Lånforum.se rekommenderar

1. Zmarta - Forumets favorit
2. Lendo - Ett bra alternativ
3. Brixo Kontokredit - Lån utan UC
4. Creditstar - Lån utan UC
5. Brixo Privatlån - Lån utan UC
6. Loanstep - Lån utan UC
7. Klaralån - Lån utan UC
8. Kredio - Lån utan UC
9. Lumify - Lån utan UC
10. Ferratum - Lån utan UC
11. Nstart - Godkänner skuld hos KF+bet.anmärkningar

Åtgärder Hög inflation, stigande räntor m m

Finns det nån struktur för det där? Nån viss procent av prisbasbelopp eller liknande? Intresserad av att begripa hur det räknas fram.

Är det inte på något sätt kopplat till prisbasbelopp?

Regeringen har fastställt prisbasbeloppet (gjordes faktiskt igår) och det förhöjda prisbasbeloppet till 57 300 kronor respektive 58 500 kronor
för år 2024. Prisbasbeloppet används bland annat inom socialförsäkringen och inom skattesystemet. Höjningen av prisbasbeloppet gör att taken i bland annat ersättningarna från sjuk- och föräldrapenning höjs, då de räknas utifrån prisbasbelopp. Även garantipensionen höjs.

 
Är det inte på något sätt kopplat till prisbasbelopp?

Regeringen har fastställt prisbasbeloppet (gjordes faktiskt igår) och det förhöjda prisbasbeloppet till 57 300 kronor respektive 58 500 kronor
för år 2024. Prisbasbeloppet används bland annat inom socialförsäkringen och inom skattesystemet. Höjningen av prisbasbeloppet gör att taken i bland annat ersättningarna från sjuk- och föräldrapenning höjs, då de räknas utifrån prisbasbelopp. Även garantipensionen höjs.

Då ska alltså alla förbehållsbelopp höjas med 9.14 procent.
 


Det följer alltså prisbasbeloppet på något vis? Så runt 500:- mer ovanpå dom 5700:- som gällt i år om jag förstår det rätt? Skönt och rimligt
I princip alla bidrag, ersättningar och övriga statens siffror utgår från prisbasbeloppet.
 
I princip alla bidrag, ersättningar och övriga statens siffror utgår från prisbasbeloppet.
Är det inte något mer som bestämmer förbehållsbeloppet? Typ KPI?
Var ju någon här som förra året lade ner själ och hjärta i att reda ut vad det skulle bli, tror den träffade ganska rätt.
 
Fast beräkningarna av prisbasbeloppet ska göras med utgångspunkt i förändringen av konsumentprisindex.
 
Är det inte något mer som bestämmer förbehållsbeloppet? Typ KPI?
Var ju någon här som förra året lade ner själ och hjärta i att reda ut vad det skulle bli, tror den träffade ganska rätt.
Ja, så var det, prickade i princip rätt på kronan.
 
Oj.

Inflationen rasade ganska rejält.

Nu tror jag visserligen att man ändå höjer med 0.25 i september men jag är inte alls säker att man gör ytterligare höjningar.
 

Enligt Alexander Norén är det dels konsumtionen av sötsaker och glass som drar upp inflationstakten, men också rekreation och kultur.
Vi får sluta äta godis och glass, och inte gå på bio. :)
 
Oj.

Inflationen rasade ganska rejält.

Nu tror jag visserligen att man ändå höjer med 0.25 i september men jag är inte alls säker att man gör ytterligare höjningar.

blir lite missvisande när det är elpriser som är -33% och tillfälligt drar ner kpin oväntat mycket… i vinter så är säkert elpriset högt igen, så då kan det mycket väl bli en höjning till.
 
Cornucopia har en bra sammanfattning

”Däremot blev för månaden enskilda poster billigare, som livsmedel som backade -0.7%, men ändå har ökat 9.2% på ett år. Det blev även billigare att hyra bil, med -14% och flyga utomlands med -28.6% och paketresor med -22.1% på en månad. Dessa fyra punkter minskade inflationstakten med -0.8 procentenheter, varav endast 0.1 procentenheter var livsmedel. Utan att biluthyrning och flyg- eller paketresor blivit billigare steg alltså priserna fortfarande med 0.8% på en månad och årstakten hade blivit 8.2%”

Flyg, paketresor och hyrbilar är säsongsbetonat, utan dem så ökar fortfarande inflationstakten…
 
Nu känns det som att vi kommer att ha höga räntor en bit in på 2025 innan det kommer ngn sänkning som är av betydelse. Det är så jag tolkar riksbankschefens ord.
 
Nu känns det som att vi kommer att ha höga räntor en bit in på 2025 innan det kommer ngn sänkning som är av betydelse. Det är så jag tolkar riksbankschefens ord.
Dom har ingen aning.

Blev glad dom äntligen går in i valutan iaf.
Samt utökar antalet möten per år.
 
Nu känns det som att vi kommer att ha höga räntor en bit in på 2025 innan det kommer ngn sänkning som är av betydelse. Det är så jag tolkar riksbankschefens ord.
Verkar som att mest troliga scenariot är en räntehöjning till och hålla det på den räntenivån rätt länge. 2024 kommer bli galet tufft för svenska hushåll.

Vi går också in i dom 2 kvartalen när som flest antal bolån ska omförhandlas på toppen.
 
Jag är glad bara de inte höjer, blir det en sänkning ser jag det som en bonus. Men skönt att slippa katastrofrubrikerna lite.
 
Behöver inte vara så. Men finns en viss historik om att det är oerhört svårt för riksbankerna att sätta timingen på börja sänka räntan. Många gånger sänker man för tidigt eller för sent.

Exempel 1 - För sent:

Finanskrisen: 2006-2007 - Inflationen var på ca 4% och riksbanken hade höjde räntan till ungefär dagens nivåer. Riksbanken började sänka räntan hösten 2008 efter att man fått ordning på inflationen, precis efter USA. Men bankkrisen och arbetsmarkanden hade redan startat en dödsspiral som tog höll på till mitten på 2010, en bit in på 2011 i vissa länder, trots att man sänkte räntan till 0% eller 0.25% och gick in med massiva statliga stödpaket innan sommarn 2009. Sverige hade konkursvåg efter konkursvåg och en arbetslöshet om nästan 10%. Grekland höll på att gå i konkurs, samma island banker efter banker fick kasta in handduken.

Exempel 2 - För tidigt:

1972-1973 så hade man en hög inflation på ca 6% och hade höjt räntan väldigt mycket till ca 12-13%, vilket skapade en lågkonjuktur som saktade ner inflationen, liknande idag. Inflationen kom ner till precis under 3% i slutet av 1973. Riksbankerna började sänka räntan sakta men säkert. Företagen satt som vanligt när kapital är billigt och räntan är låg ganska hårt belånade från tiden innan 1972, för att kunna expandera i snabb takt. När riksbankerna sänkte räntan så hade problemen med betalningarna redan börjat. Att sänka 25 eller 50 punkter gjorde inte ett jota så man kapade snabbt räntan flera hundra punkter ner till ca 5% för att rädda ekonomin och arbetsmarknaden. Problemet var att man kapade räntan för tidigt, man fick ordning på ena problemet med arbetslösheten men inflationsvåg 2 startade ganska omgående för att man inte saktat ner ekonomin tillräckligt länge.

Sent 1974 stog inflationen till en topp på ca 15%, detta ledde i sin tur att man var tvungen att höja räntan ännu mer. Från 5% inte till 13%, denna gång höjde man räntan till ca 20%, man gick in i en ny lågkonjuktur för att få ner inflationen till 2%. Inflationen gick snabbt ner till 6% och man började sänka räntan. Man sänkte för tidigt och en tredje inflationsvåg kom som pågick till någongång 1980. Denna gång höjde man räntan och höll räntan på höga nivåer fram till inflationen låg stabilt på 2% 1985. Sedan har inflationen ofta vart runt 2% fram till 2021. Men 1972-1985 var 13 år av helvete och när ni hör föräldrarna säga att husen och lägenheterna nästan var gratis i pris och räntan 20% så syftar man på denna period av hög inflation. Ungefär som att vi har 4% ränta nu, sänker till 2% höjer till 7% sänker till 4% höjer till 8% och håller på så långt in på 2030-talet. Samtidigt som inflationen går upp, ner, ännu högre upp, ner, ännu högre upp och flera lågkonjukturer och hög arbetslöshet som avlöser varandra.

Det finns exempel när man timeat räntehöjningar och räntesänkningar ganska bra utan att skapa ett fullständigt kaos i många år. Men onetwo har rätt - historiskt så finns det fler exempel där riksbankerna sänkt räntan för tidigt eller för sent och det har förvärrat situationen.

*Siffrorna ovan är tagna från minnet och vissa detaljer om årtal och procentsatser kan avvika något från vad som är historiskt korrekt.
 
Behöver inte vara så. Men finns en viss historik om att det är oerhört svårt för riksbankerna att sätta timingen på börja sänka räntan. Många gånger sänker man för tidigt eller för sent.

Exempel 1 - För sent:

Finanskrisen: 2006-2007 - Inflationen var på ca 4% och riksbanken hade höjde räntan till ungefär dagens nivåer. Riksbanken började sänka räntan hösten 2008 efter att man fått ordning på inflationen, precis efter USA. Men bankkrisen och arbetsmarkanden hade redan startat en dödsspiral som tog höll på till mitten på 2010, en bit in på 2011 i vissa länder, trots att man sänkte räntan till 0% eller 0.25% och gick in med massiva statliga stödpaket innan sommarn 2009. Sverige hade konkursvåg efter konkursvåg och en arbetslöshet om nästan 10%. Grekland höll på att gå i konkurs, samma island banker efter banker fick kasta in handduken.

Exempel 2 - För tidigt:

1972-1973 så hade man en hög inflation på ca 6% och hade höjt räntan väldigt mycket till ca 12-13%, vilket skapade en lågkonjuktur som saktade ner inflationen, liknande idag. Inflationen kom ner till precis under 3% i slutet av 1973. Riksbankerna började sänka räntan sakta men säkert. Företagen satt som vanligt när kapital är billigt och räntan är låg ganska hårt belånade från tiden innan 1972, för att kunna expandera i snabb takt. När riksbankerna sänkte räntan så hade problemen med betalningarna redan börjat. Att sänka 25 eller 50 punkter gjorde inte ett jota så man kapade snabbt räntan flera hundra punkter ner till ca 5% för att rädda ekonomin och arbetsmarknaden. Problemet var att man kapade räntan för tidigt, man fick ordning på ena problemet med arbetslösheten men inflationsvåg 2 startade ganska omgående för att man inte saktat ner ekonomin tillräckligt länge.

Sent 1974 stog inflationen till en topp på ca 15%, detta ledde i sin tur att man var tvungen att höja räntan ännu mer. Från 5% inte till 13%, denna gång höjde man räntan till ca 20%, man gick in i en ny lågkonjuktur för att få ner inflationen till 2%. Inflationen gick snabbt ner till 6% och man började sänka räntan. Man sänkte för tidigt och en tredje inflationsvåg kom som pågick till någongång 1980. Denna gång höjde man räntan och höll räntan på höga nivåer fram till inflationen låg stabilt på 2% 1985. Sedan har inflationen ofta vart runt 2% fram till 2021. Men 1972-1985 var 13 år av helvete och när ni hör föräldrarna säga att husen och lägenheterna nästan var gratis i pris och räntan 20% så syftar man på denna period av hög inflation. Ungefär som att vi har 4% ränta nu, sänker till 2% höjer till 7% sänker till 4% höjer till 8% och håller på så långt in på 2030-talet. Samtidigt som inflationen går upp, ner, ännu högre upp, ner, ännu högre upp och flera lågkonjukturer och hög arbetslöshet som avlöser varandra.

Det finns exempel när man timeat räntehöjningar och räntesänkningar ganska bra utan att skapa ett fullständigt kaos i många år. Men onetwo har rätt - historiskt så finns det fler exempel där riksbankerna sänkt räntan för tidigt eller för sent och det har förvärrat situationen.

*Siffrorna ovan är tagna från minnet och vissa detaljer om årtal och procentsatser kan avvika något från vad som är historiskt korrekt.
M a o ska man inte ropa Hurra förrän man är över bäcken. Och inte ens då. Jag hoppas i a f på en så tidig som möjligt räntesänkning
 
Imorgon har Riksbanken möte. Det är inte troligt att de kommer med en räntesänkning redan nu eller vad tror ni?
 
@LånaUtanPapper och övrig expertis.

Ska iväg i sommar någon vecka. Till ett land där dom betalar med Euro.

Tycker ni att man ska växla pengar till Euro nu eller är det bättre att göra det i juni? Hur tror ni svenska kronan kommer stå sig mot Euron nu kontra då?
 
@LånaUtanPapper och övrig expertis.

Ska iväg i sommar någon vecka. Till ett land där dom betalar med Euro.

Tycker ni att man ska växla pengar till Euro nu eller är det bättre att göra det i juni? Hur tror ni svenska kronan kommer stå sig mot Euron nu kontra då?
Det är alltid bäst att ta ut i det landet man är har jag lärt mig. Mest förmånlig kurs.
 
@LånaUtanPapper och övrig expertis.

Ska iväg i sommar någon vecka. Till ett land där dom betalar med Euro.

Tycker ni att man ska växla pengar till Euro nu eller är det bättre att göra det i juni? Hur tror ni svenska kronan kommer stå sig mot Euron nu kontra då?

Har slutat strula med det där på slutet. Det är inte så att jag bränner sådana kopiösa mängder pengar utomlands att en kursändring på 5-10% som jag ev vinner motiverar att ta sig till forex och ta ut pengar där i förväg.
 
Imorgon har Riksbanken möte. Det är inte troligt att de kommer med en räntesänkning redan nu eller vad tror ni?
Gissar på första sänkning i juni. Men min förhoppning med lite hopp är i maj redan.
 
Har slutat strula med det där på slutet. Det är inte så att jag bränner sådana kopiösa mängder pengar utomlands att en kursändring på 5-10% som jag ev vinner motiverar att ta sig till forex och ta ut pengar där i förväg.

Lite så jag med funderar. Ganska skönt slippa bära med sig massa kontanter dessutom. Man behöver ju mest småvalutor till typ glass,solstolar,souvenirer osv. Restauranger och dylikt tar ofta kort.
 
@LånaUtanPapper och övrig expertis.

Ska iväg i sommar någon vecka. Till ett land där dom betalar med Euro.

Tycker ni att man ska växla pengar till Euro nu eller är det bättre att göra det i juni? Hur tror ni svenska kronan kommer stå sig mot Euron nu kontra då?
Jag hade lutat åt att växla nu om jag var tvungen välja. Men omöjligt att säga hur valutaväxelkursen rör sig på 3 månader.
Sen beror det hur mycket det handlar om. Är det 5000 kr och euron mot förmodan blir 10% starkare mellan nu och Juni så blir det 500kr du sparar på det. Är det 10.000 så 1000kr.
Förmodligen handlar det om MAX 10% skillnad på 3 månader.

Jag tänker att om vi är först ut och sänker räntan i Maj att det kommer försvaga kronan lite mot euron fram till ECB sänker, förmodligen i Juni. Vi kanske också sänker i Juni.
Går ju alltid växla hälften nu och hälften sen om man vill. Euron står i 11.46 idag.

Generellt sätt tror jag på en lite större kursrörelse mot sommaren eller hösten av flera anledningar, tyvärr inte i kronans favör, men om det sker innan Juni låter jag vara osagt.
 
Lite så jag med funderar. Ganska skönt slippa bära med sig massa kontanter dessutom. Man behöver ju mest småvalutor till typ glass,solstolar,souvenirer osv. Restauranger och dylikt tar ofta kort.
Beror på land kanske. Sist jag flög ner var jag iofs i en storstad men jag använde överhuvudtaget aldrig kontanter.
Sparade tid, parkeringsavgift, bensin osv på att inte åka till forex.
 
Då blir det maj/juni förhoppningsvis nu då :)
 
Swedbank sänker den rörliga bolåneräntan till 4,99.
Vi har 4,34 t o m 28 november. Vi har 1,25% ränterabatt. Kommer vi få en ränta på 3,74 då fr o m november eller hur räknas det?
 
Ta en titt i Lånforums guide för bästa samlingslån, där finns svar på de vanligaste frågorna runt samlingslån.
Tillbaka
Topp