Lånforum.se rekommenderar

1. Zmarta - Forumets favorit
2. Lendo - Ett bra alternativ
3. Brixo Privatlån - Ingen UC
4. Kredio - Lån utan UC
5. Loanstep - Ingen UC, nytt erbjudande
6. Creditstar - Ingen UC, nytt erbjudande
7. Brixo Kontokredit - Swish-utbetalning & Ingen UC
8. Tomly - Lån utan UC
9. Flexkontot - Swish, ingen UC
10. Ferratum - Lån utan UC
11. Klaralån - Lån utan UC

Då får vi se var detta slutar.

I dag är en jobbig dag. I mitt huvud. I min kropp. Liten gnutta ångest och oro.

Dagen började med ett brev från TFF att min bil var oförsäkrad, räkningen hade inte blivit dragen och tyvärr kom ingen påminnelse. 1900kr fattigare direkt. Härom dagen fick jag parkeringsböter på 700kr. Extrautgifter jag verkligen inte hade pengar till.
brev från Nordax, obetalade fakturor på 13ish tusen, ”kontakta oss”.

Vissa dagar blir jag så ”uppe i mitt eget huvud”. Börjar oroa mig. Samtidigt som jag känner att jag kan ju inte göra så mycket annat.

Ska ansöka om Skusa efter semestern. Oroar mig för att jag med största sannolikhet blir nekad. MEN tänker då att jag kommer ju ändå inte kunna betala på mina skulder och visst kommer de att ticka på uppåt och bli ännu större.

Känner mig ”liten och dum”. Vågar inte skriva exakt allt här av rädslan att bli dömd, hånad, tillrättavisad osv. Och ändå är jag ju anonym men när man vet att man gjort fel och inte kan göra rätt för sig så är det tufft om man blir påhoppad. Värderingar, moral och allt annat.

Önskar så på att få en nystart. Att någonting ska någongång ska gå min väg…
Som jag brukar säga allt ordnar sig till slut , viktigast av allt är att man är frisk då kan man allt.
Man lär sig från sina misstag , det kan inte bli värre.
Går igenom samma men det var länge sedan att jag mådde så bra som jag gör det nu.
 
Som jag brukar säga allt ordnar sig till slut , viktigast av allt är att man är frisk då kan man allt.
Man lär sig från sina misstag , det kan inte bli värre.
Går igenom samma men det var länge sedan att jag mådde så bra som jag gör det nu.
Så är det! Och för det mesta känner jag mig helt lugn. Men gissar att detta kopplas till att lönen nu kom och räkningar ska betalas, det blir en ångestklump att inte kunna betala, få påminnelser osv. Men lugn i att jag tagit ett beslut OCH att jag kommer få det bättre med skuldsanering/löneutmätning än vad jag har det nu även om det är en lång process och det kommer ta tid. Får fokusera på att jag förhoppningsvis kommer vara skuldfri den dagen jag får barnbarn och leva ett gott liv då.
 
Så är det! Och för det mesta känner jag mig helt lugn. Men gissar att detta kopplas till att lönen nu kom och räkningar ska betalas, det blir en ångestklump att inte kunna betala, få påminnelser osv. Men lugn i att jag tagit ett beslut OCH att jag kommer få det bättre med skuldsanering/löneutmätning än vad jag har det nu även om det är en lång process och det kommer ta tid. Får fokusera på att jag förhoppningsvis kommer vara skuldfri den dagen jag får barnbarn och leva ett gott liv då.
Helt rätt och helt normalt att det kommer olika känslor upp och ner. :)
För mig&oss är vinst att vi ska ALDRIG ta någon samlingslån eller ha kreditkort eller handla på faktura.
En dag ska vi leva fint men ändå så länge måste vi gå igenom en process där vi satt oss själva.
 
Senast ändrad:
Helt rätt och helt normalt att det kommer olika känslor upp och ner. :)
För mig&oss är vinst att vi ska ALDRIG ta någon samlingslån eller ha kreditkort eller handla på faktura.
En dag ska vi leva fint men ändå så länge måste vi gå igenom en process där vi satt oss själva.
Rätt och bra tänkt!!! Jag är inne på precis samma. Jag vill ha möjligheten att spara till det jag vill ha och behöver. Möjligen lånar man till bostad men that’s it. Just nu vill jag inte ens äga en bostad igen efter all skit jag gått igenom. Bara känslan av att inte behöva kolla kontot när man handlar eller att det finns pengar kvar när lönen kommer, en buffert om något händer eller att faktiskt njuta på riktigt när man unnar sig något. Jag älskar resa, kultur, mat osv och tänk att lägga sina pengar på just det, mitt välmående!
 
I dag är en jobbig dag. I mitt huvud. I min kropp. Liten gnutta ångest och oro.

Dagen började med ett brev från TFF att min bil var oförsäkrad, räkningen hade inte blivit dragen och tyvärr kom ingen påminnelse. 1900kr fattigare direkt. Härom dagen fick jag parkeringsböter på 700kr. Extrautgifter jag verkligen inte hade pengar till.
brev från Nordax, obetalade fakturor på 13ish tusen, ”kontakta oss”.

Vissa dagar blir jag så ”uppe i mitt eget huvud”. Börjar oroa mig. Samtidigt som jag känner att jag kan ju inte göra så mycket annat.

Ska ansöka om Skusa efter semestern. Oroar mig för att jag med största sannolikhet blir nekad. MEN tänker då att jag kommer ju ändå inte kunna betala på mina skulder och visst kommer de att ticka på uppåt och bli ännu större.

Känner mig ”liten och dum”. Vågar inte skriva exakt allt här av rädslan att bli dömd, hånad, tillrättavisad osv. Och ändå är jag ju anonym men när man vet att man gjort fel och inte kan göra rätt för sig så är det tufft om man blir påhoppad. Värderingar, moral och allt annat.

Önskar så på att få en nystart. Att någonting ska någongång ska gå min väg…
En dag i taget. När också det känns övermäktigt så, ett andetag i taget. Det ordnar sig. Det gör det alltid om vi bara orkar fortsätta försöka.
Jag känner igen mig så väl i att inte vilja skriva allt här. Inte bara för att jag vill förbli anonym, men för att det har förekommit en del mindre snälla påhopp. Jag har tagit väldigt illa vid mig av sådant, men försöker påminna mig om att den som dömer sällan har hela bilden. Så länge man försöker sitt bästa så räcker det. Så var inte rädd att skriva. Många vill stötta och hjälpa. Och dom som eventuellt dömer, låt dom passera.
Styrka till dig!
 
En dag i taget. När också det känns övermäktigt så, ett andetag i taget. Det ordnar sig. Det gör det alltid om vi bara orkar fortsätta försöka.
Jag känner igen mig så väl i att inte vilja skriva allt här. Inte bara för att jag vill förbli anonym, men för att det har förekommit en del mindre snälla påhopp. Jag har tagit väldigt illa vid mig av sådant, men försöker påminna mig om att den som dömer sällan har hela bilden. Så länge man försöker sitt bästa så räcker det. Så var inte rädd att skriva. Många vill stötta och hjälpa. Och dom som eventuellt dömer, låt dom passera.
Styrka till dig!
Tack snälla!!!! Det är ju någonstans därför man sökt sig hit. För råd, vägledning, stöd, igenkänning och att inte känna sig så hopplös.
Jag vet någonstans jag med att det ordnar sig på något vis. Även om jag inte är troende så finner jag tröst i tanken att ”Gud har en plan för dig”.
Jag har även levt med mycket ”yta” och det är inte heller lätt att släppa, radera hela fasaden inför öppen ridå. Det känns extra tufft då min separation var en sådan man ”bara läser om” men det kan lixom inte stämma. Jag har känt mig blottad inför hela kommunen typ. Det tisslas fortfarande om allt som hände. Jag stod så stark jag bara kunde i stormen och delvis därför jag sitter ensam med skuldberget.
Mirakel är få som får uppleva, och inte kan jag vänta på ett heller. Ta saken i egna händer och agera.
Jag skäms att säga det. Jag fullkomligt lever för mina barn, dem är mitt absoluta allt. Unga vuxna med drömmar och enormt mycket kärlek. Och ibland så tänker jag den hemska tanken att det hade varit så mycket lättare att gå igenom hela den här processen om de hade flyttat hemifrån så jag kunde få sopa runt min skit i mörkret… Egentligen inte alls vad jag vill. Inte det minsta. Men när ångesten är på besök då och då så slår den ena dumma tanken till efter den andra. Man är inte alltid så kaxig…
Nåväl, det är en da’ imorrn å, som Morgan skulle sagt
 
I dag är en jobbig dag. I mitt huvud. I min kropp. Liten gnutta ångest och oro.

Dagen började med ett brev från TFF att min bil var oförsäkrad, räkningen hade inte blivit dragen och tyvärr kom ingen påminnelse. 1900kr fattigare direkt. Härom dagen fick jag parkeringsböter på 700kr. Extrautgifter jag verkligen inte hade pengar till.
brev från Nordax, obetalade fakturor på 13ish tusen, ”kontakta oss”.

Vissa dagar blir jag så ”uppe i mitt eget huvud”. Börjar oroa mig. Samtidigt som jag känner att jag kan ju inte göra så mycket annat.

Ska ansöka om Skusa efter semestern. Oroar mig för att jag med största sannolikhet blir nekad. MEN tänker då att jag kommer ju ändå inte kunna betala på mina skulder och visst kommer de att ticka på uppåt och bli ännu större.

Känner mig ”liten och dum”. Vågar inte skriva exakt allt här av rädslan att bli dömd, hånad, tillrättavisad osv. Och ändå är jag ju anonym men när man vet att man gjort fel och inte kan göra rätt för sig så är det tufft om man blir påhoppad. Värderingar, moral och allt annat.

Önskar så på att få en nystart. Att någonting ska någongång ska gå min väg…
Du får aldrig känna dig dum pga att du har jobbigt ekonomiskt. Det är enormt många som har det men de finns också många som lever med en fasad och när den rasar är det jobbigt. Vi försöker iallafall göra rätt för oss och vänder på varje krona
 
Den fasaden har jag haft. Har i flera år levt med 2000kr-3000kr på kontot efter hyra och alla lån och då är det mina föräldrar som oftast lånat mig de pengarna. Har alltid varit rädd att släppa allt men inser nu att jag inte kommer kunna betala 900.000 inom de närmaste åren.
Från och med idag så släpper jag allt. Skickade in ansökan om skuldsanering i Maj.
 
Den fasaden har jag haft. Har i flera år levt med 2000kr-3000kr på kontot efter hyra och alla lån och då är det mina föräldrar som oftast lånat mig de pengarna. Har alltid varit rädd att släppa allt men inser nu att jag inte kommer kunna betala 900.000 inom de närmaste åren.
Från och med idag så släpper jag allt. Skickade in ansökan om skuldsanering i Maj.
Åh vad skönt att du släppt allt och redan skickat ansökan!!! Jag ansöker i augusti. Redan släppt i princip allt. Känns lättare än jag trott men vissa dagar är det jobbigare.
håll oss uppdaterade hur det går med din ansökan!
 
Åh vad skönt att du släppt allt och redan skickat ansökan!!! Jag ansöker i augusti. Redan släppt i princip allt. Känns lättare än jag trott men vissa dagar är det jobbigare.
håll oss uppdaterade hur det går med din ansökan!
Ja jag orkar inte längre. Vid varje månads slut så sitter jag där utan pengar.. har redan ett privatlån till föräldrarna. Kommer nog må bättre med utmätning och skuldsanering om jag blir beviljad.
 
Idag kom det första ”läskiga” brevet.
”Ditt lån riskerar att sägas upp”, ”Betala 17tusenish för att förhindra att inkasso tar över och misskött kredit registreras hos UC”.

Snabbt tänkte jag: Ja men gör det då. Säg upp lånet. Jag vill inte ha med er att göra.
och sen lite ont i magen

Fairlo fortsätter erbjuda ”Stryker en del av beloppet betala endast din vanliga månadskostnad för att komma ikapp” och så en knapp som heter förnya (i mitt huvud, rör inte den stora röda knappen ).

Jag har bestämt mig för att inte oroa mig under semestern. Jag ska koppla av, återhämta mig, ladda, se fram emot var detta bär mig. Och i augusti söker jag Skuldsanering.

Ösmjuk inför framtiden. Förväntansfull över det liv som kan vänta om 6-10 år när jag förhoppningsvis är ur den här skiten.
 
Idag kom det första ”läskiga” brevet.
”Ditt lån riskerar att sägas upp”, ”Betala 17tusenish för att förhindra att inkasso tar över och misskött kredit registreras hos UC”.

Snabbt tänkte jag: Ja men gör det då. Säg upp lånet. Jag vill inte ha med er att göra.
och sen lite ont i magen

Fairlo fortsätter erbjuda ”Stryker en del av beloppet betala endast din vanliga månadskostnad för att komma ikapp” och så en knapp som heter förnya (i mitt huvud, rör inte den stora röda knappen ).

Jag har bestämt mig för att inte oroa mig under semestern. Jag ska koppla av, återhämta mig, ladda, se fram emot var detta bär mig. Och i augusti söker jag Skuldsanering.

Ösmjuk inför framtiden. Förväntansfull över det liv som kan vänta om 6-10 år när jag förhoppningsvis är ur den här skiten.
Vilket lån var först att sägas upp?
 
Detta var Brocc. Sen med 3 betalningar. Tror jag är uppe i 4 på Nordax.

Nu var ju inte lånet uppsagt utan mer information att om jag inte betalar 17ish senast 1/8 så kan lånet komma att sägas upp och överlämnas till externt inkasso.
 
Och nu damp brev från Fairlo ner i Kivra. Samma innebörd som Brocc. Betala detta om du inte vill ha krediten uppsagd.
Jag har förlikat mig med att jag kommer ha betalningsanmärkningar. Det är på gott och inte känner jag. Inga mer paniklösningar. Inga mer Avbetalningar.
Sen känns det såklart trist att inte kunna betala de skulder jag har. Oavsett uppkomsten av dem. Men även en lättnad. Jag har gjort vad jag kunnat, betalat det jag haft möjlighet till. Och när det tog stopp så var jag tvungen att bearbeta och ställa en miljon frågor. Även om mitt x hade tagit hälften av skulderna som sig bör så hade det förmodligen tagit stopp för mig förr eller senare ändå…. Eller kanske inte. Men det hjälper inte att fundera på det nu.

Nu väntar jag på att Nordax och Avida ska säga upp lånen. Nordax har ju skickat REK jag inte hämtat. Sen har jag Klarna. Och MasterCard kvar (betalar fortfarande in).
 
Och nu damp brev från Fairlo ner i Kivra. Samma innebörd som Brocc. Betala detta om du inte vill ha krediten uppsagd.
Jag har förlikat mig med att jag kommer ha betalningsanmärkningar. Det är på gott och inte känner jag. Inga mer paniklösningar. Inga mer Avbetalningar.
Sen känns det såklart trist att inte kunna betala de skulder jag har. Oavsett uppkomsten av dem. Men även en lättnad. Jag har gjort vad jag kunnat, betalat det jag haft möjlighet till. Och när det tog stopp så var jag tvungen att bearbeta och ställa en miljon frågor. Även om mitt x hade tagit hälften av skulderna som sig bör så hade det förmodligen tagit stopp för mig förr eller senare ändå…. Eller kanske inte. Men det hjälper inte att fundera på det nu.

Nu väntar jag på att Nordax och Avida ska säga upp lånen. Nordax har ju skickat REK jag inte hämtat. Sen har jag Klarna. Och MasterCard kvar (betalar fortfarande in).
Rätt inställning.
Fairlo har inte hamnat för oss än hos KF men det är tidsfråga.
Nordax har hamnat nyligen där. Fick delgivning.
 
Idag damp första inkassokravet ner i Kivra. Nordax har skickat inkasso via Lowell.
på något vis skönt att ”bara” få det till Kivra. Markera som hanterad och så var det med det. Pappersform blir mer ”riktigt” känns det som.
426.884,44 kronor vill dem ha.
intressant det där. Har haft lånet i 3-4 år. Amorterat 4.500kr/mån, tagit betalfri månad ibland. Och lånet var från början på 400.000kr. Där och då var jag ju desperat efter ett lån men att se på det nu, hur det trots inbetalningar under flera års tid bara ökar… Att det ens är lagligt. Och när lånet sen trillar in hos KFM så kommer det säkert att dubblas på kort tid.

Känns ändå som ett bra beslut att släppa alla lån. Och kommer jag någonsin i mitt liv behöva ett lån till typ bostad så kommer det endast vara ”riktig” bank med rak amortering. Men jag vet faktiskt inte om jag ens kommer vilja äga ett hus igen eller ha några lån överhuvudtaget….
 
När släppte du allt och hur sen har du varit med Avida?
 
När släppte du allt och hur sen har du varit med Avida?
Jag släppte allt i april/maj om jag minns rätt. Även då Avida. Dem är väl de som hört av sig absolut minst. En eller två påminnelser, inget mer.

Nu kom även SMS från Brocc att de skulle försöka nå mig under dagen. Och så Från Fairlo att jag ska betala in direkt annars sägs krediten upp och KFM/Inkasso kan komma att kopplas in.
Svarar inte. Raderar. Strutsmetoden.
Med andra ord kommer väl mina lån vara uppsagda slutet av juli kan jag tänka mig. Och i Augusti kommer väl fler inkasso och KFM. Under hösten trillar väl alla betalningsanmärkningar in och det kanske känns lite hopplöst för en stund. Mitten/slutet av augusti skickar jag in ansökan om skuldsanering är planen.
 
Idag damp första inkassokravet ner i Kivra. Nordax har skickat inkasso via Lowell.
på något vis skönt att ”bara” få det till Kivra. Markera som hanterad och så var det med det. Pappersform blir mer ”riktigt” känns det som.
426.884,44 kronor vill dem ha.
intressant det där. Har haft lånet i 3-4 år. Amorterat 4.500kr/mån, tagit betalfri månad ibland. Och lånet var från början på 400.000kr. Där och då var jag ju desperat efter ett lån men att se på det nu, hur det trots inbetalningar under flera års tid bara ökar… Att det ens är lagligt. Och när lånet sen trillar in hos KFM så kommer det säkert att dubblas på kort tid.

Känns ändå som ett bra beslut att släppa alla lån. Och kommer jag någonsin i mitt liv behöva ett lån till typ bostad så kommer det endast vara ”riktig” bank med rak amortering. Men jag vet faktiskt inte om jag ens kommer vilja äga ett hus igen eller ha några lån överhuvudtaget….
Jag ljög. Har inte amorterat 4.500kr/mån utan betalat det i månaden och det mesta är väl ränta men ändå.
 
Idag kom brev i Kivra från Lowell att mitt ärende, Nordax har gått vidare till KFM. Skulden är nu 430.237 kr. Betala omgående så återkallar vi skulden . Och var skulle jag få dem pengarna ifrån?
Nä. Lite magont absolut. Men någonstans även en befrielse att jag kommit fram till beslutet att släppa allt för att förhoppningsvis någon gång i framtiden leva ett drägligt liv utan skulder, ordnad ekonomi och att kunna unna mig saker, upplevelser, stötta mina barn, kanske äga ett boende osv.
Många kämpiga år framöver oavsett om jag blir beviljad skusa eller ej. Drömmen är ju att såklart bli beviljad någon gång. Men med tanke på de år med ångest och stress kring ekonomi som redan passerat så tänker jag att det inte kan bli så mycket värre än vad det redan är. Med så höga skulder som jag har och liten inkomst så kommer jag aldrig någonsin kunna bli skuldfri vare sig på egen hand eller med löneutmätning tyvärr. Skusa måste vara den bästa lösningen. Att rehabilitera min ekonomi, få börja om, strukturera, planera, hålla ordning och aldrig, aldrig någonsin ta ett lån igen. Ja, bortsett från bostad möjligen.
Nordax - skickad till KFM
Avida- Inkasso
Brocc - Inkasso
Fairlo - Inkasso
EnterCard - ligger i fas med betalning men maxat kortet. Så jag överlever. Betala in, ta ut. Måste mata barn och betala andra räkningar.

En liten reflektion jag gjort är ju att samhället verkligen inte är konstruerat efter att man ska vara ensamstående. Hyran och andra kostnader är ju vad dem är oavsett om man är två eller ensam. Förstår att många inte har råd att separera, vilket är fruktansvärt, jag valde inte själv skilsmässa så klart känns det som att jag blev satt på pottkanten utan något veto alls och dessutom, efter en väldig massa bråk, blev ensam kvar med skulder jag inte ensam skapat. Men när man är på botten i sitt mående i en separation man inte själv önskat så orkar man till slut inte bråka. Jag gav lixom upp till slut. MEN jag försöker ändå göra ”något” åt det och hoppas hoppas hoppas att jag en dag kan lägga allt bakom mig och få leva, njuta av livet.
 
Idag kom brev i Kivra från Lowell att mitt ärende, Nordax har gått vidare till KFM. Skulden är nu 430.237 kr. Betala omgående så återkallar vi skulden . Och var skulle jag få dem pengarna ifrån?
Nä. Lite magont absolut. Men någonstans även en befrielse att jag kommit fram till beslutet att släppa allt för att förhoppningsvis någon gång i framtiden leva ett drägligt liv utan skulder, ordnad ekonomi och att kunna unna mig saker, upplevelser, stötta mina barn, kanske äga ett boende osv.
Många kämpiga år framöver oavsett om jag blir beviljad skusa eller ej. Drömmen är ju att såklart bli beviljad någon gång. Men med tanke på de år med ångest och stress kring ekonomi som redan passerat så tänker jag att det inte kan bli så mycket värre än vad det redan är. Med så höga skulder som jag har och liten inkomst så kommer jag aldrig någonsin kunna bli skuldfri vare sig på egen hand eller med löneutmätning tyvärr. Skusa måste vara den bästa lösningen. Att rehabilitera min ekonomi, få börja om, strukturera, planera, hålla ordning och aldrig, aldrig någonsin ta ett lån igen. Ja, bortsett från bostad möjligen.
Nordax - skickad till KFM
Avida- Inkasso
Brocc - Inkasso
Fairlo - Inkasso
EnterCard - ligger i fas med betalning men maxat kortet. Så jag överlever. Betala in, ta ut. Måste mata barn och betala andra räkningar.

En liten reflektion jag gjort är ju att samhället verkligen inte är konstruerat efter att man ska vara ensamstående. Hyran och andra kostnader är ju vad dem är oavsett om man är två eller ensam. Förstår att många inte har råd att separera, vilket är fruktansvärt, jag valde inte själv skilsmässa så klart känns det som att jag blev satt på pottkanten utan något veto alls och dessutom, efter en väldig massa bråk, blev ensam kvar med skulder jag inte ensam skapat. Men när man är på botten i sitt mående i en separation man inte själv önskat så orkar man till slut inte bråka. Jag gav lixom upp till slut. MEN jag försöker ändå göra ”något” åt det och hoppas hoppas hoppas att jag en dag kan lägga allt bakom mig och få leva, njuta av livet.
Inte kul.
Var hamnade de andra till för inkasso? Har du fått någon avbetalningsplan där eller struntar du i det?
 
De andra är hos ”eget” inkasso än så länge. Ingen mening att försöka få till någon avbetalningsplan.
Hej, jag har utrymme att betala 100kr i månaden, vad tror ni om det?
Nä, jag har gett upp. Betalat och betalat och betalat. En skuld som var 400.000kr är efter några års inbetalningar nu uppe i 430.000 kr… Det är ju orimligt. Fattar inte nu i efterhand att man blev så glad där och då… Känns typ olagligt nu när jag ser tillbaka på det. Fattar att det inte är så och att jag både läst och gått med på villkoren. Men förutsättningarna var annorlunda då och trots avbetalningar på lån kunde jag spara pengar. Nu är jag ensamstående och det finns inte utrymme alls.
 
De andra är hos ”eget” inkasso än så länge. Ingen mening att försöka få till någon avbetalningsplan.
Hej, jag har utrymme att betala 100kr i månaden, vad tror ni om det?
Nä, jag har gett upp. Betalat och betalat och betalat. En skuld som var 400.000kr är efter några års inbetalningar nu uppe i 430.000 kr… Det är ju orimligt. Fattar inte nu i efterhand att man blev så glad där och då… Känns typ olagligt nu när jag ser tillbaka på det. Fattar att det inte är så och att jag både läst och gått med på villkoren. Men förutsättningarna var annorlunda då och trots avbetalningar på lån kunde jag spara pengar. Nu är jag ensamstående och det finns inte utrymme alls.
Förstår dig absolut!
Samma här att jag betalat Nordax o Morow och skulderna bara har ökat, när jag kollar på deklaration har jag betalat varje år ca 170 000 kr bara i räntor, helt galet.
Synd bara att jag inte släppt det tidigare, det ångrar jag verkligen!
 
De andra är hos ”eget” inkasso än så länge. Ingen mening att försöka få till någon avbetalningsplan.
Hej, jag har utrymme att betala 100kr i månaden, vad tror ni om det?
Nä, jag har gett upp. Betalat och betalat och betalat. En skuld som var 400.000kr är efter några års inbetalningar nu uppe i 430.000 kr… Det är ju orimligt. Fattar inte nu i efterhand att man blev så glad där och då… Känns typ olagligt nu när jag ser tillbaka på det. Fattar att det inte är så och att jag både läst och gått med på villkoren. Men förutsättningarna var annorlunda då och trots avbetalningar på lån kunde jag spara pengar. Nu är jag ensamstående och det finns inte utrymme alls.
Förstår dig absolut!
Samma här att jag betalat Nordax o Morow och skulderna bara har ökat, när jag kollar på deklaration har jag betalat varje år ca 170 000 kr bara i räntor, helt galet.
Synd bara att jag inte släppt det tidigare, det ångrar jag verkligen!
Utnyttjat "betalningsfri månad" så ofta som varit möjligt?
 
Utnyttjat "betalningsfri månad" så ofta som varit möjligt?
Yes , det gjorde jag , typ 3 ggr/år.
Hade ingen anning att skulle öka så mycket.
Men nu vet jag hur det går till. Man lär sig något från lånekarussel.
 
Senast ändrad:
Förstår dig absolut!
Samma här att jag betalat Nordax o Morow och skulderna bara har ökat, när jag kollar på deklaration har jag betalat varje år ca 170 000 kr bara i räntor, helt galet.
Synd bara att jag inte släppt det tidigare, det ångrar jag verkligen!
Vi är nog många tyvärr,betalade över 10 år 120-180k i ränta innan jag släppte,men men bättre sent än aldrig,man tänker ju att det "snart" löser sig men tyvärr gräver man ner sig,så till er som inte går runt,släpp det direkt visst jävligt jobbigt men nån månad senare kommer ni må bättre än på länge.
 
Vi är nog många tyvärr,betalade över 10 år 120-180k i ränta innan jag släppte,men men bättre sent än aldrig,man tänker ju att det "snart" löser sig men tyvärr gräver man ner sig,så till er som inte går runt,släpp det direkt visst jävligt jobbigt men nån månad senare kommer ni må bättre än på länge.
Helt rätt !
Man vågar inte erkänna till sig själv att det går inte ihop längre.
Men som du säger bättre sent än aldrig.
Om man går back varje månad och blir inget kvar efter allt är betald då ska man verkligen fundera över och söka hjälp och inte låna mera och gräva sig ännu djupare.
 
Idag kom brev i Kivra från Lowell att mitt ärende, Nordax har gått vidare till KFM. Skulden är nu 430.237 kr. Betala omgående så återkallar vi skulden . Och var skulle jag få dem pengarna ifrån?
Nä. Lite magont absolut. Men någonstans även en befrielse att jag kommit fram till beslutet att släppa allt för att förhoppningsvis någon gång i framtiden leva ett drägligt liv utan skulder, ordnad ekonomi och att kunna unna mig saker, upplevelser, stötta mina barn, kanske äga ett boende osv.
Många kämpiga år framöver oavsett om jag blir beviljad skusa eller ej. Drömmen är ju att såklart bli beviljad någon gång. Men med tanke på de år med ångest och stress kring ekonomi som redan passerat så tänker jag att det inte kan bli så mycket värre än vad det redan är. Med så höga skulder som jag har och liten inkomst så kommer jag aldrig någonsin kunna bli skuldfri vare sig på egen hand eller med löneutmätning tyvärr. Skusa måste vara den bästa lösningen. Att rehabilitera min ekonomi, få börja om, strukturera, planera, hålla ordning och aldrig, aldrig någonsin ta ett lån igen. Ja, bortsett från bostad möjligen.
Nordax - skickad till KFM
Avida- Inkasso
Brocc - Inkasso
Fairlo - Inkasso
EnterCard - ligger i fas med betalning men maxat kortet. Så jag överlever. Betala in, ta ut. Måste mata barn och betala andra räkningar.

En liten reflektion jag gjort är ju att samhället verkligen inte är konstruerat efter att man ska vara ensamstående. Hyran och andra kostnader är ju vad dem är oavsett om man är två eller ensam. Förstår att många inte har råd att separera, vilket är fruktansvärt, jag valde inte själv skilsmässa så klart känns det som att jag blev satt på pottkanten utan något veto alls och dessutom, efter en väldig massa bråk, blev ensam kvar med skulder jag inte ensam skapat. Men när man är på botten i sitt mående i en separation man inte själv önskat så orkar man till slut inte bråka. Jag gav lixom upp till slut. MEN jag försöker ändå göra ”något” åt det och hoppas hoppas hoppas att jag en dag kan lägga allt bakom mig och få leva, njuta av livet.
Har du släppt allt annat så släpp entercard också, finns ingen vits att fortsätta betala in om du ändå tar ut pengarna direkt igen. Det kan också vara negativt inför en ev sanering att du fortsätter ta ut pengar från kreditkortet..
 
Idag kom brev i Kivra från Lowell att mitt ärende, Nordax har gått vidare till KFM. Skulden är nu 430.237 kr. Betala omgående så återkallar vi skulden . Och var skulle jag få dem pengarna ifrån?
Nä. Lite magont absolut. Men någonstans även en befrielse att jag kommit fram till beslutet att släppa allt för att förhoppningsvis någon gång i framtiden leva ett drägligt liv utan skulder, ordnad ekonomi och att kunna unna mig saker, upplevelser, stötta mina barn, kanske äga ett boende osv.
Många kämpiga år framöver oavsett om jag blir beviljad skusa eller ej. Drömmen är ju att såklart bli beviljad någon gång. Men med tanke på de år med ångest och stress kring ekonomi som redan passerat så tänker jag att det inte kan bli så mycket värre än vad det redan är. Med så höga skulder som jag har och liten inkomst så kommer jag aldrig någonsin kunna bli skuldfri vare sig på egen hand eller med löneutmätning tyvärr. Skusa måste vara den bästa lösningen. Att rehabilitera min ekonomi, få börja om, strukturera, planera, hålla ordning och aldrig, aldrig någonsin ta ett lån igen. Ja, bortsett från bostad möjligen.
Nordax - skickad till KFM
Avida- Inkasso
Brocc - Inkasso
Fairlo - Inkasso
EnterCard - ligger i fas med betalning men maxat kortet. Så jag överlever. Betala in, ta ut. Måste mata barn och betala andra räkningar.

En liten reflektion jag gjort är ju att samhället verkligen inte är konstruerat efter att man ska vara ensamstående. Hyran och andra kostnader är ju vad dem är oavsett om man är två eller ensam. Förstår att många inte har råd att separera, vilket är fruktansvärt, jag valde inte själv skilsmässa så klart känns det som att jag blev satt på pottkanten utan något veto alls och dessutom, efter en väldig massa bråk, blev ensam kvar med skulder jag inte ensam skapat. Men när man är på botten i sitt mående i en separation man inte själv önskat så orkar man till slut inte bråka. Jag gav lixom upp till slut. MEN jag försöker ändå göra ”något” åt det och hoppas hoppas hoppas att jag en dag kan lägga allt bakom mig och få leva, njuta av livet.
Avida = Inkasso, Riverty
 
Har du släppt allt annat så släpp entercard också, finns ingen vits att fortsätta betala in om du ändå tar ut pengarna direkt igen. Det kan också vara negativt inför en ev sanering att du fortsätter ta ut pengar från kreditkortet..
Finns en anledning till att jag behållt det och betalat varje månad….
 
Av någon anledning, utan att jag sökt, registrerat eller surfat in någonstans så får jag mängder av ”lånerbjudanden” i mailkorgen. Den ena konstigare än den andra. Dock hänvisas flera till Sambla som jag tog hjälp av för typ 5 år sen, slänger alla direkt såklart.
 
Ta en titt i Lånforums guide för bästa samlingslån, där finns svar på de vanligaste frågorna runt samlingslån.
Tillbaka
Topp