När jag blickar tillbaka kan jag inte komma ihåg att jag inte haft något lån. Om det nu var billån eller hypothek, jag har i mitt yrkesverksamma liv aldrig varit skuldfri (vad jag kommer ihåg

).
Detta gör något med hjärnan. När jag ser på min ekonomi och hur jag har grävt mig djupare och djupare i avgrunden, undrar jag om man inte blir avtrubbat. Vissa blir förskräckta av att ha lån på några tusenlappar.
Jag blir less när jag ser mina 1 198 003kr i lån. Men nu jag vet att jag kan betala månadskostnaderna är ångesten inte lika stor. Det som stör mig mest är att jag inte kan föreställa mig vara skuldfri. Hur det känns. Hur man gör sedan. Konstigt.