Lånforum.se rekommenderar

1. Zmarta - Forumets favorit
2. Lendo - Ett bra alternativ
3. Brixo Privatlån - Ingen UC
4. Kredio - Lån utan UC
5. Loanstep - Ingen UC, nytt erbjudande
6. Creditstar - Ingen UC, nytt erbjudande
7. Brixo Kontokredit - Swish-utbetalning & Ingen UC
8. Tomly - Lån utan UC
9. Flexkontot - Swish, ingen UC
10. Ferratum - Lån utan UC
11. Klaralån - Lån utan UC

Budget & ekonomitips under löneutmätning

Så jäkla typiskt att råka ut för detta precis efter skuldsaneringsprocessen är i hamn, hoppas du kryar på dig. Lika bra att lämna in en omprövning direkt ifall att det skulle bli långdraget. Skulle du kunna fortsätta jobba relativt snart så kan man bara återkalla omprövningen.
 
Så jäkla typiskt att råka ut för detta precis efter skuldsaneringsprocessen är i hamn, hoppas du kryar på dig. Lika bra att lämna in en omprövning direkt ifall att det skulle bli långdraget. Skulle du kunna fortsätta jobba relativt snart så kan man bara återkalla omprövningen.
Hm, kanske ska överväga det då. Har is i magen tills ortopeden gjort en bedömning nästa vecka tänker jag. Är det inte uteslutet med långvariga problem så får jag väl skicka in. Hur fungerar det om jag skickar in omprövning idag och den handläggs om flera månader? Kan beslutet vara att dom sänker betalplanen från idag och ett halvår framåt exempelvis om sjukskrivningen (gud förbjude) skulle bli så lång?
 
Förresten är det någon som är duktig på detta med SGI? Vad baseras den på? Jag har jobbat heltid i typ 9 månader, innan dess mellan 80-90% i flera år. Så går det på föregående års taxerade inkomst så blir det ännu mer problematiskt. Jag har varit sjukskriven förr men sånt här är jag inte bra på att lägga på minnet :axelryck:
 
Hm, kanske ska överväga det då. Har is i magen tills ortopeden gjort en bedömning nästa vecka tänker jag. Är det inte uteslutet med långvariga problem så får jag väl skicka in. Hur fungerar det om jag skickar in omprövning idag och den handläggs om flera månader? Kan beslutet vara att dom sänker betalplanen från idag och ett halvår framåt exempelvis om sjukskrivningen (gud förbjude) skulle bli så lång?
Såhär är det oftast (finns säkert undantag):

- Så man får inte tillbaka retroaktivt om man betalat för mycket under omprövningstiden utan man betalar mindre från månaden efter.
- Man får heller inte betala retroaktivt om man omprövar en högre inkomst utan det gäller från månaden efter ansökan hanteras.

Däremot går det att ta tillbaka en omprövan, så om du har en omprövning inne för säkerhetsskull sen och sen inser att omprövningen inte behövs en månad senare så går den att dra tillbaka bara via mina sidor på KFM eller genom att maila in.
 
Såhär är det oftast (finns säkert undantag):

- Så man får inte tillbaka retroaktivt om man betalat för mycket under omprövningstiden utan man betalar mindre från månaden efter.
- Man får heller inte betala retroaktivt om man omprövar en högre inkomst utan det gäller från månaden efter ansökan hanteras.

Däremot går det att ta tillbaka en omprövan, så om du har en omprövning inne för säkerhetsskull sen och sen inser att omprövningen inte behövs en månad senare så går den att dra tillbaka bara via mina sidor på KFM eller genom att maila in.
Näe det förstår jag. Men säg att jag pga sjukskrivning bara kan betala 3000:- per månad, och då alltså betalar allt utöver mitt förbehållsbelopp. Sen när omprövan handläggs 5 månader senare så kan dom besluta att det var okej med 3000:- under den perioden och ändra det i efterhand? Annars blir man ju straffad för att det är lång handläggningstid.

En sjukskrivning på 5 månader kanske är avslutad när det handläggs men man har betalat mindre under sjukskrivningstiden, tänker jag.
 
Förresten är det någon som är duktig på detta med SGI? Vad baseras den på? Jag har jobbat heltid i typ 9 månader, innan dess mellan 80-90% i flera år. Så går det på föregående års taxerade inkomst så blir det ännu mer problematiskt. Jag har varit sjukskriven förr men sånt här är jag inte bra på att lägga på minnet :axelryck:
SGI baseras på dina 6 senaste löner x 2. :)
När du ansöker om sjukpenning fyller du även i din årsinkomst och de är den du har nu, inte förra årets taxerade inkomst. :)
 
Näe det förstår jag. Men säg att jag pga sjukskrivning bara kan betala 3000:- per månad, och då alltså betalar allt utöver mitt förbehållsbelopp. Sen när omprövan handläggs 5 månader senare så kan dom besluta att det var okej med 3000:- under den perioden och ändra det i efterhand? Annars blir man ju straffad för att det är lång handläggningstid.

En sjukskrivning på 5 månader kanske är avslutad när det handläggs men man har betalat mindre under sjukskrivningstiden, tänker jag.
Det är fortfarande full betalplan som gäller fram till annat är beslutat egentligen.

Men man ser alltid till helheten. Så om en borgenär skulle ompröva för att avsluta skuldsaneringen och man kan visa upp minskad inkomst pga sjukskrivning och att man ändå gjort vad man kunnat för att betala under omprövningstiden (det vill säga levt på normalbelopp eller mindre och betalat in resten) så kommer beslutet med väldigt stor sannolikhet bli att den omprövningen avslås och skuldsaneringen fortsätter som vanligt.
 
Det är fortfarande full betalplan som gäller fram till annat är beslutat egentligen.

Men man ser alltid till helheten. Så om en borgenär skulle ompröva för att avsluta skuldsaneringen och man kan visa upp minskad inkomst pga sjukskrivning och att man ändå gjort vad man kunnat för att betala under omprövningstiden (det vill säga levt på normalbelopp eller mindre och betalat in resten) så kommer beslutet med väldigt stor sannolikhet bli att den omprövningen avslås och skuldsaneringen fortsätter som vanligt.
Ja men precis så jag tänker. Nåja, det ska inte bli så långvarigt. Tills motsatsen är bevisad, så är min inställning att detta ska gå att läka snabbt ^^
 
Har du provat en sån där "stödkrage" fast för handleden?
 
Har du provat en sån där "stödkrage" fast för handleden?
Om du menar en ortos så ska det provas ut på fredag, men kommer variera mellan den och lindning. ^^
Stabilisering har varit en bra avlastning men tyvärr inte smärtreducerande.
 
Idag har jag fått en ortos utprovad för att stödja handleden. Tyvärr så kvarstår misstanken om ligamentskada. TFCC för den som är bekant med den terminologin.
Jag blev tillsagd att ställa in mig på att detta kan ta "månader" men väljer fortsatt att hålla worst case ifrån mig så länge jag inte vet.
Hursomhelst så har jag tittat över ekonomin lite mer, och om det är så att jag behöver ansöka om sjukpenning framöver så är det ju ändå 80% av inkomsten. Dessutom har vi ytterligare 10% från arbetsgivaren via kollektivavtal. Så 90% totalt. Utifrån det så borde det gå att dra runt ett par tre månader iallafall, och alltså fortsätta betala rätt belopp på skuldsaneringen.

Någonstans i detta så känner jag en stor tacksamhet. Det här hade kunnat hända i ett betydligt sämre läge. När jag fortfarande spelade som mest kanske jag inte ens hade haft mer än några hundra på kontot, tvn kunde ha varit såld och räkningar uppskjutna. Jag kommer uppenbarligen aldrig att glömma den tiden. I någon mån kommer den alltid att vara mitt perspektiv på vad det verkligen är att ha det dåligt ekonomiskt.
Ja, det suger att vara sjukskriven och att behöva ta pengar man tänkt unna sig en weekend för, till annat. Men om man vänder på det. Jag har ett jobb. Rätt till sjukpenning. Jag har pengar så jag klarar mig. Jag kan ta mig ut till en grannstad och promenera i solen, vill jag så har jag råd att ta lunchen ute. Jag får inte hjärtat i halsgropen av alla läkarbesök och kostnader. Jag har det bra. Perspektiv.
 
Håller tummarna att det läker snabbt! Skönt att du har en bra inställning. Du fixar detta :)
 
20 månader har idag gått sen jag valde att lämna livet som spelmissbrukare bakom mig. Så tacksam för att jag lägger alltmer distans till den tiden. Livet kommer med utmaningar så det räcker, man behöver inte sätta sig själv i skiten dessutom. Mitt destruktiva sätt att leva känns inte längre som jag.
 
20 månader har idag gått sen jag valde att lämna livet som spelmissbrukare bakom mig. Så tacksam för att jag lägger alltmer distans till den tiden. Livet kommer med utmaningar så det räcker, man behöver inte sätta sig själv i skiten dessutom. Mitt destruktiva sätt att leva känns inte längre som jag.
Heja dig! :faceheart:
 
Det har varit en lång vecka. Ortopeden idag var osäker kring om det kan vara en ligamentskada i handen eller inte, så det är skickat en remiss för magnetröntgen, som ska göras inom en månad. Oerhört surt att gå hemma sjukskriven i väntan på att det ska bedömas om det behövs, typ. Men innan det är uteslutet så ska handleden inte belastas. Dom övervägde gips men landade i att det nu är så länge sen skadan uppstod att det räcker med en annan ortos med mer stabilitet. Tar en vecka i taget och försöker lugna alla känslostormar som blossar upp. Vad ska andra tycka? Tänk om någon har en åsikt pga detta? Ses jag som klen? Löser det sig med sjukpenning? Med skuldsanering? Tänk om det blir problem? Om det finns en skada, tänk om den tar för lång tid att läka så försäkringskassan tycker att jag ska byta jobb?
Jag har levt ett liv som är långt ifrån vad dom flesta ens kan föreställa sig. Många gånger har det känts hopplöst. Varje gång har det löst sig. Statistiken är solklar. Varför litar jag ändå inte på att saker löser sig? Jag vet att jag numera gör mitt bästa genuint och helhjärtat. Jag vet att jag inte kan göra mer. Ändå är känslorna som vågor på ett stormigt hav. Det är lite tröttande ibland.
 
Jag kan verkligen relatera till det du beskriver... hur många fasansfulla storm har jag inte navigerat igenom... ändå blir man orolig vid nästa storm. Det är nog mänskligt. Man lär sig ngt ändå, och skulle vi istället ta allting med en klackspark så hamnar man antagligen i samma fallgropar.
Hoppas innerligt att det löser sig för dig med handen, att det inte bli ngt långvarigt.
 
Jag kan verkligen relatera till det du beskriver... hur många fasansfulla storm har jag inte navigerat igenom... ändå blir man orolig vid nästa storm. Det är nog mänskligt. Man lär sig ngt ändå, och skulle vi istället ta allting med en klackspark så hamnar man antagligen i samma fallgropar.
Hoppas innerligt att det löser sig för dig med handen, att det inte bli ngt långvarigt.
Tack @Myra , ibland är det värdefullt att veta att fler kan känna samma :folded:
 
Så kom till slut beskedet. ADHD. Och ett gäng andra, inte diagnoser, men problem, som behöver tas tag i. Stora svårigheter på många fronter. Att jag står upp och ändå lever ett ganska normalt liv är banne mig en bedrift i sig när man sätter det i sitt verkliga sammanhang. Den personen som dom berättade om, den personen som utlåtandet handlar om, hade lika gärna kunnat gått under på vägen.
Stolt över mig själv som har gått från att vara livrädd för psykologer, diagnoser osv, till att stå kvar genom en 3 år lång(sam) utredning.
Det är mycket känslor att hantera. Det kommer att bli en ny resa nu, med medicin, terapi osv. Jag är trött, men fast besluten att vara öppen för all typ av hjälp som finns att tillgå för att bli den bästa och tryggaste versionen av mig själv.

"Säg vad man vill om mig, men aldrig någonsin att jag inte försökte."
 
Dag 16 av sjukskrivningen. Väntar på att kunna ansöka om sjukpenning. Enligt arbetsgivaren så är det inrapporterat men det syns inte på mina sidor hos FK så jag kan inte ansöka. Någon som vart med om liknande kanske?
Nu när det börjar gå mot slutet av månaden så kryper stressen kring ekonomin såklart inpå mig. .
Eftersom misstanken om skada i handen kvarstår så är risken också att det blir en längre sjukskrivning. Om det blir det så kommer jag inte kunna betala in till skuldsaneringen enligt plan.
Tanken är att avvakta lite. Först behöver jag se om/att jag får sjukpenning. Ett svar på om nåt är trasigt i handen och således en prognos för när jag kan börja jobba. Sen får jag ta beslut kring vad jag kan prioritera ekonomiskt. Tänker att jag får ta mitt förbehållsbelopp och sen spara resterande om det blir så.
Fortsätter försöka tro på och lita på processen.
Det som är jobbigast är ovissheten. Att hela tiden försöka slå undan tankar på ekonomi, och på en eventuellt lång rehab om något är trasigt.
 
Dag 16 av sjukskrivningen. Väntar på att kunna ansöka om sjukpenning. Enligt arbetsgivaren så är det inrapporterat men det syns inte på mina sidor hos FK så jag kan inte ansöka. Någon som vart med om liknande kanske?
Nu när det börjar gå mot slutet av månaden så kryper stressen kring ekonomin såklart inpå mig. .
Eftersom misstanken om skada i handen kvarstår så är risken också att det blir en längre sjukskrivning. Om det blir det så kommer jag inte kunna betala in till skuldsaneringen enligt plan.
Tanken är att avvakta lite. Först behöver jag se om/att jag får sjukpenning. Ett svar på om nåt är trasigt i handen och således en prognos för när jag kan börja jobba. Sen får jag ta beslut kring vad jag kan prioritera ekonomiskt. Tänker att jag får ta mitt förbehållsbelopp och sen spara resterande om det blir så.
Fortsätter försöka tro på och lita på processen.
Det som är jobbigast är ovissheten. Att hela tiden försöka slå undan tankar på ekonomi, och på en eventuellt lång rehab om något är trasigt.
Det dröjer några dagar efter AG har rapporterat in det på dina sidor hos Fk.
Är du dag 16 idag? Och AG rapporterat in det från dag 15 så kanske du ser det mot slutet av veckan?
 
Det dröjer några dagar efter AG har rapporterat in det på dina sidor hos Fk.
Är du dag 16 idag? Och AG rapporterat in det från dag 15 så kanske du ser det mot slutet av veckan?
Det går automatiskt hos oss när arbetsgivaren lägger in sjukintyg i systemet så det är senast inrapporterat dag 14. Tack för svar då vet jag. Får hoppas att beslutet går snabbt. Har en vän som nyligen var sjukskriven och hennes beslut gick på ett par dagar.
 
Det dröjer några dagar efter AG har rapporterat in det på dina sidor hos Fk.
Är du dag 16 idag? Och AG rapporterat in det från dag 15 så kanske du ser det mot slutet av veckan?
Är du säker på detta att det kan dröja flera dagar? Enligt min AG skulle jag kunna se det senast i går och jag kan ännu inte se det och således inte ansöka. Börjar känna av stress för lönen kommer inte räcka till mycket.
 
Är du säker på detta att det kan dröja flera dagar? Enligt min AG skulle jag kunna se det senast i går och jag kan ännu inte se det och således inte ansöka. Börjar känna av stress för lönen kommer inte räcka till mycket.
Beror på om AG verkligen har skickat in och att FK registrerat. Min AG skickar in den 15 dagen och sen brukar det dröja några dagar innan det går att söka genom FK.
Vi har även AFA(privat) som vi söker de 10% per dag eftersom när det går till FK får vi endast 70% av lönen mot 80% hos AG
 
Låter konstigt. När vårt system rapporterar in till FK kan man se det ganska omgående.
samma sak när jag tidigare själv rapporterat in personal på egen hand till fk så har de kunnat se det omgående.
 
Avida Kredit:
  • Min sista inbetalning kom: 2023-06-26
  • Jag tog betalfri månad i Juli som jag hade kvar att nyttja
  • När jag fick skuldsanering i början av November 2023 låg det hos internt inkasso på Avida, men hade ännu inte gått vidare till KFM. Jag tror Avida använder sig av internt inkasso och det ligger hos dom tills det går till KFM.
  • Ingen anmärkning för misstkött kredit från Avida
Collector Lån:
  • Min sista betalning var 2023-05-30
  • Jag tog betalfri månad i Juni,
  • Collector lån gick till Intrum inkasso 6 Oktober 2023
  • Fick delgivning från KFM 23 Oktober 2023 efter att Intrum skickat vidare
*Efter betalfri månad hade jag ingen kontakt med varken med Avida, Collector eller Intrum.

Santander har jag aldrig haft. Det får någon annan svar på.
Jag är efter med EN betalning hos Collector och jag har redan fått inkassokrav från de! Går det verkligen så snabbt?
 
Jag är efter med EN betalning hos Collector och jag har redan fått inkassokrav från de! Går det verkligen så snabbt?
Fått inkassokrav av Intrum eller av Collectors interna inkasso?

Tror rutinerna har ändrats lite och dom är lite snabbare än förr. Men det brukar ändå vara några månader innan det går till externt inkasso
 
Jag har nu ringt till FK och dom sa att dom inte har fått någon anmälan från arbetsgivaren. Bad arbetsgivaren kolla återigen vad det beror på då jag behöver kunna ansöka. Det visar sig då att det bara är typ en dag per vecka som det skickas in till FK, så det ska gå iväg imorgon. Då ska jag också kunna se det direkt sa dom på FK. Så för er som det också tar lite tid för så kan det vara att chef anmäler men att det liksom bara går iväg till FK på tex fredagar.

Jag hoppas beslutet från FK går snabbt. Jag är oändligt trött på, och rätt dålig på, att hantera ovisshet. Men en dag i taget så ska det säkert ordna sig.
 
Senast ändrad:
Ekonomin som var en så otroligt stor del av min vardag under lång tid har plötsligt hamnat i skymundan.

Men. Om mitt beslut om sjukpenning dröjer, så kommer jag inte ens ha pengar motsvarande förbehållsbeloppet den här månaden. Prio kommer då att bli hyra, el, mat och mobil. Sedan beroende på om och vad sjukpenningen blir så kommer jag behöva räkna på det och se hur jag ska prioritera vidare. Jag kommer alltså inte kunna betala in på skuldsaneringen fråns jag får sjukpenningen. Hur hade ni andra gjort i ett sånt läge? Hade ni hört av er till KFM och bara informerat om att ni väntar på sjukpenning och betalar in så snart ni kan, eller hade ni bara avvaktat lite?
Blir det långvarigt och ohållbart ekonomiskt så kommer jag självklart att ompröva, men jag tror knappast det finns nåt värde i det för ett par månader, som någon också skrev.
 
Försöker göra en budget inför lön den 27e. Givetvis inte helt enkelt när jag inte vet med inkomster. Har iaf skrivit ner utgifter så att jag enkelt kan prioritera och bocka av.

Inkomst allt mellan 11000-22000:- beroende på avdrag och sjukpenning. Några tusen i buffert finns.

Utgifter:
Fasta 8600:-
Mat 2500:-
Övrigt nödv 1000:-

Totalt: 12100:-
Plus då 9600:- som ska till skuldsaneringen men där jag kommer att avvakta tills jag har besked om prognos samt sjukpenning. Jag kan inte riskera att inte kunna betala hyran om det skulle bli problem med en väldigt långdragen prognos eller med sjukpenningen.

Så mycket oro kring detta. Så mycket worst case scenario. Trots att magkänslan säger att det här kommer att ordna sig. Och magkänslan har haft rätt nästan jämt.

Från att ha känt att allt äntligen lättade i början av semestern så känner jag nu en tyngd. Det är tillbaka till att leva snålt som attan och hålla tummarna för att det räcker. Allt extra som jag ändå hade planerat måste ställas in och även om det inte är det viktigaste så gör det mig ändå nedslagen. Dagarna är långa och jag önskar inget hellre än att snart få vara tillbaka i den grå vardagen igen.
 
Senast ändrad:
Försöker göra en budget inför lön den 27e. Givetvis inte helt enkelt när jag inte vet med inkomster. Har iaf skrivit ner utgifter så att jag enkelt kan prioritera och bocka av.

Inkomst allt mellan 11000-22000:- beroende på avdrag och sjukpenning. Några tusen i buffert finns.

Utgifter:
Fasta 8600:-
Mat 2500:-
Övrigt nödv 1000:-

Totalt: 12100:-
Plus då 9600:- som ska till skuldsaneringen men där jag kommer att avvakta tills jag har besked om prognos samt sjukpenning. Jag kan inte riskera att inte kunna betala hyran om det skulle bli problem med en väldigt långdragen prognos eller med sjukpenningen.

Så mycket oro kring detta. Så mycket worst case scenario. Trots att magkänslan säger att det här kommer att ordna sig. Och magkänslan har haft rätt nästan jämt.

Från att ha känt att allt äntligen lättade i början av semestern så känner jag nu en tyngd. Det är tillbaka till att leva snålt som attan och hålla tummarna för att det räcker. Allt extra som jag ändå hade planerat måste ställas in och även om det inte är det viktigaste så gör det mig ändå nedslagen. Dagarna är långa och jag önskar inget hellre än att snart få vara tillbaka i den grå vardagen igen.
Förstår att det känns tungt och oroligt för dig nu! Jag tror att det kommer att lösa sig för dig igen! För visst löser sig allt till slut på något konstigt vis varje gång? Du har kämpat dig hela vägen hit och du kommer inte att falla när du kommit såhär långt. Kämpa på! Gör så gott du kan. Avvakta några fler dagar och betala in så mycket du kan på skuldsaneringen. <3
 
Förstår att det känns tungt och oroligt för dig nu! Jag tror att det kommer att lösa sig för dig igen! För visst löser sig allt till slut på något konstigt vis varje gång? Du har kämpat dig hela vägen hit och du kommer inte att falla när du kommit såhär långt. Kämpa på! Gör så gott du kan. Avvakta några fler dagar och betala in så mycket du kan på skuldsaneringen. <3
Tack snälla du för dessa ord, det betyder <3
Ja, visst är det så, det brukar lösa sig till slut.
 
Försöker göra en budget inför lön den 27e. Givetvis inte helt enkelt när jag inte vet med inkomster. Har iaf skrivit ner utgifter så att jag enkelt kan prioritera och bocka av.

Inkomst allt mellan 11000-22000:- beroende på avdrag och sjukpenning. Några tusen i buffert finns.

Utgifter:
Fasta 8600:-
Mat 2500:-
Övrigt nödv 1000:-

Totalt: 12100:-
Plus då 9600:- som ska till skuldsaneringen men där jag kommer att avvakta tills jag har besked om prognos samt sjukpenning. Jag kan inte riskera att inte kunna betala hyran om det skulle bli problem med en väldigt långdragen prognos eller med sjukpenningen.

Så mycket oro kring detta. Så mycket worst case scenario. Trots att magkänslan säger att det här kommer att ordna sig. Och magkänslan har haft rätt nästan jämt.

Från att ha känt att allt äntligen lättade i början av semestern så känner jag nu en tyngd. Det är tillbaka till att leva snålt som attan och hålla tummarna för att det räcker. Allt extra som jag ändå hade planerat måste ställas in och även om det inte är det viktigaste så gör det mig ändå nedslagen. Dagarna är långa och jag önskar inget hellre än att snart få vara tillbaka i den grå vardagen
Tack snälla du för dessa ord, det betyder <3
Ja, visst är det så, det brukar lösa sig till slut.
Hej tråkigt att det krånglar. Men kan du inte ringa till f.k och tigga att de fixar så snabbt som möjligt? Gjorde det en gång och det fixade på en gång.
Men är det inte viktigt att prioritera skuldsaneringen? Tror jag fick det rådet när jag hade samma problem. Du hade väl sparat en del? Du fixar det!♥️
 
Det bästa är väl att ringa kfm och tala om som det är och söga att jag kan inte betala hela summan. Och kanske bra att ändå lämna en omprövning om det tar tid innan du får besked. Den går ju att dra tillbaka.
 
Ska försöka ge en bättre bild.
Jag är sjukskriven och jag har fått till mig av vården att jag ska ställa in mig på "månader". Jag vet inte när min ansökan om sjukpenning handläggs, det kan gå på en vecka, det kan ta två månader. Om jag blir fortsatt sjukskriven hela september så har jag ingen lön alls. Och om ingen sjukpenning, ja då har jag ingen inkomst alls att leva på.

Jag får med lön + sparade pengar denna månad 17000:-. Mitt förbehåll är på 13500:-.
Resterande 3500:- kommer att sparas undan.
Får jag sen sjukpenningen som sig bör, så är det inga problem att lägga till av den och betala in för denna månad.
Men om sjukpenningen av någon anledning drar ut på tiden eller nåt krånglar, så behöver jag alla marginaler jag kan få för att klara mig.

I ett längre perspektiv så finns också en oro för att FK ska anse att jag ska söka andra arbeten, och att jag då blir av med sjukpenningen. Jag har inte fullt satt mig in i krav och regler för det är en hel djungel.

Om jag lever på mitt förbehåll och missar en betalning eller två som jag senare gör vad jag kan för att försöka ta ikapp, och jag kan visa på sjukskrivning och väntan på sjukpenning, då tror och hoppas jag innerligt att det inte är skäl för att upphäva min sanering.

Vem vet, kanske är alla dessa "plan B" helt onödiga för att allt ordnar sig snabbare och smidigare än jag oroat mig för. Men tyvärr är oron en av mina följeslagare.
 
Ja, kanske ska jag informera KFM bara för att vara tydlig med att jag inte struntar i det. Får avvakta veckan ut och se om något blir klart. Ringa FK har jag redan gjort en gång och även om dom var trevliga så känns det fel att böna och be om att bli prioriterad just nu. Andra kanske har ett ännu större behov. Måhända är min inställning annorlunda om en månad.
 
Ta en titt i Lånforums guide för bästa samlingslån, där finns svar på de vanligaste frågorna runt samlingslån.
Tillbaka
Topp