Lånforum.se rekommenderar

1. Zmarta - Forumets favorit
2. Lendo - Ett bra alternativ
3. Brixo Privatlån - Ingen UC
4. Kredio - Lån utan UC
5. Loanstep - Ingen UC, nytt erbjudande
6. Creditstar - Ingen UC, nytt erbjudande
7. Brixo Kontokredit - Swish-utbetalning & Ingen UC
8. Tomly - Lån utan UC
9. Flexkontot - Swish, ingen UC
10. Ferratum - Lån utan UC
11. Klaralån - Lån utan UC

Trött, men får inte tappa sugen.

V.I.P
Poäng: 457
Blev medlem
13 Juni 2014
Meddelanden
787
Mottagna reaktioner
286
Poäng
457
Usch just idag är jag så trött på allt strul med alla lån, men får inte tappa sugen.
Upp med hakan och bit ihop igen
Glimmar lite ljusning framåt
 
Så glad att läsa att trots all strul så kan du se en ljusning fram över. Det är starkt gjort av dig att klara av att se ljuset i tunneln.:)
 
Ja, det är tufft. Det hemska är tidsaspekten. När man väl bestämt sig tar det i många fall galet lång tid. Problem som man får bära under en lång tid. Sedan behövs det inte mycket för att slå undan fötterna för oss. Oförutsedda utgifter. Inkomstbortfall you name it. Saker som ligger och gnager jämt. Har själv märkt att jag dragit mig undan. Lever ganska ensam. Kan inte ta på mig en mask när jag är "ledig" och låtsas att allt är guld o gröna skogar.
 
Ja, tidsaspekten är jobbig. Särskilt om man lägger upp det för mycket och tänker för mycket på tid och tycker det är väldigt psykiskt påfrestande med skulderna. Då blir det bara månadsslut och betala bort nästan hela sin inkomst, sen tomt i psyket till nästa månadsslut. Däremellan har man inget liv, bara plikter. Det är inte fungerande i längden, man kommer må förbannat dåligt av det.

Man får försöka skapa perspektiv på det, lära sig att leva med anmärkningar, vara ärlig mot dom man måste så man slipper vara rädd för posten och allt det kan vara.
 
:(Tröttare än någonsin just nu. Idag hände det en sak som inte fick hända (Inget med lån att göra)
Varför kan det inte bara få gå bra nån enda jävla gång
 
:(Tröttare än någonsin just nu. Idag hände det en sak som inte fick hända (Inget med lån att göra)
Varför kan det inte bara få gå bra nån enda jävla gång
Har varit där själv så jag kan förstå hur du upplever det man känner att varför kan inte något positivt hända mig någon gång utan bara skit gång efter gång kan det inte bara få vara nog när man har skulder och oro upp över öronen. Då gäller det att hitta den där gnistan av jävlar anamma det här ska inte få knäcka mig. För ibland så behövs så lite för att man ska rasa ihop. Så man måste bita ihop återigen, du ska veta att jag känner med dig om det kan vara någon hjälp.
 
Jag är precis i samma sits. Varannan dag vill jag ge upp. Varannan dag har jag kraft att strida för min rätt att bli skuldfri.
Vi får peppa varandra! En dag ska vi vara fria!
 
Tack ska ni ha! Japp bara sträva vidare och nånstans där framme finns en ljusning;)
 
Ja aldrig tappa sugen, aldrig ge upp bara kämpa på , bit ihop och kör på.:);)
 
Det värsta är att man känner sig som en usel människa :( självkänslan är noll :(
 
Jag vet usel människa usel mamma usel vän därför isolerar man sig och mår dåligt. Jag vet också att det är så jag känner men inte någon annan tycker men man orkar inte ta på sig masken hela tiden utan det är lättare att dra sig undan från allt och alla.
 
Jag vet usel människa usel mamma usel vän därför isolerar man sig och mår dåligt. Jag vet också att det är så jag känner men inte någon annan tycker men man orkar inte ta på sig masken hela tiden utan det är lättare att dra sig undan från allt och alla.
Vill bara tillägga att jag mår inte fullt så dåligt nu då min ekonomi är bättre så jag behöver inte fasa för att gå till brevlådan måndag-fredag men en viss oroskänsla finns kvar då man levt med detta beteende i så många år. Men det finns trots allt ljus i tunneln även om man tror att det inte kommer att hända mig.:)
 
Hej
Känner precis likadant. Känner så väl igen de ni skriver om försökte ta ett lån idag för att lösa in dom där små lånen man har. Blev nobben.
 
Jag känner mig som en människa av lägre rang. Nästan värre än fångar i fängelse.
 
Många gånger har jag funderat på att ta livet av mig. Typ fortfarande varannan dag :|
 
Det är bara att kämpa vidare.

Jag tror på karma. Vi befinner oss i den här situationen pga vår egen dumhet. Då finns det bara en sak att få ut av den här perioden: att lära sig av sina misstag.

Sedan tror jag otroligt hårt på att alla som utnyttjar människor på det här sättet sättet, som fullständigt skiter i hur folk drabbas, att även dom får ta del i vårt lidande. Kanske inte nu, men definitivt senare.
 
Håller med. Det är bara att kämpa på. Det är bara svårt att hitta kraft till det ibland. Den här situationen dränerar en på all kraft man har.
 
Idag pajade tvättmaskinen. Urk. Var ska man hitta pengarna till en ny :|
 
Men va jobbigt....det är sånt där som ständigt och jämt händer då man tycker att man börjar få balans, själv backa jag på en stolpe med bilen häromdagen.
Stressad och ja får ju skylla mig jälv men surt är det!
 
Hela helgen har jag haft så stark ångest att jag bara vill avsluta detta lidande. Är det här ett värdigt liv? Mitt sociala liv är helt utraderat.
 
Jag blir så ledsen när jag läser vad du skriver för det var jag för 2 år sedan. Nu måste du söka hjälp, jag beställde tid hos läkare för att få antidepressiva och lugnande för att kunna lugna ner mig själv och sluta gråta och sömntabletter för att sova, 2 timmar per natt går inte när man har skolbarn och fick tid hos kurator för att få prata av mig då min läkare inte hade tid med det. De kanske också kan hänvisa dig till någon form av terapi om det behövs. Dessutom kanske du kan boka tid hos din Konsumentrådgivare så du får en annans åsikt om hur du ska göra med din ekonomi. Jag unnar ingen annan att må som du gör och jag gjorde så nu måste du göra något annat så du får ett annat tankemönster. Jag har slutat med de antidepressiva och lugnande och är nere på en halv sömntablett till natten. så det går att må bättre.Kan detta vara något för dig tror du?
 
Jag gjorde det i vintras. Kurator men inte antidepressiva. Det hjälpte något med att inte vara så hård mot sig själv. Samtidigt är det svårt när man varit så oansvarig och förstört sitt barns framtid och skapat ett ekonomiskt fängelse.

Jag har sambo och barn.
 
Vad vet din sambo har du pratat något med hen om detta. Om du nu har så stark ångest att du har tankar på att göra slut på allt så behöver du ytterligare läkarkontakt tror jag. Jag har haft samma tankar som du tyckte inte jag var värd att leva tyckte att mina barn skulle ha det mycket bättre utan mig men om du frågar mig så är att leva mer värt än att göra slut på det. Det var med stora skamkänslor jag sökte läkarhjälp då jag tyckte att jag egentligen då inte var värd hjälp men jag gjorde det för mina barn ville inte att de skulle växa upp utan någon förälder då barnens far då fick veta att han inte skulle överleva sin hjärtsjukdom. Jag är i dag tacksam att jag sökte hjälp för jag vill leva och det hoppas jag du vill också.
 
Egentligen är jag en levnadsglad person och fäster inte stor vikt vid pengar annars. Tycker att det bara är trubbel. Men det som smärtar är förutsättningarna man gett sitt barn...
Min sambo vet en del men inte att ångesten är så stark. Jag får även ångest av mitt jobb varje dag som förvärrar situationen då jag inte trivs där. Jag har dessutom tappat väldigt mycket av min sociala umgänge på grund av denna situation... Jag kanske behöver söka läkarkontakt igen. Jag är mest arg och frustrerad att jag låtit det gå så långt.
Jag är skuldfri om åtta år :( med löneutmätning skulle det ta längre tid då jag lever under existensminimum idag. Dock inte tillräckligt stora skulder för att skuldsanering blir aktuellt.

Jag är glad att du mår bättre och tack för att du tar dig tid att skriva. Tack alla.
 
Jag har varit i kontakt med de tidigare och fått råd att förhandla till mig överkomliga avbetalningsplaner (inte alltid möjligt) plus be om möjlighet till räntesänkningar etc. Inte många fordringsägare som kunnat/velat hjälpa. Så sitter med jättehög avbetalningsplaner som är omöjliga att klara av varje månad vilket innebär att någon skuld går till kronofogden varje månad och då måste den prioriteras.
Jag kan utifrån mitt UC inte få samlingslån då jag redan har många synliga lån och enormt underskott typ 100 000 kr...
 
Ser din sambos situation bättre ut? Har han möjlighet att samla ihop dina lån? Det måste gå att lösa på något sätt. Att leva med tankarna du har är inte nyttigt för någon.

Jag befinner mig själv i trubbel och vet hur jobbigt det kan vara. Man påverkas otroligt hårt psykiskt.
 
Tyvärr inte.
Och mina krafter tar snart slut. Var på god väg i våras eller kanske bara naiv att tro att jag skulle klara det. Just nu vet jag inte hur jag ska överleva månaden. Eller dagen. Ångesten äter upp mig. Har ångest varje vaken sekund. Och stark sådan. Vill inte dö men vill inte leva heller.
 
Men vännen! Ge inte upp!
Det måste finnas en lösning på något sätt, tyvärr kan jag inte hjälpa dig men skulle om jag kunde/Kram
 
Men vännen! Ge inte upp!
Det måste finnas en lösning på något sätt, tyvärr kan jag inte hjälpa dig men skulle om jag kunde/Kram
Säger samma sak som tröttmössa om jag på något sätt kunde hjälpa skulle jag det men jag har ingen möjlighet till det
annat än tala om vad jag gjorde i samma situation. Hoppas att du på något sätt hittar en lösning på detta.
 
Tack för omtanken. Jag får nog försöka, om det går, förhandla om några avbetalningsplaner. Även om det inte går så har jag gjort allt jag kan. Skattejämkade förra året och fick två löner skattefria. Ska kanske prova igen.
 
Skattejämka tycker jag absolut du ska söka för augusti är försent tror jag men för september och framåt kan du väl få då får du väl loss lite pengar till att betala ner dina skulder. Försöka förhandla om befintliga avbetalningsplaner är också en god idé kan de skriva av eller skriva ner räntor så tjänar de ju på det istället för att behöva vänta på sina pengar om du förstår vad jag menar. Finns en ny tråd om det här: https://www.lånforum.se/threads/skriva-av-ränta-och-avgifter.4270/

Lycka till:)
 
Tack. Skriva av räntor och dylikt blir nog inte aktuellt i mitt fall för det har jag redan försökt en sväng. Men lägre belopp och längre avbetalningsplaner typ.
Det är bara så jobbigt att varje månad välja bort fordringsägare man inte kan betala och hoppas på att de inte skickar till kfm...
 
Ibland får jag rena panikkänslor att detta aldrig tar slut. När det är så många år kvar. Betalar ca 25 000 kr i månaden för diverse lån. Jag skäms och det är så hemskt att man överhuvudtaget kan sätta sig i denna sits.
 
I träsket nu med trasig tvättmaskin och allt. Någon som har tips på hur jag kan köpa tvättmaskin på kredit, jag vet, usel idé men kan inte gå med smutsiga kläder :| dock inga bra förutsättningar för kredit. Varför nu :(
 
Ibland får jag rena panikkänslor att detta aldrig tar slut. När det är så många år kvar. Betalar ca 25 000 kr i månaden för diverse lån. Jag skäms och det är så hemskt att man överhuvudtaget kan sätta sig i denna sits.

Efter att ha läst runt lite på forumet låter det som att det bästa du kan göra är att svälja stoltheten och släppa allt i KFM.
Som du säger kommer det att ta lite längre tid men du kommer åtminstonde att ha mat på bordet.

Sen nämner du ditt barn och jag vill passa på och tipsa om Majblomman, där folk med ekonomiska svårigheter kan söka bidrag för att ge sina barn det de behöver. Ingen skam i det och fler borde ta hjälp av dem.
 
Om det bara vore stolthet så vore det en sak. Mitt grundläggande problem nu är att jag klarar mig med fix och trix så länge inga oväntade utgifter uppstår som nu tvättmaskinen eller att något lån hamnar hos kfm. Låter jag allt gå till kfm riskerar jag även skilsmässa och äventyrar mitt jobb. Det klarar jag inte av.
 
Någonstans går gränsen mellan att det är kört och att det kan ordna sig bara man får chansen. Tyvärr får man ju sällan chansen när den som bäst behövs, på grund av historik. Men är man beredd att kämpa och har en inkomst borde man få en chans. Hör av dig så ska jag försöka göra vad jag kan.
 
Ta en titt i Lånforums guide för bästa samlingslån, där finns svar på de vanligaste frågorna runt samlingslån.
Tillbaka
Topp