- Blev medlem
- 20 September 2011
- Meddelanden
- 3
- Mottagna reaktioner
- 0
- Poäng
- 2
Hej,
Lite bakgrundsfakta först:
Har lite tankar som jag skulle vilja lufta med er här, som jag dessvärre ser har likartade problem som de jag har suttit i förut! Jag är idag 30 år gammal och jag har haft ett spelmissbruk sedan ca. 13 år tillbaka, och har varit med om alla sorters tillvägagångssätt för att försöka bli av med missbruket.
Jag har haft hjälp av mina syskon, av mina föräldrar, har fått bistånd och samtalshjälp via kommunen (till en psykiatri SSK helt utan egen erfarenhet eller utbildning om ämnet), ännu en runda via SOC osv..och ingenting hjälpte och varje gång föll jag dit igen och som alla andra, lurade upp mina vänner och släktingar som försökte hjälpa mig på läktaren.
Under alla år var jag en flitig besökare här inne på lånforum och jag sökte efter varenda lån man kunde få och jag missade inte ett enda inlägg under flera års tid (Ni ser ju bara mitt namn som jag skapade 2012 nu när jag loggade in här på forumet igen). Jag spelade på den tiden bort både lägenheter, flickvänner, mina föräldrar under en 3 års period, jobbet, universitetsutbildningen m.m.
För 2 år sedan efter min sista av mina 6 olika "crasher" fick jag inneliggandes hjälp via behandlingshemmet Game Over i Linköping, som mina föräldrar bekostade, vilket förändrade hela mitt liv! Game Over bjöd in familj, syskon, vänner och sambo och alla var delaktiga i min process vilket förändrade hela min syn på spelet och likaså lärde jag mig enormt om varningssignalerna, tankefällorna m.m. och sedan dess är jag spelfri och är enormt trygg i min spelfrihet! Det var en inneliggandes behandling på 8 veckor och det absolut bästa jag har gjort i hela mitt liv.
Jag har varit ute och föreläst, varit med på radio, varit med på tv och likaså i lokala tidningen där jag har berättat om mina upplevelser och där jag har försökt hjälpa andra i min situation.
-------
Nu till min frågeställning:
Då jag ser att ni fortfarande är många här med samma problem som jag har varit i förut så gör det så enormt ont i mitt hjärta att läsa alla era inlägg om hjälp och inlägg där ni så tydligt beskriver att ni vill ta er ur missbruket och den djävulen som spelet ger.
Jag har idag ett otroligt välbetalt jobb, men jag har nu börjat gå i andra tankar...nämligen att starta någon form av samtalscoachning och därmed säga upp mig från jobbet. Jag har ingen utbildning av KBT men däremot har jag trots min ringa ålder, spelat bort otroliga summor pengar, en enorm erfarenhet av alla de sätt som samhället/familj/vänner försöker hjälpa (som ofta blir björntjänster?) spelberoende, enorm erfarenhet av vilka konsekvenser som spelberoendet ger, erfarenhet från både öppenvårdsinstanser men även från inneliggande vård och stor erfarenhet med allt ifrån kronofogden till lån till skuldsanering osv.
Inledningsvis har jag gått i tankarna att ordna en lokal här i min stad där jag kan ta emot lokala besökare och likaså besökare som önskar att komma till fysiska träffar. Men jag har även tankar på coachning, hjälp och spelmotverkade åtgärder via telefon eller facetime/skype. Då jag bor i en relativt "liten" stad på omkring 25 000 invånare så är det ofta lite känsligt att erkänna sitt spelberoende vilket jag tror i början skulle kräva att det skulle behöva vara en hel del samtal via telefon/facetime för att få en sådan verksamhet att gå runt. Jag är beredd att viga mitt liv för att hjälpa andra att motverka spelberoendet. Även att jag vill hjälpa varenda själ i hela Sverige och världen så behöver jag såklart också en inkomst ifall jag skulle säga upp mig från mitt nuvarande jobb eller säga upp mig på sikt.
Här kommer dock moment 22..eftersom pengar är de medlet som leder spelberoendet framåt så är det såklart ett moment 22 att också betala pengar för att i sin tur få hjälp!
Jag har som sagt ingen utbildning från KBT men jag har lärt mig enormt mycket om hjärnans tankesätt, olika förhållningssätt till spelet, har med mig all hjälp som jag fick från Game Over i Linköping osv. och likaså allting som jag har lärt mig under min fortsatta spelfrihet och av mina föreläsningar med mera.
Så jag tänkte nu kolla hur ni här inne ställer er till detta?
Skulle ni vara intresserade av att ta hjälp via telefon, facetime eller fysiska besök till någon som mig som har en enorm erfarenhet och som nu anser mig ha enorm kunskap om både spelmotverkande åtgärder och likaså om hjärnans tankesätt, familjen och vännernas roll och liknande eller är ni "enbart" beredda att ta denna hjälp av någon med riktigt utbildning t.ex. Psykolog eller en riktig KBT-coachning exempelvis?
Tillsammans skulle jag vilja motverka och jobba emot all spelberoende i hela världen! Ingen är värld att leva i det helvetet, med alla lögner, med den ångesten de framkallar eller med de suicid tankar de framkallar.
Tack på förhand och jag skulle verkligen uppskatta ärliga svar på detta!
Lite bakgrundsfakta först:
Har lite tankar som jag skulle vilja lufta med er här, som jag dessvärre ser har likartade problem som de jag har suttit i förut! Jag är idag 30 år gammal och jag har haft ett spelmissbruk sedan ca. 13 år tillbaka, och har varit med om alla sorters tillvägagångssätt för att försöka bli av med missbruket.
Jag har haft hjälp av mina syskon, av mina föräldrar, har fått bistånd och samtalshjälp via kommunen (till en psykiatri SSK helt utan egen erfarenhet eller utbildning om ämnet), ännu en runda via SOC osv..och ingenting hjälpte och varje gång föll jag dit igen och som alla andra, lurade upp mina vänner och släktingar som försökte hjälpa mig på läktaren.
Under alla år var jag en flitig besökare här inne på lånforum och jag sökte efter varenda lån man kunde få och jag missade inte ett enda inlägg under flera års tid (Ni ser ju bara mitt namn som jag skapade 2012 nu när jag loggade in här på forumet igen). Jag spelade på den tiden bort både lägenheter, flickvänner, mina föräldrar under en 3 års period, jobbet, universitetsutbildningen m.m.
För 2 år sedan efter min sista av mina 6 olika "crasher" fick jag inneliggandes hjälp via behandlingshemmet Game Over i Linköping, som mina föräldrar bekostade, vilket förändrade hela mitt liv! Game Over bjöd in familj, syskon, vänner och sambo och alla var delaktiga i min process vilket förändrade hela min syn på spelet och likaså lärde jag mig enormt om varningssignalerna, tankefällorna m.m. och sedan dess är jag spelfri och är enormt trygg i min spelfrihet! Det var en inneliggandes behandling på 8 veckor och det absolut bästa jag har gjort i hela mitt liv.
Jag har varit ute och föreläst, varit med på radio, varit med på tv och likaså i lokala tidningen där jag har berättat om mina upplevelser och där jag har försökt hjälpa andra i min situation.
-------
Nu till min frågeställning:
Då jag ser att ni fortfarande är många här med samma problem som jag har varit i förut så gör det så enormt ont i mitt hjärta att läsa alla era inlägg om hjälp och inlägg där ni så tydligt beskriver att ni vill ta er ur missbruket och den djävulen som spelet ger.
Jag har idag ett otroligt välbetalt jobb, men jag har nu börjat gå i andra tankar...nämligen att starta någon form av samtalscoachning och därmed säga upp mig från jobbet. Jag har ingen utbildning av KBT men däremot har jag trots min ringa ålder, spelat bort otroliga summor pengar, en enorm erfarenhet av alla de sätt som samhället/familj/vänner försöker hjälpa (som ofta blir björntjänster?) spelberoende, enorm erfarenhet av vilka konsekvenser som spelberoendet ger, erfarenhet från både öppenvårdsinstanser men även från inneliggande vård och stor erfarenhet med allt ifrån kronofogden till lån till skuldsanering osv.
Inledningsvis har jag gått i tankarna att ordna en lokal här i min stad där jag kan ta emot lokala besökare och likaså besökare som önskar att komma till fysiska träffar. Men jag har även tankar på coachning, hjälp och spelmotverkade åtgärder via telefon eller facetime/skype. Då jag bor i en relativt "liten" stad på omkring 25 000 invånare så är det ofta lite känsligt att erkänna sitt spelberoende vilket jag tror i början skulle kräva att det skulle behöva vara en hel del samtal via telefon/facetime för att få en sådan verksamhet att gå runt. Jag är beredd att viga mitt liv för att hjälpa andra att motverka spelberoendet. Även att jag vill hjälpa varenda själ i hela Sverige och världen så behöver jag såklart också en inkomst ifall jag skulle säga upp mig från mitt nuvarande jobb eller säga upp mig på sikt.
Här kommer dock moment 22..eftersom pengar är de medlet som leder spelberoendet framåt så är det såklart ett moment 22 att också betala pengar för att i sin tur få hjälp!
Jag har som sagt ingen utbildning från KBT men jag har lärt mig enormt mycket om hjärnans tankesätt, olika förhållningssätt till spelet, har med mig all hjälp som jag fick från Game Over i Linköping osv. och likaså allting som jag har lärt mig under min fortsatta spelfrihet och av mina föreläsningar med mera.
Så jag tänkte nu kolla hur ni här inne ställer er till detta?
Skulle ni vara intresserade av att ta hjälp via telefon, facetime eller fysiska besök till någon som mig som har en enorm erfarenhet och som nu anser mig ha enorm kunskap om både spelmotverkande åtgärder och likaså om hjärnans tankesätt, familjen och vännernas roll och liknande eller är ni "enbart" beredda att ta denna hjälp av någon med riktigt utbildning t.ex. Psykolog eller en riktig KBT-coachning exempelvis?
Tillsammans skulle jag vilja motverka och jobba emot all spelberoende i hela världen! Ingen är värld att leva i det helvetet, med alla lögner, med den ångesten de framkallar eller med de suicid tankar de framkallar.
Tack på förhand och jag skulle verkligen uppskatta ärliga svar på detta!