Så då äter du inte vad du vill? Eller har inte obesitas.
Har man obesitas, så kan man inte äta vad man vill för att gå ner i vikt. Att t.ex äta 25g choklad kan förstöra en hel dag då man inte får mättnadskänsla.
är Ozempic/wegovy etc rätt väg för alla? Absolut inte, borde man få med det i förbehållsbeloppet? Absolut inte.
Men för vissa kan det vara rätt hjälpmedel.
Jag gick ner 15kg utan ozempic, och har gått ner 15kg till med ozempic. Har dock 15kg kvar tills jag har ett BMI under 27...
Ozempic gjorde det absolut lättare än utan. Men fortfarande så är det viktigt att förstå att Ozempic bara är en del av ekvationen. Gör man inga förändringar i sin livsstil så kommer vikten komma tillbaka.
Jag har personer i min närhet som gick ner väldigt mycket under kort tid men som nu 1-1.5 år senare börjat gå upp igen för att dem inte gjorde några andra förändringar i sitt liv.
Först och främst, starkt jobbat!
Jag har ingen diagnos kring vikten, då jag aldrig sökt hjälp för det och bara blivit tillsagd att jag är fet av läkare när jag träffat dem för andra orsaker. Som värst vägde jag 130kg (49 BMI) och är fortfarande överviktig med 76kg (28 BMI, jag är en väldigt kort tjej).
Jag har rent av lidit av diverse ätstörningar. Som ung hade jag anorexi (40kg när jag var 19) som när jag flyttade hemifrån ändrades till att jag slutade aldrig äta, även när jag var så mätt att jag kände att jag kunde spy tryckte jag i mig mer. Det har varit mycket av känslomässigt ätande och en dålig relation till mat. Jag åt mycket för att distrahera mig själv. Nu äter jag för en bra livsstil och unnar mig vad jag vill i vettiga mängder - jag tar min 50g skål chips, så blir jag nöjd, för att det är något jag äter sällan. Skulle jag kunna och vilja trycka i mig hela påsen och må illa, absolut. Men jag väljer att inte göra det genom att stirra på kalorierna jag loggat i appen, viljan att inte vara fet längre är starkare och jag tänker att jag redan unnat mig en snack. Det finns flera tillfällen i framtiden, chipsen försvinner inte. Jag kan dock gå ut med vänner och äta en måltid i en restaurang och inte bry mig om att logga kalorier jag inte kan, lever livet helt enkelt, när jag kommer hem blir det räkna igen. Jag är inte besatt över kalorierna men använder räknandet som ett sätt att se om jag ska sluta eller inte när jag är hemma och det funkar för mig.
Att det är en hjälpmedel som kan vara bra för andra håller jag absolut med, men hur det skrivs ut vänster och höger till folk som skulle klara sig utan bara de lägger lite energi i det eller till folk som kommer bara gå upp igen för att de ändrade ingenting är tragiskt. Och att det automatiskt blir en "ah hon tar ozempic" om någon går ner i vikt, och att läkaren försökte ge mig det utskrivet utan att kräva att jag ens försökte gå ner själv först är direkt skrämmande. Hur i princip majoriteten i appen jag använder för att räkna kalorier är på sprutor och berättar hur de bara gick till läkaren och körde igång och har ändrat inget och går ner är skrämmande.
De behöver bli extremt mycket striktare med vem medicinerna skrivs ut till och på vilken basis.
