Hur är det att leva med löneutmätning?

[Daniel4]

Hur ska jag då göra för att undvika att bilen utmätts i första hand? Hellre löneutmätning än att bilen tas ur min ägo.

 

[Klar_fd_Släpptallt]

Hur ska jag då göra för att undvika att bilen utmätts i första hand? Hellre löneutmätning än att bilen tas ur min ägo.

Vad är värdet på bilen?
Under min utmätning ägde jag en bil med ett värde på ca 20 000:- och det var inga problem.

KF gör en utredning som kan leda till en utmätning av bil, sparade pengar etc etc. Om det inte finns något, eller det inte täcker dina skulder blir det löneutmätning, man kan inte välja det ena eller det andra.

 

[Daniel4]

Hur menar du att det ej var några problem?

Min bil är värd mellan 20-25 tusen.
Efter att betalat in majoriteten av skulden så kommer det återstå ca 8000 kr. Behöver jag vara orolig?

 

[En av er]

Hur menar du att det ej var några problem?

Min bil är värd mellan 20-25 tusen.
Efter att betalat in majoriteten av skulden så kommer det återstå ca 8000 kr. Behöver jag vJara orolig?

Tror inte de kommer att utmäta bilen, som jag läst här bilen ska ha ett värde på över 30000 för att utmätas. Jag hade en bil som var värd ung.25000 och det hände ingenting.

 

[Daniel4]

Så jag behöver ej vara orolig för att de ska utmäta bilen i första hand om ej bilen är värd över 30 tusen? Sitter jag säkert alltså?

 

[En av er]

Så jag behöver ej vara orolig för att de ska utmäta bilen i första hand om ej bilen är värd över 30 tusen? Sitter jag säkert alltså?

Jag kan aldrig garantera något, men jag tror det.

 

[Klar_fd_Släpptallt]

Hur menar du att det ej var några problem?

Min bil är värd mellan 20-25 tusen.
Efter att betalat in majoriteten av skulden så kommer det återstå ca 8000 kr. Behöver jag vara orolig?

Jag menar att man inte utmätte min bil då värdet ansågs för lågt.
Jag tror inte du behöver vara orolig men det är såklart inget jag kan garantera.

 

[Daniel4]

Jag har inte hört något ännu från kfm kring tillgångsundersökning etc. Är mest orolig för att bilen ej ska bli utmätt som sagt.

Ifall det blir en fråga om att beslagta fordonet kan jag sälja den vidare för att betala av skulden med pengarna?

 

[Ister]

Jag har inte hört något ännu från kfm kring tillgångsundersökning etc. Är mest orolig för att bilen ej ska bli utmätt som sagt.

Ifall det blir en fråga om att beslagta fordonet kan jag sälja den vidare för att betala av skulden med pengarna?

Om bilen utmäts så skall Du inte sälja den, högst olämpligt att sälja utmätt gods.
Pengarna går ju till dina skulder även om KFM säljer fordonet.

 

[Lock]

Om bilen utmäts så skall Du inte sälja den, högst olämpligt att sälja utmätt gods.
Pengarna går ju till dina skulder även om KFM säljer fordonet.

Med det sagt så finns det en chans att man får mer pengar om man säljer själv innan utmätning.
Du kan dessutom välja vilken skuld kapitalet ska in på för att underlätta lite i framtiden.

 

[Daniel4]

Med det sagt så finns det en chans att man får mer pengar om man säljer själv innan utmätning.
Du kan dessutom välja vilken skuld kapitalet ska in på för att underlätta lite i framtiden.

Ja precis vad jag tänkte.
Kan jag göra det innan de frågar efter inkomstuppgifter och tillgångar eller ska jag avvakta tills de blir fråga om utmätning av bilen?

Vad jag förstår så har det ej varit aktuellt för andra när bilens värde är mindre än 30 tusen.

 

[Anonymus]

Hej, jag har hamnat hos kronofogden nyligen, jag har inget att utmäta i hemmet så som bil eller liknande andra prylar, jag har en fast lön och jobb och vill helst ha löneutmätning, tror ni att kronofogden kommer att komma hem till mig skulle gärna vilja undvika det
Hur ser dom om det finns en anledning att komma hem till mig?

 

[Mieszko_]

Hej, jag har hamnat hos kronofogden nyligen, jag har inget att utmäta i hemmet så som bil eller liknande andra prylar, jag har en fast lön och jobb och vill helst ha löneutmätning, tror ni att kronofogden kommer att komma hem till mig skulle gärna vilja undvika det
Hur ser dom om det finns en anledning att komma hem till mig?

Äger du inte ditt boende och inte äger någon bil eller liknande så är chansen väldigt liten att de kommer hem till dig, men den finns såklart..

 

[Anonym_]

Hej, jag har hamnat hos kronofogden nyligen, jag har inget att utmäta i hemmet så som bil eller liknande andra prylar, jag har en fast lön och jobb och vill helst ha löneutmätning, tror ni att kronofogden kommer att komma hem till mig skulle gärna vilja undvika det
Hur ser dom om det finns en anledning att komma hem till mig?

Jag själv fick hembesök efter att jag haft löneutmätning i 6månader. Inget sedan dess och det är nu över 3år sen. Vill dom så kan dom när som under en pågående löneutmätning. Ofta eller mer sällan.

 

[ANG]

Ni som har/haft löneutmätning, hur länge hade ni det innan ni fick skuldsanering eller betalade av alla skulder?

Undrar även OM man skulle få löneutmätning med en ”noll plan”, hur länge tror ni man kan ha det så innan man får en skuldsanering? Tänker om man har löneutmätning i typ 3 år och det finns inga pengar att utmäta på lönen, blir det lättare att bevilja skuldsanering eller hoppas de fortfarande på att man ska börja tjäna såpass att det går att dra pengar?

 

[Jessica87]

Ni som har/haft löneutmätning, hur länge hade ni det innan ni fick skuldsanering eller betalade av alla skulder?

Undrar även OM man skulle få löneutmätning med en ”noll plan”, hur länge tror ni man kan ha det så innan man får en skuldsanering? Tänker om man har löneutmätning i typ 3 år och det finns inga pengar att utmäta på lönen, blir det lättare att bevilja skuldsanering eller hoppas de fortfarande på att man ska börja tjäna såpass att det går att dra pengar?

Det finns inget som heter löneutmätning med nollplan. Har man inte tillräcklig lön för att det ska gå att göra löneutmätning så görs det inte men KFM kollar till och från om det förändrats.

 

[ANG]

@Jessica87 Aha!!! Tack!!!
jag fick nämligen noll i summa vad KFM skulle kunna dra på min lön.
Hur många år tros man kunna gå så innan man blir beviljad Skuldsanering? Läst om folk som ”suttit” hos KFM i 10-15-20-30 år. Tänker att man borde blivit beviljad efter en hel drös med år?

 

[Jessica87]

@Jessica87 Aha!!! Tack!!!
jag fick nämligen noll i summa vad KFM skulle kunna dra på min lön.
Hur många år tros man kunna gå så innan man blir beviljad Skuldsanering? Läst om folk som ”suttit” hos KFM i 10-15-20-30 år. Tänker att man borde blivit beviljad efter en hel drös med år?

Såvitt jag förstått så handlar det inte om hur många år du haft löneutmätning eller saknat betalningsförmåga. Utan om ifall du gjort vad du kan för att betala dina skulder. Vad är anledningen till att dom inte kan dra något? Jobbar du heltid? Gör ditt bästa för att jobba och tjäna pengar, och så sök skuldsanering och se vart det landar. Om inte annat kan ett avslag ge en anledning, och då kan du jobba på anledningen och sen skicka en ny ansökan längre fram.

 

[ANG]

Såvitt jag förstått så handlar det inte om hur många år du haft löneutmätning eller saknat betalningsförmåga. Utan om ifall du gjort vad du kan för att betala dina skulder. Vad är anledningen till att dom inte kan dra något? Jobbar du heltid? Gör ditt bästa för att jobba och tjäna pengar, och så sök skuldsanering och se vart det landar. Om inte annat kan ett avslag ge en anledning, och då kan du jobba på anledningen och sen skicka en ny ansökan längre fram.

Okej, jag hänger med!!
Vad har jag gjort… Betalat det jag ska varje månad. Sålde mitt hus med vinst och alla pengar har gått till att betala på skulderna. Nu är sparkontot tomt. När jag var gift och hade gemensam ekonomi så gick det runt utan bekymmer egentligen. Men när jag blev lämnad och en mardröms separation kastade omkull mig blev jag själv stående med blancolånen jag egentligen inte själv var ansvarig för. Det är dock en historia för sig.
Jag jobbar heltid. Men när jag betalat hyra, el, försäkringar mm så är det inte mycket kvar att leva på till mat mm och att jag då dessutom skulle kunna betala av mina lån är en omöjlighet. Jag har några månader tillbaka överlevt genom olika mirakel, sålt saker av värde osv. Men nu finns det inte fler gruvor att gräva i. Det går inte runt.
Funderade på om jag skulle kunna omförhandla mina lån men inser att jag inte då heller kommer gå runt så det är ingen mening.
Jag vill bara att mardrömmen ska ta slut och att jag kommer ut på andra sidan i behåll och kan bygga en stabil ekonomi. Det här var inget jag såg i min spåkula. Nu anar jag istället att jag kanske har 5-10-15 år framför mig av detta elände. KFM sidan räknar mina kostnader, ensam med två tonåringar och då blir mina inkomster/utgifter vad mitt förbehåll skulle vara och totalen blir att KFM skulle kunna utmäta 0kr. Det betyder ju att jag inte ens med löneutmätning kan betala mina skulder.
Inte på något sätt vill jag smita undan utan hade helst betalat mina lån tills det var klart men det går inte. Skamsen. Ja, det känns jäkligt skamset! Om man LÅNAR pengar så betyder ju det att man ska betala tillbaka.
En skuldsanering skulle ju såklart vara en drömchans att få ordning på ”livet”, hitta MIN väg, tillvaro och lycka på egen hand. Som det är nu känner jag att jag inte ens kan dejta för jag sitter så i skiten och livet blir på paus. Jag vill inte leva på paus 5-15 år till utan att veta att det kommer och lösa sig….

Löste dock @Terry_ s upprepande ord. Det löser sig alltid, ibland tar det bara längre tid! Och ja, jag får ha förtröstan i det!

 

[annlo]

Okej, jag hänger med!!
Vad har jag gjort… Betalat det jag ska varje månad. Sålde mitt hus med vinst och alla pengar har gått till att betala på skulderna. Nu är sparkontot tomt. När jag var gift och hade gemensam ekonomi så gick det runt utan bekymmer egentligen. Men när jag blev lämnad och en mardröms separation kastade omkull mig blev jag själv stående med blancolånen jag egentligen inte själv var ansvarig för. Det är dock en historia för sig.
Jag jobbar heltid. Men när jag betalat hyra, el, försäkringar mm så är det inte mycket kvar att leva på till mat mm och att jag då dessutom skulle kunna betala av mina lån är en omöjlighet. Jag har några månader tillbaka överlevt genom olika mirakel, sålt saker av värde osv. Men nu finns det inte fler gruvor att gräva i. Det går inte runt.
Funderade på om jag skulle kunna omförhandla mina lån men inser att jag inte då heller kommer gå runt så det är ingen mening.
Jag vill bara att mardrömmen ska ta slut och att jag kommer ut på andra sidan i behåll och kan bygga en stabil ekonomi. Det här var inget jag såg i min spåkula. Nu anar jag istället att jag kanske har 5-10-15 år framför mig av detta elände. KFM sidan räknar mina kostnader, ensam med två tonåringar och då blir mina inkomster/utgifter vad mitt förbehåll skulle vara och totalen blir att KFM skulle kunna utmäta 0kr. Det betyder ju att jag inte ens med löneutmätning kan betala mina skulder.
Inte på något sätt vill jag smita undan utan hade helst betalat mina lån tills det var klart men det går inte. Skamsen. Ja, det känns jäkligt skamset! Om man LÅNAR pengar så betyder ju det att man ska betala tillbaka.
En skuldsanering skulle ju såklart vara en drömchans att få ordning på ”livet”, hitta MIN väg, tillvaro och lycka på egen hand. Som det är nu känner jag att jag inte ens kan dejta för jag sitter så i skiten och livet blir på paus. Jag vill inte leva på paus 5-15 år till utan att veta att det kommer och lösa sig….

Löste dock @Terry_ s upprepande ord. Det löser sig alltid, ibland tar det bara längre tid! Och ja, jag får ha förtröstan i det!

Skicka in en ansökan. Av det du berättar här så känns det ju inte alls omöjligt att du skulle få sanering.

 

[Jessica87]

Skicka in en ansökan. Av det du berättar här så känns det ju inte alls omöjligt att du skulle få sanering.

Instämmer helt! Skicka in en ansökan. Förhoppningsvis har du en god chans. Då är det 5 års kämpande men sen är det också över. Jag förstår din känsla helt. Samtidigt är det ju allt fler som hamnar hos kronofogden. Gör vad du kan för att lösa detta, och sträck på dig sen! Vi gör alla misstag men vi väljer att bättra oss och försöka rätta till dom, vilket är det viktigaste för det mesta.

 

[Terry_]

Okej, jag hänger med!!
Vad har jag gjort… Betalat det jag ska varje månad. Sålde mitt hus med vinst och alla pengar har gått till att betala på skulderna. Nu är sparkontot tomt. När jag var gift och hade gemensam ekonomi så gick det runt utan bekymmer egentligen. Men när jag blev lämnad och en mardröms separation kastade omkull mig blev jag själv stående med blancolånen jag egentligen inte själv var ansvarig för. Det är dock en historia för sig.
Jag jobbar heltid. Men när jag betalat hyra, el, försäkringar mm så är det inte mycket kvar att leva på till mat mm och att jag då dessutom skulle kunna betala av mina lån är en omöjlighet. Jag har några månader tillbaka överlevt genom olika mirakel, sålt saker av värde osv. Men nu finns det inte fler gruvor att gräva i. Det går inte runt.
Funderade på om jag skulle kunna omförhandla mina lån men inser att jag inte då heller kommer gå runt så det är ingen mening.
Jag vill bara att mardrömmen ska ta slut och att jag kommer ut på andra sidan i behåll och kan bygga en stabil ekonomi. Det här var inget jag såg i min spåkula. Nu anar jag istället att jag kanske har 5-10-15 år framför mig av detta elände. KFM sidan räknar mina kostnader, ensam med två tonåringar och då blir mina inkomster/utgifter vad mitt förbehåll skulle vara och totalen blir att KFM skulle kunna utmäta 0kr. Det betyder ju att jag inte ens med löneutmätning kan betala mina skulder.
Inte på något sätt vill jag smita undan utan hade helst betalat mina lån tills det var klart men det går inte. Skamsen. Ja, det känns jäkligt skamset! Om man LÅNAR pengar så betyder ju det att man ska betala tillbaka.
En skuldsanering skulle ju såklart vara en drömchans att få ordning på ”livet”, hitta MIN väg, tillvaro och lycka på egen hand. Som det är nu känner jag att jag inte ens kan dejta för jag sitter så i skiten och livet blir på paus. Jag vill inte leva på paus 5-15 år till utan att veta att det kommer och lösa sig….

Löste dock @Terry_ s upprepande ord. Det löser sig alltid, ibland tar det bara längre tid! Och ja, jag får ha förtröstan i det!

Jag lovar.

Det är det enda jag har levt efter exakt hela mitt liv - det löser sig.

Hittills har jag varit i krig, fattigdom, missbruk, på randen till hemlöshet och fan och hans moster.

Allt har ändå alltid löst sig....

Inte riktigt allt, mitt fotbollslag är SKIT men i övrigt har allt annat löst sig

 

[Mjau 74]

Okej, jag hänger med!!
Vad har jag gjort… Betalat det jag ska varje månad. Sålde mitt hus med vinst och alla pengar har gått till att betala på skulderna. Nu är sparkontot tomt. När jag var gift och hade gemensam ekonomi så gick det runt utan bekymmer egentligen. Men när jag blev lämnad och en mardröms separation kastade omkull mig blev jag själv stående med blancolånen jag egentligen inte själv var ansvarig för. Det är dock en historia för sig.
Jag jobbar heltid. Men när jag betalat hyra, el, försäkringar mm så är det inte mycket kvar att leva på till mat mm och att jag då dessutom skulle kunna betala av mina lån är en omöjlighet. Jag har några månader tillbaka överlevt genom olika mirakel, sålt saker av värde osv. Men nu finns det inte fler gruvor att gräva i. Det går inte runt.
Funderade på om jag skulle kunna omförhandla mina lån men inser att jag inte då heller kommer gå runt så det är ingen mening.
Jag vill bara att mardrömmen ska ta slut och att jag kommer ut på andra sidan i behåll och kan bygga en stabil ekonomi. Det här var inget jag såg i min spåkula. Nu anar jag istället att jag kanske har 5-10-15 år framför mig av detta elände. KFM sidan räknar mina kostnader, ensam med två tonåringar och då blir mina inkomster/utgifter vad mitt förbehåll skulle vara och totalen blir att KFM skulle kunna utmäta 0kr. Det betyder ju att jag inte ens med löneutmätning kan betala mina skulder.
Inte på något sätt vill jag smita undan utan hade helst betalat mina lån tills det var klart men det går inte. Skamsen. Ja, det känns jäkligt skamset! Om man LÅNAR pengar så betyder ju det att man ska betala tillbaka.
En skuldsanering skulle ju såklart vara en drömchans att få ordning på ”livet”, hitta MIN väg, tillvaro och lycka på egen hand. Som det är nu känner jag att jag inte ens kan dejta för jag sitter så i skiten och livet blir på paus. Jag vill inte leva på paus 5-15 år till utan att veta att det kommer och lösa sig….

Löste dock @Terry_ s upprepande ord. Det löser sig alltid, ibland tar det bara längre tid! Och ja, jag får ha förtröstan i det!

Hur gamla är barnen?

 

[ANG]

@Terry_ läst många av dina inlägg, länge. Och efter att ha läst om dit slit och skit så får man ju ändå liiiite hopp.

Barnen är 17 och 19. Den äldre bidrar en del hemma ekonomiskt så det behöver vi inte gå igenom. Det som känns tungt där är att det är inte hur vi sa att det skulle vara att bo hemma när han var yngre. Då hette det bo hemma gratis så länge du kan osv. Men nu blev ju förutsättningarna lite annorlunda. Så ja, han bidrar, och jag är okej med det han bidrar med.
Den yngre går fortfarande i skolan. NPF så kanske blir lite kämpigare att sen ta sig ut i arbetslivet men vi får se.

Den där spåkulan jag nämnde ovan… Det hade varit så mycket lättare att kämpa vidare om den kunde sia om hur det kommer se ut de närmsta åren, när lättar dimman…