" och det kan jag hålla med om, det gör inte jag heller. Kan hända att han får nåt utbrott senare, men det gör inget. Känns skönt att ha berättat och det kan jag tacka er alla på forumet här att jag vågade!!!!

hur har det gått för dig?
 
hur har det gått för dig?

Bara bra, tackar som frågar :) Fick låna 100K av honom för att lösa de mest akuta. Nu väntar jag på att få ett bra UC så jag kan söka samlingslån. Han har inte pratat något om det alls faktiskt, utan varit som vanligt..... Tvärtemot allt jag trodde!
 
Har inte berättat för min partner heller (tsm sedan 5 år snart). Hade detta redan innan vi vart ett par.

Hens pappa jobbar inom banken, alla i hens familj ”snackar skit” om skulder, betalningsanmärkningar, e tc.
Hen blir livrädd av en påminnelse.

Vill ba kasta fram korten på bordet men vågar ej..
 
Bra att berätta tidigt, varit med ett par gånger när sambon fått veta när utmätningsbeslut på huset kommit på posten, eller när vi sökt upp sambon på.sambons jobb för att då utmätningsbeslut av fastigheten delgivet..
Då är det inga bra samtal när dom kommer hem
 
Jag hade "tagit" min mors betalcoll (collector) tänkte jag ska betala 2 månader sen slutbetalar jag det i maj med mina samlingslån.
Mått sjuuukt dåligt över det. Riktigt dåligt. Kollat hennes post varje dag på väg till jobbet - en jävla dag gjorde jag inte det. Idag.

Tror ni inte att hon fick brevet? Jo klart hon fick.
Det som gjorde henne ledsen var inte att jag tjuvat 50.000 i smyg som jag ämnade betala tillbaka nästa månad. Utan att jag inte berättade något.

Så ta lärdom mina vänner. Lägg alltid korten på bordet så tidigt som möjligt. Det gör det hela 1000 gånger bättre och smidigare. Ni kommer dessutom inte gå runt emd en klump i magen...
 
Jag hade "tagit" min mors betalcoll (collector) tänkte jag ska betala 2 månader sen slutbetalar jag det i maj med mina samlingslån.
Mått sjuuukt dåligt över det. Riktigt dåligt. Kollat hennes post varje dag på väg till jobbet - en jävla dag gjorde jag inte det. Idag.

Tror ni inte att hon fick brevet? Jo klart hon fick.
Det som gjorde henne ledsen var inte att jag tjuvat 50.000 i smyg som jag ämnade betala tillbaka nästa månad. Utan att jag inte berättade något.

Så ta lärdom mina vänner. Lägg alltid korten på bordet så tidigt som möjligt. Det gör det hela 1000 gånger bättre och smidigare. Ni kommer dessutom inte gå runt emd en klump i magen...
Du menar att du begått bedrägeri mot din mamma ?
Hur är detta möjligt ?
 
Well alternativet hade om man ska hårdra det varit att hon begraver mig innan jag fyllt 31 år och det vet hon om. Så av dessa två valen är hon glad att jag valde det jag gjorde.

Vad tror du din mor hade föredragit?

Om du menar hur det är möjligt praktiskt är det knappast klokt att skriva ut det här.
 
Sen är det inte sjysst grej att göra men som sagt det handlade om 4 veckor och innebär inget ekonomiskt lidande för henne.
 
Well alternativet hade om man ska hårdra det varit att hon begraver mig innan jag fyllt 31 år och det vet hon om. Så av dessa två valen är hon glad att jag valde det jag gjorde.

Vad tror du din mor hade föredragit?

Om du menar hur det är möjligt praktiskt är det knappast klokt att skriva ut det här.
@Terry_ jag har sagt det förut och säger det igen, ge upp när de smutsiga skulderna är betalda. Du trippar på gränser som inte är okej för någon. Om din mamma accepterar det du gjorde så kanske du skulle frågat henne om hjälp istället ?
Min son har gjort det samma mot mig, använt mitt namn för att handla på nätet. Jag har polisanmält det. Detta var 2017.
Jag tycker verkligen synd om dig och känner med dig tro inget annat.
 
Ta en titt i Lånforums guide för bästa samlingslån, där finns svar på de vanligaste frågorna runt samlingslån.
Tillbaka
Topp