- Blev medlem
- 15 maj 2016
- Meddelanden
- 4 562
- Mottagna reaktioner
- 4 555
- Poäng
- 2 947
Såg denna igår på ämnet och tyckte den var intressant, kan rekommendera att kolla på - Arenagruppen höll en panel som inkluderar forskning, hur skuldsanering ser ut i andra länder samt rapportsläpp om överskuldsättning i Sverige och hur en modern skuldsaneringspolitik borde se ut.
Panel:
Vad gäller skuldsanering så baserat på forskning och internationella jämförelser (främst i norden) föreslås fem centrala reformer för framtidens skuldsaneringssystem i Sverige:
Bland annat så vill man att fler ska får skuldsanering och att fler får det tidigare. Det gör också att borgenärerna är mer försiktiga med vem dom lånar ut pengar till och en del till att systemet balanserar sig själv lite med ansvarsfull utlåning.
Såhär ser längden ut på skuldsaneringen i andra länder:
Flera länder har haft 5 års skuldsaneringar tidigare. Men många har under senaste 10 åren förkortat dessa till 3 år (Usa har också vanligaste återbetalningstiden på 3 år under chapter 13).
Något som nämns är att vi bör harmonisera oss efter denna modell och man argumenterar bland annat för att en tredjedel av dom som har skuldsanering inte betalar något på sin skuldsanering och många betalar ganska liten andel ändå. Att 5 år är en väldigt lång tid och att det är mest individen som straffas. 3 år är en mer modern lösning och anses vara en tid som räcker för ekonomisk rehabilitering.
Men också exempelvis ett fast återbetalningsbelopp som bedömns när skuldsaneringen startar. Det för att öka produktiviteten hos de som har skuldsanering. DVS att det ska gynna sig att få en högre lön, att ta ett karriärskliv att man inte ska bestraffas med att ompröva för att betala bort allt. Det finns väldigt få incitament idag att göra något åt sin karriär under en skuldsanering, eller ens få ett jobb om man redan är arbetslös. För allt ska ändå betalas bort. Man vill fokusera mer på rehabiliterande karaktär av skuldsanering och mindre på att det ska vara ett straff. Liknande hur det ser ut i övriga Norden och internationellt.
Många partier och myndigheter vill även se nationellt skuldregister då det helt enkelt ger en bättre överblick för att identifiera problem och för borgenärer att bedriva mer ansvarsfull utlåning.
Det är en kort sammanfattning. Men det finns mer, så om ni är intresserade se hela!
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Det intressanta är att regeringen faktiskt verkar vara intresserade att göra något åt saken. Det lyfts även av Edward Riedl, riksdagsledamot (M) och ordförande i Finansutskottet att han har god kontakt med socialdemokraterna och Mikael Damberg i frågan.
Politiskt från samtliga partier och inte bara nuvarande regering så identifieras överskuldsättning som ett stort problem och att skiljelinjen är ganska tunn. Det finns en viss politisk vilja från båda sidorna att komma till rätta med balansen i lånesystemet så att det i princip inte bara gynna borgenärer.
En utredning har tillsatts och 10 Juli nästa år så ska den presenteras (ca 2 månader före valet)
https://regeringen.se/pressmeddelan...ig-overskuldsattning-hos-svenska-konsumenter/
https://www.altinget.se/artikel/regeringen-tillsatter-utredning-om-skuldsattning-maaste-dampas
"Även skuldsaneringssystemet ska se över.
– Man ska titta på hur dagens ansökningar och dagens skuldsaneringssystem generellt fungerar, hur det skulle kunna förbättras och hur det skulle kunna samverka med de här andra förslagen.
Regeringen avser att fatta beslut om utredningen i morgon på regeringssammanträdet och deadline för att redovisa slutsatserna är den 10 juli 2026."
Bland annat skuldsaneringsystemet och ansökningarna ska genomgå en utredning för att se hur det kan förbättras eller om något ska ändras. Slutsatserna ska redovisas 10 Juli 2026 nästa år.
Blir intressant att följa. Nu är allt förståss långt ifrån så klart, så vill inte ge några falska förhoppningar men det som skulle gynna många här är förstås om skuldsaneringen skrivs ner till 3 år och om det blir lättare att få skuldsanering.
Diskussioner är i varje fall pågeånde!
Panel:
- Fredrik Rosengren, rikskronofogde och myndighetschef Kronofogden
- Edward Riedl, riksdagsledamot (M) och ordförande i Finansutskottet
- Lena Pettersson, journalist och författare till boken Skuldsatt
- Anna Huzell, budget- och skuldrådgivare Huddinge kommun
- Moderator: Elinor Odeberg, chefsekonom Arena Idé.
- Elin Molin är disputerad i nationalekonomi och arbetar som forskare på Lunds universitet.
Framtidens skuldsanering: Nya reformförslag
Idag så verkar de flesta politiska partier och myndigheter som det berör vara enade om att överskuldsättning är ett stort problem (antalet personer hos KF har fördubblats sen 2016 och allt större skulder som kommer in) och att lånemarknaden är djupt obalanserat till borgenärernas fördel. Just nu finns det politiska ambitioner från båda sidorna om att se över denna balans. Det handlar bland annat om strängare kreditgivning, mer träffsäkra kreditupplysningar och riskanalys, motverka långvarig skuldsättning/evighetsgäldenärer. Rosengren har en ganska lång önskelista på saker som behöver göras.Vad gäller skuldsanering så baserat på forskning och internationella jämförelser (främst i norden) föreslås fem centrala reformer för framtidens skuldsaneringssystem i Sverige:
Bland annat så vill man att fler ska får skuldsanering och att fler får det tidigare. Det gör också att borgenärerna är mer försiktiga med vem dom lånar ut pengar till och en del till att systemet balanserar sig själv lite med ansvarsfull utlåning.
Såhär ser längden ut på skuldsaneringen i andra länder:
Flera länder har haft 5 års skuldsaneringar tidigare. Men många har under senaste 10 åren förkortat dessa till 3 år (Usa har också vanligaste återbetalningstiden på 3 år under chapter 13).
Något som nämns är att vi bör harmonisera oss efter denna modell och man argumenterar bland annat för att en tredjedel av dom som har skuldsanering inte betalar något på sin skuldsanering och många betalar ganska liten andel ändå. Att 5 år är en väldigt lång tid och att det är mest individen som straffas. 3 år är en mer modern lösning och anses vara en tid som räcker för ekonomisk rehabilitering.
Men också exempelvis ett fast återbetalningsbelopp som bedömns när skuldsaneringen startar. Det för att öka produktiviteten hos de som har skuldsanering. DVS att det ska gynna sig att få en högre lön, att ta ett karriärskliv att man inte ska bestraffas med att ompröva för att betala bort allt. Det finns väldigt få incitament idag att göra något åt sin karriär under en skuldsanering, eller ens få ett jobb om man redan är arbetslös. För allt ska ändå betalas bort. Man vill fokusera mer på rehabiliterande karaktär av skuldsanering och mindre på att det ska vara ett straff. Liknande hur det ser ut i övriga Norden och internationellt.
Många partier och myndigheter vill även se nationellt skuldregister då det helt enkelt ger en bättre överblick för att identifiera problem och för borgenärer att bedriva mer ansvarsfull utlåning.
Lite andra punkter och önskemål som tas upp:
- Proaktiv skuldsanering för "evighetsgäldenärer": En framtidsvision är att systemet blir mer proaktivt. Istället för att vänta på en ansökan skulle Kronofogden, efter en viss tid (förslag på 7-10 år enligt Fredrik Rosengren), aktivt kunna utreda och flytta över långvarigt skuldsatta, så kallade "evighetsgäldenärer", till en skuldsanering. Detta skulle hjälpa den mest utsatta gruppen som idag sällan ansöker själva.
- Ökat ansvar för kreditgivare: Framtiden kan innebära ett mer balanserat system där kreditgivare måste ta ett större ansvar. Idag är det billigt för en borgenär att driva in en skuld via Kronofogden (600 kr), vilket inte skapar incitament för ansvarsfull kreditgivning. I en framtid kan kostnaderna och kraven på kreditgivare öka för att stävja oseriösa affärsmodeller som bygger på att människor hamnar i skuld.
- Anpassning till nya skuldsatta grupper: Kronofogden ser en ny typ av skuldsatta: hushåll med stabila jobb och inkomster som ändå inte klarar sina fasta utgifter på grund av räntor och inflation. Ett framtida system måste vara anpassat för att även kunna hjälpa denna växande grupp.
- Ändrad avräkningsordning (extremt viktigt): Detta är något som kollas på idag, att ändra avräkningsordningen. Idag betalas räntor och avgifter först, vilket ofta leder till att själva kapitalskulden aldrig minskar, tvärtom så dras det från lönen och skulden ökar, det blir djupt orättsvist för gäldenären. En ändring här skulle ge skuldsatta en reell chans att beta av grundskulden och därmed öka incitamenten att betala. Idag är det bara borgenären som gynnas och gäldenären straffas bara. Det känner säkert en del här till, att det är helt meningslöst att ha löneutmätning. Hur mycket den än dras så ökar och ökar bara skulden.
- Rosengren vill även se skuldavskrivning och absolut preskribtion som ett alternativt, något som också kollas på: Det finns många som ex var tvungen sälja sina bostäder under 90-tals krisen. Skulder som idag enligt lag inte kan skrivas av. Men han uppmärksammar att dessa personer har lidit tillräckligt och om han kunde så vill han bara skriva av det mesta av dom skulderna, men även från andra evighetsgäldenärer som funnits enormt länge.
- Det hänvisas även till 4 stora forskningsrapporter om hur långvarig överskuldsättning är associerat med ökat mental och fysisk ohälsa, ökad risk för självmord och hur finansiella problem leder till minskad produktivitet (att man ser ingen poäng i att tjäna mer när allt ändå försvinner).
Det är en kort sammanfattning. Men det finns mer, så om ni är intresserade se hela!
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Det intressanta är att regeringen faktiskt verkar vara intresserade att göra något åt saken. Det lyfts även av Edward Riedl, riksdagsledamot (M) och ordförande i Finansutskottet att han har god kontakt med socialdemokraterna och Mikael Damberg i frågan.
Politiskt från samtliga partier och inte bara nuvarande regering så identifieras överskuldsättning som ett stort problem och att skiljelinjen är ganska tunn. Det finns en viss politisk vilja från båda sidorna att komma till rätta med balansen i lånesystemet så att det i princip inte bara gynna borgenärer.
En utredning har tillsatts och 10 Juli nästa år så ska den presenteras (ca 2 månader före valet)
https://regeringen.se/pressmeddelan...ig-overskuldsattning-hos-svenska-konsumenter/
https://www.altinget.se/artikel/regeringen-tillsatter-utredning-om-skuldsattning-maaste-dampas
"Även skuldsaneringssystemet ska se över.
– Man ska titta på hur dagens ansökningar och dagens skuldsaneringssystem generellt fungerar, hur det skulle kunna förbättras och hur det skulle kunna samverka med de här andra förslagen.
Regeringen avser att fatta beslut om utredningen i morgon på regeringssammanträdet och deadline för att redovisa slutsatserna är den 10 juli 2026."
Bland annat skuldsaneringsystemet och ansökningarna ska genomgå en utredning för att se hur det kan förbättras eller om något ska ändras. Slutsatserna ska redovisas 10 Juli 2026 nästa år.
Blir intressant att följa. Nu är allt förståss långt ifrån så klart, så vill inte ge några falska förhoppningar men det som skulle gynna många här är förstås om skuldsaneringen skrivs ner till 3 år och om det blir lättare att få skuldsanering.
Diskussioner är i varje fall pågeånde!
Senast ändrad:
