Lånforum.se rekommenderar

1. Zmarta - Forumets favorit
2. Lendo - Ett bra alternativ
3. Brixo Kontokredit - Lån utan UC
4. Creditstar - Lån utan UC
5. Brixo Privatlån - Lån utan UC
6. Loanstep - Lån utan UC
7. Klaralån - Lån utan UC
8. Kredio - Lån utan UC
9. Lumify - Lån utan UC
10. Ferratum - Lån utan UC
11. Nstart - Godkänner skuld hos KF+bet.anmärkningar

Hjälp med formulering (be om lån närstående)

Kunnig medlem
Poäng: 246
Blev medlem
23 november 2023
Meddelanden
270
Mottagna reaktioner
86
Poäng
246
Jag ska denna vecka skicka ett sms till min mamma där jag kommer be om lån/förskott på arv. Men HUR ska jag formulera mig? Hon kommer bli besviken på mig oavsett men orkar inte ringa i första läget känner jag.
 
De beror nog på omständigheterna? Du får nog ge mer detaljer om du vill ha mer hjälp med formulering.
 
Jag ska denna vecka skicka ett sms till min mamma där jag kommer be om lån/förskott på arv. Men HUR ska jag formulera mig? Hon kommer bli besviken på mig oavsett men orkar inte ringa i första läget känner jag.
Förlåt min fråga... men vore det inte på sin plats med ett samtal "öga mot öga" istället för "bara" ett sms/telefonsamtal?
 
Förstår känslan av att inte orka eller vilja prata med anhöriga om situationen eftersom det är jobbigt och att man inte vill se dom besvikna på att man gjort val i livet som anses vara dåliga/dumma/skamfyllda.
Jag kände precis så innan jag tog samtalet med min familj om min skuldsituation. Men det bästa va att göra det öga mot öga samt över telefon. Att prata var jobbigt men mycket bättre än vad ett sms hade varit. Alla kan göra fel, det som gäller är bara att lära sig av det och göra bättre framöver. Tror din mamma kommer stötta dig mer än du tror och inte alls vara arg eller besviken utan vill nog bara hjälpa dig så snart du berättar om hur läget är med allt.
 
Förstår känslan av att inte orka eller vilja prata med anhöriga om situationen eftersom det är jobbigt och att man inte vill se dom besvikna på att man gjort val i livet som anses vara dåliga/dumma/skamfyllda.
Jag kände precis så innan jag tog samtalet med min familj om min skuldsituation. Men det bästa va att göra det öga mot öga samt över telefon. Att prata var jobbigt men mycket bättre än vad ett sms hade varit. Alla kan göra fel, det som gäller är bara att lära sig av det och göra bättre framöver. Tror din mamma kommer stötta dig mer än du tror och inte alls vara arg eller besviken utan vill nog bara hjälpa dig så snart du berättar om hur läget är med allt.
Grymt skrivet, ett sms är så opersonligt på nåt vis att prata öga mot öga och visa sig sårbar visar på genuinitet och man bestämt sig och är målmedveten att göra något åt sin situation.Det är inte lika lätt som att skicka ett sms.
 
Jag önskar dig all lycka, gjorde samma sak förra veckan och det orsakade tyvärr mer sorg och skuld för mig än stöttning.
Uppväxt med en rätt knepig familj, en mamma som konstant försvarar sin brist på stöd gentemot oss barn genom att beskylla vår pappa för det.
Samt en pappa som hälften av syskonen inte alls har en relation med pga han endast skapat mer problem när vi bett om hjälp.
Min mamma agerade precis så som jag inte önskar någon bli bemött i en sånhär situation.
Jag frågade om hon kan tänkas stå som medlånetagare för mig men blev istället ifrågasatt med om jag inte är klok.
Sen ville hon ha korten på de lånen jag ville samla vilket hon fick men trots det vill hon nu inte prata med mig.
Ringde henne idag för att prata om det som skett och be henne förstå att jag samlat mod i flera veckor för att ens fråga henne om detta.
Det spelade ingen roll för hon vill inte bli indragen och vill inte bara skyldig samhället pengar.
Vilket jag respekterar och förstår men jag önskar hon hade kunnat svara så förra veckan istället för alla sårande ord och avståndstagandet hon nu gjort mot mig..
 
Inte min mening att ta modet ifrån dig, jag önskar dig genuint lycka till och håller tummarna för att du får den respons du förtjänar ❤️.
Jag skickade först ett sms där jag skrev att jag behöver fråga en sak men att jag inte riktigt vet hur jag ska uttrycka mig då jag skäms otroligt mycket.
I smsen skrev jag ner vad jag behövde hjälp med och varför.
Avslutade med att skriva att min mamma gärna får ringa om hon vill prata med mig om det.
 
Jag önskar dig all lycka, gjorde samma sak förra veckan och det orsakade tyvärr mer sorg och skuld för mig än stöttning.
Uppväxt med en rätt knepig familj, en mamma som konstant försvarar sin brist på stöd gentemot oss barn genom att beskylla vår pappa för det.
Samt en pappa som hälften av syskonen inte alls har en relation med pga han endast skapat mer problem när vi bett om hjälp.
Min mamma agerade precis så som jag inte önskar någon bli bemött i en sånhär situation.
Jag frågade om hon kan tänkas stå som medlånetagare för mig men blev istället ifrågasatt med om jag inte är klok.
Sen ville hon ha korten på de lånen jag ville samla vilket hon fick men trots det vill hon nu inte prata med mig.
Ringde henne idag för att prata om det som skett och be henne förstå att jag samlat mod i flera veckor för att ens fråga henne om detta.
Det spelade ingen roll för hon vill inte bli indragen och vill inte bara skyldig samhället pengar.
Vilket jag respekterar och förstår men jag önskar hon hade kunnat svara så förra veckan istället för alla sårande ord och avståndstagandet hon nu gjort mot mig..
Oj beklagar verkligen, det måste kännas väldigt hårt men var stolt att du försökte nå din mamma. Jag hoppas hon tar sitt sunda förnuft och att hennes arga reaktion kanske mynnar ut i besvikelse.Tänker att hennes reaktion nu är ett svar på hennes egen känsla av att hon har lärt dig att göra annorlunda.Jag hoppas verkligen att ni hittar tillbaka till varandra. Va stolt över dig själv att du va öppen och ville berätta om din situation för att må bättre trots det tråkiga resultatet.Kämpa vidare du inspirerar!
 
Jag gjorde mitt val för länge sen om att jag aldrig kommer fråga mina föräldrar om lån/arv eller pengar att betala mina skulder. Där drog jag min gräns.

Om det blir utmätning eller skuldsanering till slut så är det så det får bli kom jag fram till. Idag har jag skuldsanering och är glad över att jag aldrig diskuterat något om min ekonomiska situation med föräldrarna, trots att dom har pengar.

Att släppa lånen till Kronofogden och jobba dig mot skuldsanering (om du inte får första ansökan) är också ett alternativ som finns om allt annat är uttömt. Att vara hos kronofogden är inte så hemskt som det låter.
 
Ja, någonstans skäms jag ännu mer nu eftersom jag frågade.
Egentligen borde jag veta bättre för jag är knappt 40år, skilt mig och gått igenom en hel del i livet sen jag var 17 år och valde att flytta hemifrån.
Tog körkort, pluggade på högskola, levde under 8 år i en fruktansvärd relation och när jag där valde att gå vidare så var mina föräldrar en bidragande faktor till att skilsmässan blev tuffare än vad den behövde bli.
Min exman var lättpåverkad, tog gladeligen emot tips från min pappa om hur dom ska göra tillvaron ännu tuffare för mig.
Min mamma var delaktig i att konstant fråga ut mig om sanningen egentligen är att jag skiljer mig för att jag hittat en ny, hon påstod att det jag valde att berätta om hur mitt äktenskap såg ut egentligen bara var en lögn.
Lovade mig då att aldrig be om hjälp då det var ett enormt svek att bli beskylld för att ljuga..men tyvärr så glömde jag av mig och ville tro något som jag vet är lögn. Jag har ju egentligen hela mitt liv att se tillbaka på och bristen på stödet är tillräckligt för att jag borde veta bättre..
Jag vill gärna veta mer gällande kronofogden, inkasso osv.
Min fundering är väl mest om jag kan hoppa över 1 månad på vissa lån för att betala in extra på andra lån.
Jag har smslån på 200000:- som jag försöker komma underfund med kring hur jag ska göra utan att riskera allt jag lyckats bygga upp med min nuvarande partner.
 
Har löst mycket här på forumet och det tog lång tid innan jag vågade skriva, jag är jättetacksam för alla er som orkar skriva.
Någonstans ger det ro i själen att kunna prata om sånthär utan att bli dumförklarad och dömd för sin ekonomiska situation
 
Grymt skrivet, ett sms är så opersonligt på nåt vis att prata öga mot öga och visa sig sårbar visar på genuinitet och man bestämt sig och är målmedveten att göra något åt sin situation.Det är inte lika lätt som att skicka ett sms.
De bor många många mil bort så öga mot öga är inte ett alternativ. Jag känner att jag bara börjar gråta om jag ringer och det blir inte bra därav ett sms först
 
Jag gjorde mitt val för länge sen om att jag aldrig kommer fråga mina föräldrar om lån/arv eller pengar att betala mina skulder. Där drog jag min gräns.

Om det blir utmätning eller skuldsanering till slut så är det så det får bli kom jag fram till. Idag har jag skuldsanering och är glad över att jag aldrig diskuterat något om min ekonomiska situation med föräldrarna, trots att dom har pengar.

Att släppa lånen till Kronofogden och jobba dig mot skuldsanering (om du inte får första ansökan) är också ett alternativ som finns om allt annat är uttömt. Att vara hos kronofogden är inte så hemskt som det låter.
Det kan jag inte pga hus och barn tyvärr. Mina föräldrar har de Väldigt gott ställt och jag önskar jag bett om hjälp tidigare än att ta massa idiotiska lån.
 
Inte min mening att ta modet ifrån dig, jag önskar dig genuint lycka till och håller tummarna för att du får den respons du förtjänar ❤️.
Jag skickade först ett sms där jag skrev att jag behöver fråga en sak men att jag inte riktigt vet hur jag ska uttrycka mig då jag skäms otroligt mycket.
I smsen skrev jag ner vad jag behövde hjälp med och varför.
Avslutade med att skriva att min mamma gärna får ringa om hon vill prata med mig om det.
Det var ändå bra skrivet med sms:et och jag beklagar verkligen hur det togs emot. Så otroligt jobbigt och ledsamt för dig
 
Förlåt min fråga... men vore det inte på sin plats med ett samtal "öga mot öga" istället för "bara" ett sms/telefonsamtal?
Jo absolut. Men de bor väldigt långt bort tyvärr. Så det är sms eller telefon och vid just telefon blir jag så extremt ledsen och får inte ur mig något.
 
De bor många många mil bort så öga mot öga är inte ett alternativ. Jag känner att jag bara börjar gråta om jag ringer och det blir inte bra därav ett sms först
Det hade jag missat eller så framkom det senare? Tycker man ska göra som man vill och tycker alla som skrivit här har lämnat bra förslag. Personligen så hade jag ringt om jag bott långt borta även fast jag hade haft gråten i halsen men om du inte klarar av det eller inte får ur dig det du vill säga så är det ju bara sms som fungerar eller göra det på gammal modigt vis per brev.Jag önskar dig bara lycka till i din situation!
 
Ts frågar inte efter råd om huruvida frågan om lån ska ställas via sms eller telefon eller ngt annat.
Är det inte bäst att bara svara på det som efterfrågas? I det här fallet lämlig formulering på ett sms som ts vill skicka till sin mamma. Tycker man det är olämpligt med sms så får man självklart göra det men det är inte det som frågas efter här.
 
Grymt skrivet, ett sms är så opersonligt på nåt vis att prata öga mot öga och visa sig sårbar visar på genuinitet och man bestämt sig och är målmedveten att göra något åt sin situation.Det är inte lika lätt som att skicka ett sms.
Ett sms kan vara början på ett fortsatt samtal. Tycker var och en ska själv avgöra hur man vill ställa frågan man tycker är väldigt svår att ställa. Vissa skriver brev, vissa ringer, öga mot öga, sms. Vilka är vi att döma hur andra väljer att göra.
 
Ts frågar inte efter råd om huruvida frågan om lån ska ställas via sms eller telefon eller ngt annat.
Är det inte bäst att bara svara på det som efterfrågas? I det här fallet lämlig formulering på ett sms som ts vill skicka till sin mamma. Tycker man det är olämpligt med sms så får man självklart göra det men det är inte det som frågas efter här.
Håller med dig! Dessutom kan det vara bra att skriva ner det man vill ha sagt, så att man inte kommer av sig, efter att ha skickat mejl/sms/brev så kan man ta det "öga mot öga" och svara på frågor e t c.
 
Håller med dig! Dessutom kan det vara bra att skriva ner det man vill ha sagt, så att man inte kommer av sig, efter att ha skickat mejl/sms/brev så kan man ta det "öga mot öga" och svara på frågor e t c.
Exakt.
 
De beror nog på omständigheterna? Du får nog ge mer detaljer om du vill ha mer hjälp med
Det hade jag missat eller så framkom det senare? Tycker man ska göra som man vill och tycker alla som skrivit här har lämnat bra förslag. Personligen så hade jag ringt om jag bott långt borta även fast jag hade haft gråten i halsen men om du inte klarar av det eller inte får ur dig det du vill säga så är det ju bara sms som fungerar eller göra det på gammal modigt vis per brev.Jag önskar dig bara lycka till i din situation!
Det var därför jag kände att sms var att föredra för min del som ett första steg.
Ts frågar inte efter råd om huruvida frågan om lån ska ställas via sms eller telefon eller ngt annat.
Är det inte bäst att bara svara på det som efterfrågas? I det här fallet lämlig formulering på ett sms som ts vill skicka till sin mamma. Tycker man det är olämpligt med sms så får man självklart göra det men det är inte det som frågas efter här.
Tack Myra! Precis min tanke, fick inte så mycket hjälp av denna tråden tyvärr utan mer känslan av att ett sms är väldigt fel. Men för mig är det just nu det bästa.
 
Det var därför jag kände att sms var att föredra för min del som ett första steg.

Tack Myra! Precis min tanke, fick inte så mycket hjälp av denna tråden tyvärr utan mer känslan av att ett sms är väldigt fel. Men för mig är det just nu det bästa.
Jag skickar pm till dig!
 
Det var därför jag kände att sms var att föredra för min del som ett första steg.

Tack Myra! Precis min tanke, fick inte så mycket hjälp av denna tråden tyvärr utan mer känslan av att ett sms är väldigt fel. Men för mig är det just nu det bästa.
Och nej det är inget fel med att skicka sms, det bestämmer man helt själv.
 
Jag känner lite att be om ett förtida arv inte är något jag skulle uppskatta att bli bedd om. Däremot så tror jag att du ska prata med dom och ej i sms. Berätta om din situation och se hur de reagerar och därifrån be om hjälp att lösa situationen.
 
Bra Myra att du kommer och styr upp i tråden, jag själv bidrog ju till att få den på sidospår från orignalfrågan :)

Det kan finnas flera olika sätt att formulera sig beroende på din situation. Du skulle kunna börja med att skriva om din situation UTAN att be om hjälp med lån etc och på så sätt bara tala ut om din situation med din mamma, så kanske frågan växer fram naturligt, antingen från hennes håll eller ditt. Att bara berätta om situationen kan i sig vara väldigt skönt psykiskt.

Eventuellt kan du även formulera ett SMS med ett upplägg likt en ”presentation”, dvs:

inledning (mål och syfte med detta sms och vad det kommer innehålla)
Huvuddel (innehållet och din situation och din fråga)
Avslutning (rundar av med vad du skrivit och din fråga)
 
Jag känner lite att be om ett förtida arv inte är något jag skulle uppskatta att bli bedd om. Däremot så tror jag att du ska prata med dom och ej i sms. Berätta om din situation och se hur de reagerar och därifrån be om hjälp att lösa situationen.
Nej kanske inte? Bättre att formulera det som att det är ett lån kanske?
 
Bra Myra att du kommer och styr upp i tråden, jag själv bidrog ju till att få den på sidospår från orignalfrågan :)

Det kan finnas flera olika sätt att formulera sig beroende på din situation. Du skulle kunna börja med att skriva om din situation UTAN att be om hjälp med lån etc och på så sätt bara tala ut om din situation med din mamma, så kanske frågan växer fram naturligt, antingen från hennes håll eller ditt. Att bara berätta om situationen kan i sig vara väldigt skönt psykiskt.

Eventuellt kan du även formulera ett SMS med ett upplägg likt en ”presentation”, dvs:

inledning (mål och syfte med detta sms och vad det kommer innehålla)
Huvuddel (innehållet och din situation och din fråga)
Avslutning (rundar av med vad du skrivit och din fråga)
Stort tack för dina tips! Ska nog få ihop ett bra sms till en början så får jag se vart det leder helt enkelt.
 
Det var ändå bra skrivet med sms:et och jag beklagar verkligen hur det togs emot. Så otroligt jobbigt och ledsamt för dig
Tack för din omtanke ❤️
Har du en vilja att skriva ett sms så tycker jag du ska göra det, man har sig själv närmst och utsätt dig inte för press och ångest som ett eventuellt telefonsamtal kan orsaka dig.
Mående är redan som det är i en sån situation så var rädd om dig och mitt enda råd är att förtydliga att det är otroligt svårt för dig att ställa den frågan du ställer ich jag håller tummarna för att du får det stöd du förtjänar ❤️
 
Ett sms kan vara början på ett fortsatt samtal. Tycker var och en ska själv avgöra hur man vill ställa frågan man tycker är väldigt svår att ställa. Vissa skriver brev, vissa ringer, öga mot öga, sms. Vilka är vi att döma hur andra väljer att göra.
Alltså jag skriver ju att det är helt okej att göra som man vill? Citerar mig själv:Tycker man ska göra som man vill och tycker alla som skrivit här har lämnat bra förslag...
Har inte dömt frågeställaren här.....:axelryck:
 
Uppdatering; har tagit ett första myrsteg, sms:ade mamma att jag kommer ringa i helgen för jag vill prata med henne om en grej. Tänker nog ändå ringa. Men ha era sms/mail upplägg i bakhuvudet i samtalet.
Va bra skriv ner stödord på ett papper du kan ha tillgängligt medans du ringer om du vill.Tycker du är väldigt modig önskar dig lycka till med samtalet. :)
 
Uppdatering; har tagit ett första myrsteg, sms:ade mamma att jag kommer ringa i helgen för jag vill prata med henne om en grej. Tänker nog ändå ringa. Men ha era sms/mail upplägg i bakhuvudet i samtalet.
Hoppas inte hon går och oroar sig nu att du är sjuk eller ngt sådant.
Eller tror du att hon anar att det gäller din ekonomi du vill prata om?
 
Hoppas inte hon går och oroar sig nu att du är sjuk eller ngt sådant.
Eller tror du att hon anar att det gäller din ekonomi du vill prata om?
Hon verkade inte tänka så mycket på det jag skrev utan började direkt sms:a om andra saker. Men visst risken finns ju iofs. Då blir det ju en glad överraskning att jag iallafall inte är det. Haha. 😛
 
Hon verkade inte tänka så mycket på det jag skrev utan började direkt sms:a om andra saker. Men visst risken finns ju iofs. Då blir det ju en glad överraskning att jag iallafall inte är det. Haha. 😛
Håller tummarna för dig.
Jag hade skrivit ner en del viktiga tankar/meningar, det är lätt att man kommer av sig.
Lycka till :)
 
Uppdatering igen: har berättat nu. Hon blev inte arg eller besviken utan hjälper mig. Var liksom ingen big deal för henne. Och då har jag varit SÅ rädd och orolig inför detta. Nu är mitt nästa steg att berätta för mannen och göra en skuldöversikt samt en skuldpärm som en fin medlem här inne har gjort och inspirerat mig till!
 
Ta en titt i Lånforums guide för bästa samlingslån, där finns svar på de vanligaste frågorna runt samlingslån.
Tillbaka
Topp