Och väldigt många har inte en massa sparat men är lyckliga ändå.
Det kommer göras men kommer ta
Själva ordet gett...
Då hade det ju kunnat funka såhär: jag lånar 1 miljon ger till min dotter och sen söker jag skuldsanering något år senare. Jävla vinst affär om man gör det medvetet
sen klart man kan låna ut pengar till sina barn och ändå få sanering men finns kanske en anledning till att det inte är positivt att ge bort pengarDet gick ju inte att jämföra.
Då hade det ju kunnat funka såhär: jag lånar 1 miljon ger till min dotter och sen söker jag skuldsanering något år senare. Jävla vinst affär om man gör det medvetet
Får du någon professionell hjälp med att ta dig vidare mentalt? Mitt intryck är att du inte har bearbetat klart det trauma som du varit med om. Kan det kanske vara viktigare att lösa än ekonomin just nu?
Antingen har du gett bort pengarna, och då blir det svårt att få skuldsanering. Eller så har du lånat ut pengarna och då måste du kräva tillbaka dem, annars kan du inte få skuldsanering. Och så kanske du inte är insolvent och då kan du inte få skuldsanering heller. Varför ska du och/ eller din son få skulderna raderade om ni inte gör vad ni kan?
Exakt, och det är inte första gången detta tas upp i trådar här så vi som var med då minns och det var likadant då.Tror inte folk menar att vara hårda men har för mig att det skrivits tidigare att det tydligt framgick att avslaget berodde på att den gett/lånat ut pengar till sitt barn och INTE gjort vad den kunnat för att få tillbaka dom. Sen har personen skrivit flera inlägg om detta där det känns som att offerkoftan åker på och den inte vill kräva sitt barn på pengarna. Tror folk tyvärr tröttnar lite då på att hela tiden förklara vad som krävs för att en skuldsanering ska vara möjlig.
Sen är det svårt att vara medberoende men man måste börja ändra sitt egna beteende innan man kan gå vidare
Kommer nog igen om ett tag misstänker jag
Det vet jag men alla har olika resurser, förmågor och mental styrka.Tror inte folk menar att vara hårda men har för mig att det skrivits tidigare att det tydligt framgick att avslaget berodde på att den gett/lånat ut pengar till sitt barn och INTE gjort vad den kunnat för att få tillbaka dom. Sen har personen skrivit flera inlägg om detta där det känns som att offerkoftan åker på och den inte vill kräva sitt barn på pengarna. Tror folk tyvärr tröttnar lite då på att hela tiden förklara vad som krävs för att en skuldsanering ska vara möjlig.
Sen är det svårt att vara medberoende men man måste börja ändra sitt egna beteende innan man kan gå vidare
Jag är i en liknande situation. Lånat ut pengar till mitt vuxna barn. Jättdumt och ett slags medberoende. Det verkade på handläggaren på kfm som det var värre en andra sätt som att spela bort fem, köpa lyx prylar mm. Mina skulder har bara gått till att överleva de senaste 10 åren. Jag vet och säkert Gunma att det inte är okej, men är det bättre andra sätt att skuldsätta sej?
Bättre? Skuld är skuld tyvär
Hela idén är ju att man lånar till sånt man inte egentligen inte har råd med, bara för att man inte "orkar" vänta med att exemeplvis spara till en handpenning till ett hus i sin prisklass.
Låna pengar för att skänka bort får man göra om man vill. Men man kan inte förvänta sig att skuldsanera bort den skulden. Det borde alla med lite sunt förnuft kunna förstå. Det är inte skäligt.
Nej inte lånat pengar för att ge bort. Har inte angett det heller mina privata skulder i saneringsansökan. Det är jag på god väg att lösa. Men av desperation och depression gjorde jag det för att hjälpa främst mina barnbarn. Dumt för till slut räcker inte mina pengar till. Det handlat om mat och kläder ibland hyran.. sjukt men tyvärr har jag gjort det. Men för mina barnbarns skull.
Handlar det om att du betalat in hyra och köpt lite mat till dem så behöver ju inte kronofogden veta det! Är ju en annan sak om du tagit ett lån på 300k och gett till barnen
Vet det nu, men skrev skuldsanering i panik när jag förstod hur illa min ekonomi var. Synd att jag inte varit inne på forumet innan och läst här. Vet inte hur min ekonomi blivit så här men varit sjukskriven långa perioder och räntorna gått upp. Äger egentligen inget. Jag ska ta den här löneutmätningen som en "läroperiod".
Jag fick inte skuldsanering för att jag lånat ut pengar och lånat privat själv. Handläggaren anser att jag inte var mogen till skuldsanering. Förstår det själv och håller med. Men svårt när mina barnbarn inte får det de behöver. Men ställer krav på dem nu och fått tillbaka en hel del av vad de är skyldiga. Tycker att det är bra med löneutmätning så får jag " träna" på att säga nej. Väntar på inkomstredovisning och löneutmätning.
Jag har ca 780-790000. Det har ju stigit nu med inkasso mm. Med mogen för det menade han att jag måste göra mer för att få tillbaka det jag lånat ut.Innan jag kan söka skuldsanering. Det håller jag med om men när jag läser här verkar det olika hur en del fått skuldsanering. Har ditt barn någon inkomst eller har någon kontakt med psykiatrin eller liknande? Går det att ställa några krav på hen? Vet hur svårt det kan vara men vi måste faktiskt.. Kan du söka hjälp i din tur och stöd i hur du ska göra i situationen. Det har faktiskt blivit "lättare" nu när min ekonomi gått i sank. Jag kan inte hjälpa längre. Nått botten.
I för sej har jag hjälpt dem att betala hyran, gett mat och köpt kläder till barnbarnen. Så inga kontanter i handen.