När vågade du berätta?

[cau]

Det värsta med alla skulder är inte att jag inte har råd med vissa saker, även om det är jobbigt tidvis. Jag nöjer mig med enkel, billig mat och storkok. Jag behöver inte nya kläder hela tiden eller göra dyra saker för att ha roligt, även fast man ibland känner att man vill kunna köpa vissa saker. Jag har blivit van med tanken att "lyx" och det där lilla extra är något som är ouppnåeligt för mig, iallafall tills att jag är skuldfri.

Jag tycker att det är skammen. Att inte våga berätta för folk i sin närhet om situationen. Det finns inte på min karta att berätta för mina föräldrar hur sitationen ser ut, jag vågar helt enkelt inte trots att jag vet att de inte skulle bli arga på mig. jag är rädd för utanförskap. Jag är rädd för att bli "daddad" och bli exkluderad när någon planerar något som kostar pengar för "det där har han inte råd med".

Har du berättat om din situation för dina nära? När vågade du göra det?
Har du inte berättat om din situation för dina nära? Varför har du inte gjort det?

 

[T-bag]

Jag har inte berättat om min situation för någon. (Min pappa vet men inte exakt allt, bara att jag har skulder).

Dock har jag det ganska bra jämfört med många andra här på forumet, dvs jag har ändå nu iallafall råd att spara pengar osv så sparkontot växer för varje månad. Innan har anledningen varit för att jag har skämts helt enkelt. Sen har det inte direkt dykt upp så mycket "dyra" saker att göra heller. Sen tjänar jag ganska olika från månad till månad så vissa månader har jag haft det bättre än andra och då kunnat unna mig något roligt som en utekväll med kompisarna. Sen har jag alltid sett till att ha en "att leva på" budget som ser likadan ut varje månad, dels för att kunna spara mer men också för att inte hamna i dåliga vanor med att köpa onödig skit jag egentligen inte behöver.

 

[johanc84]

jag förstår verkligen hur du känner . 2014fick jag hjälp av mina föräldrar med ett samlingslån på handelsbanken på 650k ! Gick rätt bra i början för amorterade 5k per månad ! Problemet var bara att jag hade lika mycket till som jag inte berättat om ! Dessutom var 300k hos bank norwgian med en riktig skit ränta . 2019 kom jag tillslut till kronofogden för kände det gick verkligen inte ! Fick utmätning men lyckades alltid betala Handelsbanken vid sidan om . Men 2022 så började jag må sämre just för lånen ! Och dessutom hade jag en dotter på 7 år och ett till på väg . Så när skuldsaldot visade 1,2 miljoner hos kronofogden så bestämde jag mig för att gå hem till mina föräldrar och släppa bomben med kronofogden! Första mina föräldrar säger är att vi kan lösa detta också och om det är 300k till så inga problem! Men när jag sa det är lite mer än så och sa det är 1,2 miljoner till. Jag tordes faktiskt det fanns risk att dom skulle svimma ! Men mamma som är rätt så hetsig annars satt i soffan helt iskall och rörde inte en min ! Pappa ringde banken direkt och löste privat lånet på 340k som var kvar hos Handelsbanken! Sen efter ca 4 mån fick jag inledande och sen ytterligare 3 mån beslutad skuldsanering. Men kan lova dig att det är så skönt att slippa gömma det för dom ! Dom har alltid trott att det är mer skulder , men aldrig så pass mycket även om det tar emot så rekommenderar jag dig berätta