Hej! Vill börja med att be om ursäkt för att starta en tråd som det säkert redan finns svar på.
Behöver bara skriva av mig, men kommer med några frågeställningar mot slutet.
Jag är 26 år gammal med skulder på ca 500000kr och tjänar ca 25000kr netto.
Med alla lånekostnader och en flytt på gång så har jag insett att jag inte kan hålla fasaden uppe längre. Kommer låta allt gå till Kronofogden för första gången vilket givetvis kommer leda till löneutmätning. Ett allvarligt spelmissbruk i kombination med djup depression har satt mig i denna sitts.
(Har insatser från psykiatrin och kommmun i uppstart gällande detta)
Jag har Pratat med kommunens skuld och budgetrådgivning som rekommenderade mig att skaffa lägenhet snabbt innan kf blir inblandad. Denna lägenhet ligger precis under kommunens tak för vad en ensamstående får ha i hyra utan att kf får ta pengarna tlll hyra. Värt att tillägga är att inflytt är 1dec 2026, alltså väldigt snart.
Jag är väldigt ny till allt det här och väldigt orolig. Känns som jag sätter en snara runt mitt huvud för den kommande framtiden.
Alla lånegivare ringer mig hela tiden och jag klarar inte av att ta emot samtalen.
Är 26 år och räknar inte med att va fri på minst 5 år. Jag tar fullt ansvar för mina egna beslut och situationen jag satt mig själv i.
Men om 5 år hade jag velat bilda familj, kunnat starta en utbildning och få igång en hobby som håller mig i gång, även som rutin. Vilket känns omöjligt nu. Har kastat bort mina bästa år.
Har så mycket mer jag vill säga men vill försöka hålla det kort för er fina själar som tar er tid att läsa detta.
Nu till några frågor.
1. Bör jag kontakta alla lånegivare och krediter redan nu och säga att jag ska släppa allt till kf, eller låta det gå sin naturliga väg och i så fall hoppas att jag får behålla någon full lön till..? Detta är en stress för mig då jag bara vill komma till punkt där jag påbörjar denna resa så jag sakta kan anpassa mig.
2. I min depression så behöver jag verkligen ut och bli en del av samhället och har velat söka extra jobb osv, vilket känns helt meningslöst då varenda krona kmr gå till kf antar jag?
3. Taket i min kommun för vad en lägenhet får kosta ligger i år på 8700 för ensamstående, min hyra ligger på 8629. Om kommunen kommande år sänker taket till t.ex 8500. Blir jag då av med min lägenhet?
4. Med dem kronorna man får över efter löneutmätning, finns det på något sätt möjlighet att öka ens inkomst eller är det det som gäller tills man är skuldfri? Tankarna går ju i att jag t.ex inte kmr ha råd att skaffa en billig bil på flera år.
Tack för er som läst och ev lämnar något svar. Svarar gärna på vilka frågor som helst, hur känsliga dem än må vara! Tack på förhand!
Behöver bara skriva av mig, men kommer med några frågeställningar mot slutet.
Jag är 26 år gammal med skulder på ca 500000kr och tjänar ca 25000kr netto.
Med alla lånekostnader och en flytt på gång så har jag insett att jag inte kan hålla fasaden uppe längre. Kommer låta allt gå till Kronofogden för första gången vilket givetvis kommer leda till löneutmätning. Ett allvarligt spelmissbruk i kombination med djup depression har satt mig i denna sitts.
(Har insatser från psykiatrin och kommmun i uppstart gällande detta)
Jag har Pratat med kommunens skuld och budgetrådgivning som rekommenderade mig att skaffa lägenhet snabbt innan kf blir inblandad. Denna lägenhet ligger precis under kommunens tak för vad en ensamstående får ha i hyra utan att kf får ta pengarna tlll hyra. Värt att tillägga är att inflytt är 1dec 2026, alltså väldigt snart.
Jag är väldigt ny till allt det här och väldigt orolig. Känns som jag sätter en snara runt mitt huvud för den kommande framtiden.
Alla lånegivare ringer mig hela tiden och jag klarar inte av att ta emot samtalen.
Är 26 år och räknar inte med att va fri på minst 5 år. Jag tar fullt ansvar för mina egna beslut och situationen jag satt mig själv i.
Men om 5 år hade jag velat bilda familj, kunnat starta en utbildning och få igång en hobby som håller mig i gång, även som rutin. Vilket känns omöjligt nu. Har kastat bort mina bästa år.
Har så mycket mer jag vill säga men vill försöka hålla det kort för er fina själar som tar er tid att läsa detta.
Nu till några frågor.
1. Bör jag kontakta alla lånegivare och krediter redan nu och säga att jag ska släppa allt till kf, eller låta det gå sin naturliga väg och i så fall hoppas att jag får behålla någon full lön till..? Detta är en stress för mig då jag bara vill komma till punkt där jag påbörjar denna resa så jag sakta kan anpassa mig.
2. I min depression så behöver jag verkligen ut och bli en del av samhället och har velat söka extra jobb osv, vilket känns helt meningslöst då varenda krona kmr gå till kf antar jag?
3. Taket i min kommun för vad en lägenhet får kosta ligger i år på 8700 för ensamstående, min hyra ligger på 8629. Om kommunen kommande år sänker taket till t.ex 8500. Blir jag då av med min lägenhet?
4. Med dem kronorna man får över efter löneutmätning, finns det på något sätt möjlighet att öka ens inkomst eller är det det som gäller tills man är skuldfri? Tankarna går ju i att jag t.ex inte kmr ha råd att skaffa en billig bil på flera år.
Tack för er som läst och ev lämnar något svar. Svarar gärna på vilka frågor som helst, hur känsliga dem än må vara! Tack på förhand!