Berätta för anhöriga

[Klar_fd_Släpptallt]

Märkligt att två helt nya medlemmar ramlar in i denna tråden och ifrågasätter trådstartarens syfte...

 

[Nils_B_79]

Märkligt att två helt nya medlemmar ramlar in i denna tråden och ifrågasätter trådstartarens syfte...

Eller hur. Nu lägger vi inte mer energi på forumtroll. Johan - lycka till. Vi finns här om du behöver skriva av dig.

 

[Ano1]

Märkligt att två helt nya medlemmar ramlar in i denna tråden och ifrågasätter trådstartarens syfte...

Eller hur. Nu lägger vi inte mer energi på forumtroll. Johan - lycka till. Vi finns här om du behöver skriva av dig.

Du berättar alltså först om Johans rätt att skriva om sin situation anonymt, sen finner du det roligt att någon ny medlem (alltså helt anonymt) skriver något som du inte gillar.
Du verkar vara en smart prick...

 

[Ano1]

Har du själv varit i en liknande sits? Om du har det så kanske du känner igen hur desperat man är. Hur man letar utvägar. Hur man håller fast vid allt som kan ge en gnutta hopp.
Om du inte har varit i hans sits så ska du inte uttala dig öht. Sen om han vill berätta anonymt på ett forum så får han väl göra det? Om du inte gillar det så är detta ställe nog inget för dig.

För att svara på din fråga, och så du slipper sitta och hoppas.
Ja, jag har varit i samma situation och är.
Mina föräldrar hjälpte mig för 20 år sen, och nu sitter jag här med ett skuldberg igen.
Det är främst två anledningar till att jag inte går till dem.
1, De förtjänar inte att behöva sitta och tänka på om de skall hjälpa till igen eller inte.
2, De skulle säkert hjälpa till, vilket de absolut inte ska efter att redan ha gjort det en gång.
Jag skulle förmodligen kunna låta de övertala mig, vilket jag inte kommer låta ske.

Det är så uppenbart när man läser Johans text att han vänder sig till föräldrarna som en absolut sista möjlig långivare. Nu gäller det 1 miljon.
Har nya lån hjälp fram till idag?

 

[Nils_B_79]

För att svara på din fråga, och så du slipper sitta och hoppas.
Ja, jag har varit i samma situation och är.
Mina föräldrar hjälpte mig för 20 år sen, och nu sitter jag här med ett skuldberg igen.
Det är främst två anledningar till att jag inte går till dem.
1, De förtjänar inte att behöva sitta och tänka på om de skall hjälpa till igen eller inte.
2, De skulle säkert hjälpa till, vilket de absolut inte ska efter att redan ha gjort det en gång.
Jag skulle förmodligen kunna låta de övertala mig, vilket jag inte kommer låta ske.

Det är så uppenbart när man läser Johans text att han vänder sig till föräldrarna som en absolut sista möjlig långivare. Nu gäller det 1 miljon.
Har nya lån hjälp fram

Vad tråkigt för dig, verkligen att du sitter i samma sits igen. Men det betyder inte att alla trillar dit ånyo. Låt han berätta, låt han sköta sitt. Jag hoppas att du tar dig ur skulderna.

 

[Chipp]

Om du inte gillar att alla inte tycker som dig så kanske inget forum är rätt plats för dig.
Han får berätta, han får hoppas och vilja precis vad han vill.
Men jag hoppas verkligen att hans föräldrar inte hjälper honom med lånen. Det är hans resa.

Förvisso kan jag ibland tycka att det i VISSA fall "stöttas" och applåderas lite väl när medlem X bara tar hand om ett grundläggande ansvar som medföljer en vuxen människa. Drar mig till minnes ett inlägg av Lasseman när han sa nåt i stil med "Vill du att jag ger dig fakta eller vill du ha styrkekramar" i ett inlägg där TS tyckte han var barsk när han svarade. Bra sagt

Men med det sagt så tycker jag nog att du är ute på tunn is här i din slutsats/tolkning om att TS har i bakhuvudet att föräldrarna ska ta lån på huset och lösa situationen. Är nog många olika lösa tankar som far runt i huvudet på honom, liksom det högst otvivelaktiga scenariot att föräldrarna ska klippa banden med honom för att han är satt i skuld.

 

[Ano1]

Förvisso kan jag ibland tycka att det i VISSA fall "stöttas" och applåderas lite väl när medlem X bara tar hand om ett grundläggande ansvar som medföljer en vuxen människa. Drar mig till minnes ett inlägg av Lasseman när han sa nåt i stil med "Vill du att jag ger dig fakta eller vill du ha styrkekramar" i ett inlägg där TS tyckte han var barsk när han svarade. Bra sagt

Men med det sagt så tycker jag nog att du är ute på tunn is här i din slutsats om att TS har i bakhuvudet att föräldrarna ska ta lån på huset och lösa situationen. Är nog många olika lösa tankar som far i huvudet på honom, liksom det högst otvivelaktiga scenariot att föräldrarna ska klippa banden med honom för att han är satt i skuld.

Ser inte den tunna isen då JAG hoppas att inte föräldrarna går in ekonomiskt.
Och uppenbarligen efter alla applåder och hejrop kan det vara bra att faktiskt få lite fler och nyanserade åsikter om situationen.

 

[Ano1]

Det verkar vara ett allmänt problem här att inte kunna acceptera oliktänkande och höra annat än ryggdunkningar när faktum är att det i uppkommen situation kan vara extremt bra att få fler synvinklar att luta sig emot.
Lättkränktheten har sällan tagit människan framåt.

 

[Chipp]

"Det är så uppenbart när man läser Johans text att han vänder sig till föräldrarna som en absolut sista möjlig långivare"

Jag tolkade inte alls det han skrev som en uppenbar önskan om att låna, mer som att han bara ville lägga korten på bordet.

Nej jag hoppas inte heller (för hans egen framtida skull) att familjen bailar ut honom.

Njae, tycker inte "åsiktskorridor" präglar detta forum faktiskt. Många olika personligheter, många olika stämmor och din är välkommen den också. Du har fått tycka och jag har fått tycka att du drar lite väl bestämda slutsatser om vad som egentligen rör sig inuti Johans hjärna

 

[Ano1]

"Det är så uppenbart när man läser Johans text att han vänder sig till föräldrarna som en absolut sista möjlig långivare"

Jag tolkade inte alls det han skrev som en uppenbar önskan om att låna, mer som att han bara ville lägga korten på bordet.

Nej jag hoppas inte heller (för hans egen framtida skull) att familjen bailar ut honom.

Njae, tycker inte "åsiktskorridor" präglar detta forum faktiskt. Många olika personligheter, många olika stämmor och din är välkommen den också. Du har fått tycka och jag har fått tycka att du drar lite väl bestämda slutsatser om vad som egentligen rör sig inuti Johans hjärna

OM man bara vill lägga korten på bordet för att lätta sitt hjärta (vilket vore otroligt bra) blir det ytters märkligt att dels nämna ert obelånat hus på 4 mil där man själv inte kommer ställa frågan om att belåna det, samt att berätta hur det skulle kunna se ut om lånet försvann.
De sakerna i samma berättelse som hur man ska berätta för föräldrarna är inget annat än uppenbart för mig.
Handlade det enbart om att lätta sitt hjärta är ovanstående tankar som varken borde funnits eller printats ner.