Hej, Hoppas inte att jag kapar någon tråd nu, men tänker att det är ju den stora tråden om allt Sitter i en sits nu, där jag via skuldsanera.com har en bokad tid 23/2 för hjälp med en ansökan om skusa. Jag bor i en mindre stad och vill INTE träffa ngn budget/skuldrådgivare på kommunen, därför jag valde skuldsanera.com Hursomhelst, jag vill bara veta om jag tänker rätt eller om jag lurar mig själv på ngt sätt.
Jag har de senaste 12 åren satt mig i en skuldfälla, många banklån men även sms lån. Just nu har jag skulder på ca 1 miljon och går back 20000:- i månaden. det innebär att jag har varit tvungen att fler och fler lån bara för att kunna betala lånen. Jag har aldrig haft ngr pengar kvar i slutet av månaden mao.
Nu har jag kommit till en punkt då det inte går längre. Förra månaden var pengarna slut redan den 27 då de jag har på autogiro dragit sitt, men över hälften av mina långivare fick aldrig sina pengar (då deras autogiro ligger från den 28 och framåt) Så nu har det rasat, jag klarar det inte längre. Men det konstiga i allt det här är att jag känner ett lugn som det var längesen jag kände. Att inte känna denna stress dygnets alla timmar HUR ska jag få ihop det denna månad? Att känna en helvetes ångest ju närmare löneutbetalning man kommer, för då vet jag att jag går ännu mera back IGEN. Min tanke är ( och
det är här jag undrar om jag tänker fel)
- Blir jag beviljad Skuldsanering så har jag åtminstone ett förbehållsbelopp att leva på. Pengar som ska gå till vanlig försörjning INTE till lån lån och åter lån... Jag kan själv hushålla med dessa pengar, kanske säga upp ett abonnemang på Netflix, planera matinköpen på ett helt annat sätt, reglera drivmedelsräkningen genom att köra mindre osv. Förstår ni vad jag menar? Helt plötsligt har JAG KONTROLLEN över min ekonomi. Det har jag inte haft på 12 år då det är mina långivare som haft kontrollen. Jag känner att jag har levt på mindre än existensminimum under så många år så att få leva på ett förbehållsbelopp känns som en vinst. Blir jag beviljad skusa så är dessutom detta helvete över om 5 år och jag kan få en dräglig ekonomi ngr år innan jag går i pension.
- Blir jag inte beviljad skusa så blir det löneutmätning. Är det samma förbehållsbelopp man får leva på då? Om det nu är det så känner jag samma sak. Jag får leva på existensminimum under ett par år, och göra ny ansökan om skusa efter vägen och förhoppningsvis blir jag beviljad nån av gångerna. . Men det är samma sak här, om det blir löneutmätning istället så har jag fortfarande ett förbehållsbelopp att leva på, som är så mkt högre än vad jag har levt på de senaste åren. Är jag konstig som känner ett lugn inför det här?
