Är livet värt att leva?

[Vadskajaggöra2024]

Lön igår.., pengarna räcker inte och jag ligger efter med många lån nu. Orkar snart inte mer. Börjar tveka på livet… finns inget hopp. Kommer aldrig lösa detta. Har dragit ut på att be mina föräldrar om hjälp så länge nu. Vågar inte. De har pengar och skulle hjälpa mig det vet jag. Men vill få hjälp med mitt shoppingmissbruk också men vart vänder man sig då? Förlåt för rörigt inlägg men nu börjar jag känna att det snart är slut med att ens orka hålla uppe en fasad och att försöka :-(

 

[FrkFräken76]

Livet är absolut värt att leva! Jag tycker du ska prata med dina föräldrar samtidigt som du söker hjälp för ditt beroende hos tex en kurator eller psykolog. Kanske ta kontakt med budget rådgivaren där du bor för att lägga upp en plan. Hade själv ett shopping/konsumtions beroende fram till 2006 ungefär när allt rasade. Mitt beroende byggde ju på att jag i grunden var väldigt olycklig och handlade för att det tillfälligt gjorde mig lyckligare. Jag ändrade hela livstilen och började plugga, pratade med en kurator. Men jag tycker verkligen du ska berätta för dina föräldrar och inte bara för ekonmisk hjälp utan för att få stöd!

 

[Vadskajaggöra2024]

Livet är absolut värt att leva! Jag tycker du ska prata med dina föräldrar samtidigt som du söker hjälp för ditt beroende hos tex en kurator eller psykolog. Kanske ta kontakt med budget rådgivaren där du bor för att lägga upp en plan. Hade själv ett shopping/konsumtions beroende fram till 2006 ungefär när allt rasade. Mitt beroende byggde ju på att jag i grunden var väldigt olycklig och handlade för att det tillfälligt gjorde mig lyckligare. Jag ändrade hela livstilen och började plugga, pratade med en kurator. Men jag tycker verkligen du ska berätta för dina föräldrar och inte bara för ekonmisk hjälp utan för att få stöd!

Stort tack för ditt svar. Vill verkligen börja om på nytt och kunna leva på min lön och inte behöva låna pengar varje månad. Tänker att egentligen vore det nog bra med en betalningsanmärkning för mig, då kan jag inte shoppa mer på kredit. Jag är över 40 år och har familj så att be dina föräldrar är så skamfyllt. Men ska vi inte behöva gå från hus och hem så måste jag det nu.

 

[Myra]

Tänk att just DU blev till, att just DU föddes, tänker man så är livet ett mirakel. Du är mitt upp i livet och hur dina resterande år kommer se ut ligger i dina händer!
Det finns hjälp att få för alla sorters missbruk, att du inte sökt innan kanske beror på att d u inte riktigt varit mogen för det. Det låter som att du är det nu så boka en tid med en terapeut. I många kommuner kan man få upp till 4-5 samtal till vanlig taxa.
Gör det för dig själv. För du vill inte skriva samma inlägg här om ett år och känna att du låtit ännu ett år gå utan att söka hjälp. Du kan komma väldigt långt men det är upp till dig.
Imorgon skulle du kunna skriva här att du har en tid hos en terapeut, det är du som håller i bollen.
Och prata ärligt med dina föräldrar!
Tar du de två stegen kommer du känna lättnad

 

[Vadskajaggöra2024]

Tänk att just DU blev till, att just DU föddes, tänker man så är livet ett mirakel. Du är mitt upp i livet och hur dina resterande år kommer se ut ligger i dina händer!
Det finns hjälp att få för alla sorters missbruk, att du inte sökt innan kanske beror på att d u inte riktigt varit mogen för det. Det låter som att du är det nu så boka en tid med en terapeut. I många kommuner kan man få upp till 4-5 samtal till vanlig taxa.
Gör det för dig själv. För du vill inte skriva samma inlägg här om ett år och känna att du låtit ännu ett år gå utan att söka hjälp. Du kan komma väldigt långt men det är upp till dig.
Imorgon skulle du kunna skriva här att du har en tid hos en terapeut, det är du som håller i bollen.
Och prata ärligt med dina föräldrar!
Tar du de två stegen kommer du känna lättnad

Stort tack för dina fina ord! Du har så rätt, nu är det dags att ta tag i detta en gång för alla. Jag börjar med att boka en tid hos en terapeut och sen måste jag få ner på papper vad jag ska säga till mina föräldrar.

 

[Myra]

Stort tack för dina fina ord! Du har så rätt, nu är det dags att ta tag i detta en gång för alla. Jag börjar med att boka en tid hos en terapeut och sen måste jag få ner på papper vad jag ska säga till mina föräldrar.

Grymt! Och kom ihåg att du kan byta terapeut om det inte känns bra.
Önskar dig lycka till med din resa

 

[Frökenmittilivet]

Lön igår.., pengarna räcker inte och jag ligger efter med många lån nu. Orkar snart inte mer. Börjar tveka på livet… finns inget hopp. Kommer aldrig lösa detta. Har dragit ut på att be mina föräldrar om hjälp så länge nu. Vågar inte. De har pengar och skulle hjälpa mig det vet jag. Men vill få hjälp med mitt shoppingmissbruk också men vart vänder man sig då? Förlåt för rörigt inlägg men nu börjar jag känna att det snart är slut med att ens orka hålla uppe en fasad och att försöka :-(

Åh, vet hur det är, kunde skrivit inlägget själv, kämpar med livslusten och vill bara ge upp allt. Kram till dig, vi får kämpa på

 

[Cecilia]

Tänk att just DU blev till, att just DU föddes, tänker man så är livet ett mirakel. Du är mitt upp i livet och hur dina resterande år kommer se ut ligger i dina händer!
Det finns hjälp att få för alla sorters missbruk, att du inte sökt innan kanske beror på att d u inte riktigt varit mogen för det. Det låter som att du är det nu så boka en tid med en terapeut. I många kommuner kan man få upp till 4-5 samtal till vanlig taxa.
Gör det för dig själv. För du vill inte skriva samma inlägg här om ett år och känna att du låtit ännu ett år gå utan att söka hjälp. Du kan komma väldigt långt men det är upp till dig.
Imorgon skulle du kunna skriva här att du har en tid hos en terapeut, det är du som håller i bollen.
Och prata ärligt med dina föräldrar!
Tar du de två stegen kommer du känna lättnad

Så fint skrivet Myra och så sant

 

[Awz]

Förstår dig precis. Men har försatt sig Sj i en förjävlig situation. Jag valde löneutmätnings vägen och ser fram emot att vara 40 år och skuldfri (har väl 5-6 år dit).

 

[Vadskajaggöra2024]

Åh, vet hur det är, kunde skrivit inlägget själv, kämpar med livslusten och vill bara ge upp allt. Kram till dig, vi får kämpa på

Tack! Ja jag tänker kämpa och målet får bli att vara skuldfri när jag fyller 50 år om 9 år samt att starta ett sparande.

 

[Vadskajaggöra2024]

Förstår dig precis. Men har försatt sig Sj i en förjävlig situation. Jag valde löneutmätnings vägen och ser fram emot att vara 40 år och skuldfri (har väl 5-6 år dit).

Ja visst har man? Helt sjukt att man låtit det gå såhär långt

 

[Cecilia]

Tack! Ja jag tänker kämpa och målet får bli att vara skuldfri när jag fyller 50 år om 9 år samt att starta ett sparande.

Jag befann mig i samma situation som du för ett år sen valde att kämpa istället för släppa allt. Det tar tid att få ordning på allt. Ha ett realistiskt mål jag satte för högt mål och fick bakslag i höstas men nu har jag satt upp tealistiska mål och mål som gör att jag också kan leva. Lycka till och du är värd mycket o du klarar detta. ❤️

 

[LånaUtanPapper]

Känner du så tycker jag att du släpper (slutar betala) alla skulder, slutar shoppa och förbereder dig mentalt och planerar ekonomiskt för en framtida skuldsanering.
Räcker inte lön till räkningarna så lever du ju långt under existensminimum. Delvis får du skuldsanering inom 0-2 år så har du mer att leva på och är skuldfri 4-5 år senare. Har du existensminium har du det bättre än idag och 2 månader per år är betalfria då du kan leva helt vanligt.

För mig släppte det mesta av stressen när jag bestämde mig att sluta betala. Dessutom så är man skuldfri mycket snabbare med sanering. Betalar man ränta upp över öronen blir man aldrig skuldfri, eller evigheter bort. Med skuldsanering så är det 5 år sen klart, man får ett slutdatum och sparar ovärderlig tid som skuldfri.

Ta ett möte med skuldrådgviare på kommunen. Be dom utvärdera om du är skälig eller inte, annars gör dig allt för att bli skälig inom 1-2 år.
Skuldsaneringsansökan är också gratis att skicka in + att man kan göra det igen sen direkt man är nekad om man blir nekad. Så man har inget att förlora.

Det viktigaste är att få ett slutdatum, något att se fram emot. Då är skuldsanering väldigt bra verktyg att använda om man är skälig eller kan bli skälig inom 1-2 år. (Sluta betala, skapa brytpunkter, inte ta fler lån/krediter, sluta shoppa etc)

 

[Vadskajaggöra2024]

Känner du så tycker jag att du släpper (slutar betala) alla skulder, slutar shoppa och förbereder dig mentalt och planerar ekonomiskt för en framtida skuldsanering.
Räcker inte lön till räkningarna så lever du ju långt under existensminimum. Delvis får du skuldsanering inom 0-2 år så har du mer att leva på och är skuldfri 4-5 år senare. Har du existensminium har du det bättre än idag och 2 månader per år är betalfria då du kan leva helt vanligt.

För mig släppte det mesta av stressen när jag bestämde mig att sluta betala. Dessutom så är man skuldfri mycket snabbare med sanering. Betalar man ränta upp över öronen blir man aldrig skuldfri, eller evigheter bort. Med skuldsanering så är det 5 år sen klart, man får ett slutdatum och sparar ovärderlig tid som skuldfri.

Ta ett möte med skuldrådgviare på kommunen. Be dom utvärdera om du är skälig eller inte, annars gör dig allt för att bli skälig inom 1-2 år.
Skuldsaneringsansökan är också gratis att skicka in + att man kan göra det igen sen direkt man är nekad om man blir nekad. Så man har inget att förlora.

Det viktigaste är att få ett slutdatum, något att se fram emot. Då är skuldsanering väldigt bra verktyg att använda om man är skälig eller kan bli skälig inom 1-2 år. (Sluta betala, skapa brytpunkter, inte ta fler lån/krediter, sluta shoppa etc)

Kan inte det på grund av vårt hus.( övervärde) Annars hade jag gjort det alla dagar i veckan.

 

[Frökenmittilivet]

Tack! Ja jag tänker kämpa och målet får bli att vara skuldfri när jag fyller 50 år om 9 år samt att starta ett sparande.

❤️