Sanningen ska fram idag.

[ajuste10]

Hej forumet! Ska berätta för mina föräldrar idag att jag är grovt spelberoende har döljt det ifrån dom i 5 års tid ungefär (är 25 år). Under dessa "underbara" 5 år har man dragit på sig ungefär 800k i skulder , 3 st stora blancolån och massa småkrediter med sjuk ränta över 30%. Allt ska till kronofogden ska inte betala en ända krona, då räntan är ungefär 10-11 tusen i månaden bara räntan är så hög helt sjukt att detta ens är lagligt , vet att det är mitt fel och ingen annan. Ingen har tvingat mig att låna pengarna och spelat bort dom, vet helt ärligt inte om man kan "skylla på spelberoende" men så ligger det till.

Men drar förhoppningsvis till Dubai i slutet av månaden (har fått nytt jobb där) kommer ha cirka 50 netto i inkomst (man betalar ingen inkomstskatt därborta) + får se om jag kan skaffa något extra jobb. Ska bli skönt att inte betala 1 krona till staten i skatt under denna tid. Tänker inte ta någon jävla skuld sanering i 5 år och leva på existens minimum. Jobbar hellre 12h-14h om dagen i 1-2 år utan att ta någon jävla semester och clearar skulderna.

Tycker ni att jag gör rätt genom att lämna sverige för att jobba ihop pengarna så snabbt jag kan för att betala av skulden så snabbt som möjligt? Eller ska jag tycka synd om mig själv och försöka få någon skuldsanering, vad är smartast i detta fall? uppskattar svar.

Eller så slängar dom ut mig på gatan. Men hur som helst så ska det bli så skönt att berätta bryr mig inte så mycket om utfallet om jag ska vara helt ärligt ska bara bli skönt att bli av med "lögnen".

Jag känner att det valet jag väljer att göra nu kommer forma mycket av min framtid. Antingen så tar jag mig i kragen och steppar upp och slutar tycka synd om mig själv och gör rätt för mig. Eller så väljer jag att fortsätta jobba kvar i Sverige och har löneutmätning och lever på existensminimum i cirka 5-6 år med min nettoinkomst om inte längre...

Trevlig kväll på er

 

[Onelastspin]

Hej forumet! Ska berätta för mina föräldrar idag att jag är grovt spelberoende har döljt det ifrån dom i 5 års tid ungefär (är 25 år). Under dessa "underbara" 5 år har man dragit på sig ungefär 800k i skulder , 3 st stora blancolån och massa småkrediter med sjuk ränta över 30%. Allt ska till kronofogden ska inte betala en ända krona, då räntan är ungefär 10-11 tusen i månaden bara räntan är så hög helt sjukt att detta ens är lagligt , vet att det är mitt fel och ingen annan. Ingen har tvingat mig att låna pengarna och spelat bort dom, vet helt ärligt inte om man kan "skylla på spelberoende" men så ligger det till.

Men drar förhoppningsvis till Dubai i slutet av månaden (har fått nytt jobb där) kommer ha cirka 50 netto i inkomst (man betalar ingen inkomstskatt därborta) + får se om jag kan skaffa något extra jobb. Ska bli skönt att inte betala 1 krona till staten i skatt under denna tid. Tänker inte ta någon jävla skuld sanering i 5 år och leva på existens minimum. Jobbar hellre 12h-14h om dagen i 1-2 år utan att ta någon jävla semester och clearar skulderna.

Tycker ni att jag gör rätt genom att lämna sverige för att jobba ihop pengarna så snabbt jag kan för att betala av skulden så snabbt som möjligt? Eller ska jag tycka synd om mig själv och försöka få någon skuldsanering, vad är smartast i detta fall? uppskattar svar.

Eller så slängar dom ut mig på gatan. Men hur som helst så ska det bli så skönt att berätta bryr mig inte så mycket om utfallet om jag ska vara helt ärligt ska bara bli skönt att bli av med "lögnen".

Jag känner att det valet jag väljer att göra nu kommer forma mycket av min framtid. Antingen så tar jag mig i kragen och steppar upp och slutar tycka synd om mig själv och gör rätt för mig. Eller så väljer jag att fortsätta jobba kvar i Sverige och har löneutmätning och lever på existensminimum i cirka 5-6 år med min nettoinkomst om inte längre...

Trevlig kväll på er

Du verkar ha stora planer och ambitioner, det är bra. Mitt råd till dig är dock att fokusera på att få hjälp med ditt spelberoende först så du är kvitt det när du blir skuldfri, oavsett om det är om 1 år eller 10 år. Har hört väldigt många här och annorstädes som fokuserat på att bli skuldfri först men sen trillat dit på spelandet igen och varje gång blir det värre(mår sämre och högre totalt skuldbelopp). Det finns inget "ta sig i kragen" när det kommer till spelberoende mer än att se till att söka hjälp. Du kan inte ta dig ur det själv. Är du beroende på riktigt måste du få professionell hjälp för hjärnans belöningssystem fungerar inte riktigt som det ska längre. Tråkigt men sant. Ta hand om dig!

 

[ajuste10]

Du verkar ha stora planer och ambitioner, det är bra. Mitt råd till dig är dock att fokusera på att få hjälp med ditt spelberoende först så du är kvitt det när du blir skuldfri, oavsett om det är om 1 år eller 10 år. Har hört väldigt många här och annorstädes som fokuserat på att bli skuldfri först men sen trillat dit på spelandet igen och varje gång blir det värre(mår sämre och högre totalt skuldbelopp). Det finns inget "ta sig i kragen" när det kommer till spelberoende mer än att se till att söka hjälp. Du kan inte ta dig ur det själv. Är du beroende på riktigt måste du få professionell hjälp för hjärnans belöningssystem fungerar inte riktigt som det ska längre. Tråkigt men sant. Ta hand om dig!Ah

Ah du har en väldigt bra poäng där. Tack så mycket för feedbacken.

 

[ajuste10]

Har nu suttit ner och haft ett långt samtal med mina kära föräldrar.... dom reagerade helt annorlunda än vad jag trodde. Dom blev mer besvikna att jag inte hade berättat det tidigare så man kunde sätta stopp för det tidigare. Trodde dom skulle bli arga och att glas skulle flyga höger och vänster. Men dom sa att dom förstod och att just spelmissbruk är ett stort problem i dagens samhälle. Dom sa att dom skulle hjälpa mig så gott dom kunde. Betala av dom värsta skulderna med högst ränta ev ta bolån för att lösa hela skiten direkt och sen att jag får betala dom x antal kronor varje månad. Känns riktigt skönt att äntligen ha fått lättat på hjärtat. Jag rekommenderar alla som är i något form av missbruk eller liknande att berätta berätta berätta! Det är det bästa/skönaste man kan göra när det väl är gjort. Även hur lite hjälp man än kan få så är det så skönt efter man berättat! Man känner sig fri på något sätt.