- Blev medlem
- 24 April 2020
- Meddelanden
- 75
- Mottagna reaktioner
- 27
- Poäng
- 102
Vilka borgenärer har indrivning av skulder från utlandssvenskar som har lämnat kvar sina skulder i Sverige?
Då Kronofogden saknar möjlighet att driva in skulder från utlandsbosatta så måste borgenärerna söka verkställighet i landet där den skuldsatte är bosatt för att driva in skulden.
Vad jag vet så har Skatteverket goda möjligheter att driva in skatteskulder från nästan samtliga länder i världen då det finns ett effektivt internationellt indrivningssystem för skatteskulder. Det går inte att fly utomlands för att smita undan sina skatteskulder då skattemyndigheterna har ett samarbete med varandra internationellt. Det sker informationsutbyten mellan skattemyndigheter världen över. Preskriptionstiden för skatteskulder är 5 år.
När det kommer till CSN så finns det inga internationella avtal för indrivning av studieskulder från gäldenärer som är bosatta i utlandet. Tiotusental utlandssvenskar som har kommit undan CSN i flera år utan att betala. CSN skickar skulden till inkassobolag i utlandet för indrivning. De enda rättsfall CSN har vunnit är i de nordiska länderna. I de flesta övriga länder har CSN förlorat rättsfall på grund av svag bevisföring då det saknas ett skuldförbindelse med låntagaren samt att det är kostsamt att driva in skulder i utländska domstolar. 25 % av utlandssvenskarna missköter sina återbetalningar till CSN. Preskriptionstiden för studieskulder är 25 år.
Försäkringskassan har jag läst mig till att de inte vidtar några rättsliga åtgärder alls i utlandet för att driva in skulder från utlandssvenskar. De lägger ner utredningen när de kommer fram till att gäldenären bor i utlandet då det är komplicerat och dyrt att driva in skulder i sociala återkrav. Det finns inga internationella avtal för indrivning av skulder som berör sociala återkrav. 90 % av utlandssvenskarna missköter sina återbetalningar till Försäkringskassan. Preskriptionstiden för återkrav från Försäkringskassan är 10 år.
Hos bankerna och kreditinstituten så skiljer det sig en hel del beroende på vilket bolag det handlar om och hur mycket gäldenären är skyldig för att de ska vidta rättsliga åtgärder i utlandet. Även här finns det inget internationellt indrivningssystem för banklån och kreditskulder. Dock så brukar de flesta bankerna och kreditinstituten skicka vidare skulden till inkassobolag i utlandet för indrivning. Är skuldsumman låg så går de flesta inte vidare med rättsliga åtgärder i utlandet då det är ekonomiskt betungande att driva in låga belopp. Banklån är lättare att driva in i utlandet eftersom det finns ett skuldebrev med signatur som är möjligt att bevisa i en utländsk domstol. Preskriptionstiden för banklån är 10 år och kreditskulder är 3 år.
Allt detta förutsätter att borgenärerna och inkassobolagen har hittat gäldenärens adress och kontaktuppgifter i utlandet. De måste informera gäldenären om skulden genom brev, telefon eller mejl innan de kan vidta rättsliga åtgärder i utlandet.
Har jag rätt i min analys?
Då Kronofogden saknar möjlighet att driva in skulder från utlandsbosatta så måste borgenärerna söka verkställighet i landet där den skuldsatte är bosatt för att driva in skulden.
Vad jag vet så har Skatteverket goda möjligheter att driva in skatteskulder från nästan samtliga länder i världen då det finns ett effektivt internationellt indrivningssystem för skatteskulder. Det går inte att fly utomlands för att smita undan sina skatteskulder då skattemyndigheterna har ett samarbete med varandra internationellt. Det sker informationsutbyten mellan skattemyndigheter världen över. Preskriptionstiden för skatteskulder är 5 år.
När det kommer till CSN så finns det inga internationella avtal för indrivning av studieskulder från gäldenärer som är bosatta i utlandet. Tiotusental utlandssvenskar som har kommit undan CSN i flera år utan att betala. CSN skickar skulden till inkassobolag i utlandet för indrivning. De enda rättsfall CSN har vunnit är i de nordiska länderna. I de flesta övriga länder har CSN förlorat rättsfall på grund av svag bevisföring då det saknas ett skuldförbindelse med låntagaren samt att det är kostsamt att driva in skulder i utländska domstolar. 25 % av utlandssvenskarna missköter sina återbetalningar till CSN. Preskriptionstiden för studieskulder är 25 år.
Försäkringskassan har jag läst mig till att de inte vidtar några rättsliga åtgärder alls i utlandet för att driva in skulder från utlandssvenskar. De lägger ner utredningen när de kommer fram till att gäldenären bor i utlandet då det är komplicerat och dyrt att driva in skulder i sociala återkrav. Det finns inga internationella avtal för indrivning av skulder som berör sociala återkrav. 90 % av utlandssvenskarna missköter sina återbetalningar till Försäkringskassan. Preskriptionstiden för återkrav från Försäkringskassan är 10 år.
Hos bankerna och kreditinstituten så skiljer det sig en hel del beroende på vilket bolag det handlar om och hur mycket gäldenären är skyldig för att de ska vidta rättsliga åtgärder i utlandet. Även här finns det inget internationellt indrivningssystem för banklån och kreditskulder. Dock så brukar de flesta bankerna och kreditinstituten skicka vidare skulden till inkassobolag i utlandet för indrivning. Är skuldsumman låg så går de flesta inte vidare med rättsliga åtgärder i utlandet då det är ekonomiskt betungande att driva in låga belopp. Banklån är lättare att driva in i utlandet eftersom det finns ett skuldebrev med signatur som är möjligt att bevisa i en utländsk domstol. Preskriptionstiden för banklån är 10 år och kreditskulder är 3 år.
Allt detta förutsätter att borgenärerna och inkassobolagen har hittat gäldenärens adress och kontaktuppgifter i utlandet. De måste informera gäldenären om skulden genom brev, telefon eller mejl innan de kan vidta rättsliga åtgärder i utlandet.
Har jag rätt i min analys?