- Blev medlem
- 5 mars 2017
- Meddelanden
- 91
- Mottagna reaktioner
- 37
- Poäng
- 137
Ja vart ska man börja, Har dragit på mig skulder under flera års tid, dumma aktieköp och spelberoende.. (har tagit tag i beroenden och är spelfri sedan 6 månader)
Totalt har jag släppt lån på ca 1.4 miljoner till kronofogden för ca 5 månader.
Var då i kontakt med skuldrådgivare som tyckte det var rätt beslut.
Jag velade väldigt mycket om jag skulle försöka få ut förskott på arv och lösa ca 400000 kr på lånen och leva väldigt väldigt snålt i 12 år tills lånen är avbetalade men jag skulle knappt gå runt då.. så beslutet togs att släppa allt då ev skuldsanering skulle få mig skuldfri på 5 år ist.
Så denna månaden startar även löneutmätningen.
Det som gjorde att jag verkligen inte ville släppa allt var risken att förlora mitt jobb samt att bli av med bilen/friheten, men skuldrådgivaren sa att jag inte kommer bli av med varken jobb eller bilen med den situation jag har kring bla mina barn.
Lite info, Bilen jag har köpte jag för 35k för ett år sedan.. försökte hitta den billigaste bilen man kunde ha rent driftmässigt och äga och som är barnvänlig/säker så blev en volvo med d2 motor..
Jag har två stycken barn under 10 år som jag har varannan helg. Deras mamma bor 7 mil från mig. Och dom går i skolan i två olika städer som ligger 5 resp 6 mil från mig. Så jag hämtar och lämnar barnen varannan vecka.
Den yngsta av mina barn har en ovanlig funktionsnedsättning, en sjukdom som gör att hon har svårt med det mesta, att gå, svårt med motoriken osv. Och den sjukdomen gör att ju äldre hon blir ju värre blir sjukdomen och hon kommer tillslut behöva rullstol. Så man åker på mycket möten hos habiliteringen, specialister osv. Hon blir bara tyngre och tyngre såklart ju äldre hon blir vilket gör det väldigt tufft att bära på henne i längden.. Har fått handikapptillstånd pga av hennes sjukdom.
Jag jobbar bara nätter (20-06)och har ca 2.5km till jobbet
Och för några dagar sen fick jag brev från kronofogden att dom ska göra utmätningsförrättning hemma hos mig och då vart ångesten Total!
Jag bor i en tvåa hyreslägenhet, jag har inget av större värde förutom då bilen som jag anser är värd max 25000kr i dagsläget, dels pga den är lackskadad längst hela ena sidan av bilen, ettan och tvåan är svåra att lägga i, kopplingen börjar bli dålig och servicen som behöver göras nu så är det kamremsbyte på.
Men är rädd att kronofogden bara slår in mitt regnr i nåt system och då får dom en värdering därifrån utan att ha kollat på bilens skick..?
Jag antar det är pga bilen som dom vill komma hem till mig annars har jag svårt att förstå varför..?
Jag ligger hemma med ångest och så fort jag är ute och kör med bilen är jag livrädd att jag ska hamna i en poliskontroll där dom ser att jag har en skuld hos kronofogden och dom tar bilen på plats! Värsta mardrömmen är att det sker när jag har barnen i bilen..
Sedan är det ingen som vet om min sits förutom min mamma och min bror..
Vad ska jag ta mig till? Ska jag ringa den personen som ska komma hem till mig från kronofogden och fråga vad syftet är?
I min ansökan om skuldsanering skrev jag även med om min situation men det verkar inte ha hjälpt..
Aldrig mått såhär dåligt i mitt liv och börjar bli genuint orolig för mitt mående..
Totalt har jag släppt lån på ca 1.4 miljoner till kronofogden för ca 5 månader.
Var då i kontakt med skuldrådgivare som tyckte det var rätt beslut.
Jag velade väldigt mycket om jag skulle försöka få ut förskott på arv och lösa ca 400000 kr på lånen och leva väldigt väldigt snålt i 12 år tills lånen är avbetalade men jag skulle knappt gå runt då.. så beslutet togs att släppa allt då ev skuldsanering skulle få mig skuldfri på 5 år ist.
Så denna månaden startar även löneutmätningen.
Det som gjorde att jag verkligen inte ville släppa allt var risken att förlora mitt jobb samt att bli av med bilen/friheten, men skuldrådgivaren sa att jag inte kommer bli av med varken jobb eller bilen med den situation jag har kring bla mina barn.
Lite info, Bilen jag har köpte jag för 35k för ett år sedan.. försökte hitta den billigaste bilen man kunde ha rent driftmässigt och äga och som är barnvänlig/säker så blev en volvo med d2 motor..
Jag har två stycken barn under 10 år som jag har varannan helg. Deras mamma bor 7 mil från mig. Och dom går i skolan i två olika städer som ligger 5 resp 6 mil från mig. Så jag hämtar och lämnar barnen varannan vecka.
Den yngsta av mina barn har en ovanlig funktionsnedsättning, en sjukdom som gör att hon har svårt med det mesta, att gå, svårt med motoriken osv. Och den sjukdomen gör att ju äldre hon blir ju värre blir sjukdomen och hon kommer tillslut behöva rullstol. Så man åker på mycket möten hos habiliteringen, specialister osv. Hon blir bara tyngre och tyngre såklart ju äldre hon blir vilket gör det väldigt tufft att bära på henne i längden.. Har fått handikapptillstånd pga av hennes sjukdom.
Jag jobbar bara nätter (20-06)och har ca 2.5km till jobbet
Och för några dagar sen fick jag brev från kronofogden att dom ska göra utmätningsförrättning hemma hos mig och då vart ångesten Total!
Jag bor i en tvåa hyreslägenhet, jag har inget av större värde förutom då bilen som jag anser är värd max 25000kr i dagsläget, dels pga den är lackskadad längst hela ena sidan av bilen, ettan och tvåan är svåra att lägga i, kopplingen börjar bli dålig och servicen som behöver göras nu så är det kamremsbyte på.
Men är rädd att kronofogden bara slår in mitt regnr i nåt system och då får dom en värdering därifrån utan att ha kollat på bilens skick..?
Jag antar det är pga bilen som dom vill komma hem till mig annars har jag svårt att förstå varför..?
Jag ligger hemma med ångest och så fort jag är ute och kör med bilen är jag livrädd att jag ska hamna i en poliskontroll där dom ser att jag har en skuld hos kronofogden och dom tar bilen på plats! Värsta mardrömmen är att det sker när jag har barnen i bilen..
Sedan är det ingen som vet om min sits förutom min mamma och min bror..
Vad ska jag ta mig till? Ska jag ringa den personen som ska komma hem till mig från kronofogden och fråga vad syftet är?
I min ansökan om skuldsanering skrev jag även med om min situation men det verkar inte ha hjälpt..
Aldrig mått såhär dåligt i mitt liv och börjar bli genuint orolig för mitt mående..
