• Delta i vår namninsamling mot att fasa ut ränteavdraget på lån utan säkerhet: Skriv under här.

Lånforum.se rekommenderar

1. Lendo - Forumets favorit
2. Zmarta - Ett bra alternativ
3. Sambla - Jämförelsetjänst
4. Flexkontot - Swish-utbetalning, ingen UC
5. Klaralån - Lån utan UC
6. Brixo Privatlån (ny) - Ingen UC
7. Binly - Lån utan UC
8. Banky - Lån utan UC
9. Ferratum - Lån utan UC
10. Lumify - Lån utan UC

Familjeliv 2 barnspappa - allt är åt helvete!

  • Nystartslån
  • Lån utan UC

onetwo

V.I.P & LF entusiast
Poäng: 817
Blev medlem
15 Januari 2019
Meddelanden
2 420
Mottagna reaktioner
995
Poäng
817
Hej.
Gått ett tag sedan jag skrev sist. Känns ju betydligt bättre! Tar dag för dag och gör mina övningar.
Jag funderar dock kring skuldsanering. Hur mycket får man egentligen att leva på? Försökt räkna på KFM hemsida. Men förstår inte riktigt. Någon som har insyn? Jag har 1 barn på heltid, 1 barn halvtid. Sambo som tjänar 28k innan skatt. Hyresrätt, äger ingenting.
Tacksam för svar.

Vad är det du inte förstår? På sidan kan du mata in all data.

Är en diff där på ett buffert belopp som du får.

Sedan med barnen antar jag du får underhåll för barn 1 iaf. Eftersom du har ett barn på heltid och ett annat halvtid bör du rimligen få ett rätt högt buffert belopp. Siffran jag fått höra är vanligen 700-1500.

Du får behålla lite mer beroende på barnets ålder är några hundringar beroende på detta.
 

Bramserud

V.I.P & LF entusiast
Poäng: 747
Blev medlem
7 Augusti 2017
Meddelanden
1 658
Mottagna reaktioner
836
Poäng
747
Nu beror det ju lite på boendekostnad m.m, men det borde gå att mäta ut åtminstone 350 000 från din lön varje år, plus att du bör ha ganska stora ränteavdrag så kanske 400-450 000 om året kan gå till skulder? Är skulderna så stora att de inte blir betalade under överskådlig tid då? Svårt för någon annan att bedöma utan att känna till vad du betalar för räntor osv, men rent generellt så är det nog svårt att få till en skuldsanering om man är sammanboende och har 800 000 i lön.
 

KassaKon

V.I.P & LF entusiast
Poäng: 1 277
Blev medlem
30 Januari 2019
Meddelanden
2 792
Mottagna reaktioner
1 820
Poäng
1 277
Mata in din lön och din sambos lön, dina barn och barnbidrag och ev underhåll, hyra och uppvärmningskostnader, barnomsorgskostnader, kostnader för resor till och från arbetet, och kostnader för vård och läkemedel (högkostnader/12) på kfms hemsida. Det ger vad du skulle få behålla vid löneutmätning och lägg sedan till en buffert (varierar men ca 1000 plus/minus beroende på din situation).
 

Gnarlsbarkley

Viktig medlem
Poäng: 167
Blev medlem
26 Juli 2019
Meddelanden
84
Mottagna reaktioner
56
Poäng
167
Men ursäkta! Hade helt missat den beräkningslänken! Men gäller de för skuldsanering också? Inte bara utmätning vid KFM. För de är väl helt skilda saker enligt min mening?
 

Bramserud

V.I.P & LF entusiast
Poäng: 747
Blev medlem
7 Augusti 2017
Meddelanden
1 658
Mottagna reaktioner
836
Poäng
747
Men ursäkta! Hade helt missat den beräkningslänken! Men gäller de för skuldsanering också? Inte bara utmätning vid KFM. För de är väl helt skilda saker enligt min mening?

Det är det, men om det finns en rimlig chans att betala skulderna under överskådlig tid med löneutmätning så blir det knappast aktuellt med skuldsanering, så du kan ju räkna lite på hur lång tid det skulle ta för dig att bli skuldfri den vägen. Glöm inte skatteåterbäringen, som i sin helhet kommer att gå till dina skulder om du är föremål för utmätning.
 

Trollet

Aktiv medlem
Poäng: 92
Blev medlem
28 Februari 2018
Meddelanden
46
Mottagna reaktioner
21
Poäng
92
Jag har trillat tillbaka så många gånger! Sökte hjälp första gången 2010. Sedan igen 2016. Jag går regelbundet på möten. Träffar en psykolog på beroendecentrum samt går parterapi för beroendemänniskor. Jag har tagit hjälp. Jag har fått hjälp senaste 9 åren. Men de hjälper inte. Jag vet att inget funkar om man inte själv vill. Tro mig! Jag vill! Snart orkar jag liksom inte mera. Är så less att oavsett hur mycket jag försöker så blir det inte bättre. Ångesten jag besitter nu är nog den värsta på 10 år. Jag känner en hopplöshet som är överflödig. Bägarna var fulla innan, nu har de exploderat. Finns inga bägare att fylla. Bara tomrum. Tomrum över att inte äga sig själv och sina handlingar. Jag har inte kontrollen alls känner jag. Jag lever just nu utanför min kropp. Själen har nog lämnat mig för längesedan då jag även verkar sakna empati för andra människor. Jag gör mitt bästa..

Det är kanske just din ångest och hopplöshet som du måste komma till botten med. Jag vet inte varför du spelar och dras till andra typer att sabotagebeteende, men jag gjorde det för att jag kände mig uppgiven med min tillvaro i livet och har en tendens att fastna i sabotagebeteende när saker inte går som jag har tänkt mig i livet. Det var enklare (i studen) att spela, stressa och oroa mig för min ekonomi än att möta mina större farhågor i livet, så som min relation och ”karriär”. Det gäller att du måste vara brutalt ärlig mot dig själv och rannsaka dina djupaste känslor och tankar.

Jag tror inte att du saknar empati, men du är sjuk och din sjukdom är egoistisk och kommer att sluka dig. Och för att bli frisk måste DU (inte din sjukdom) vara egoistisk och du måste tänka på vad du behöver för att bli frisk. Jag vet att det är oerhört jobbigt att behöva involvera nära och kära, men det måste du göra för att du ska få all det stöd som du behöver. Om de väljer att vända dig ryggen är det deras val men det är faktiskt inte något du ska oroa dig för. Det enda du ska oroa dig för är dig själv och vad du behöver göra för att bli frisk för du har inte resurser att lägga på andra.

All lycka till dig!
 

Per1975

V.I.P & LF entusiast
Poäng: 997
Blev medlem
29 December 2018
Meddelanden
2 139
Mottagna reaktioner
1 301
Poäng
997
Det är kanske just din ångest och hopplöshet som du måste komma till botten med. Jag vet inte varför du spelar och dras till andra typer att sabotagebeteende, men jag gjorde det för att jag kände mig uppgiven med min tillvaro i livet och har en tendens att fastna i sabotagebeteende när saker inte går som jag har tänkt mig i livet. Det var enklare (i studen) att spela, stressa och oroa mig för min ekonomi än att möta mina större farhågor i livet, så som min relation och ”karriär”. Det gäller att du måste vara brutalt ärlig mot dig själv och rannsaka dina djupaste känslor och tankar.

Jag tror inte att du saknar empati, men du är sjuk och din sjukdom är egoistisk och kommer att sluka dig. Och för att bli frisk måste DU (inte din sjukdom) vara egoistisk och du måste tänka på vad du behöver för att bli frisk. Jag vet att det är oerhört jobbigt att behöva involvera nära och kära, men det måste du göra för att du ska få all det stöd som du behöver. Om de väljer att vända dig ryggen är det deras val men det är faktiskt inte något du ska oroa dig för. Det enda du ska oroa dig för är dig själv och vad du behöver göra för att bli frisk för du har inte resurser att lägga på andra.

All lycka till dig!

Jag är lite som du där. I mitt fall rädd för att lyckas och rädd för att misslyckas. Blev stressad av tanken att nå mina mål för att det kändes så konstigt att jag skulle klara det och kände samtidigt "jag kommer inte klara det". Ständigt. Nu är det mycket värre i livet än vad det var då... löneutmätning på väg för en av oss vuxna och skulder för båda, anmärkningar på den ena och allt är i luften och beror på hur saker kommer gå. Ångrar mig väldigt mycket. Skulle inte ha flytt.
 

Myra

V.I.P & LF entusiast
Poäng: 4 477
Moderator
Årets mest hjälpsamma
Blev medlem
30 Juni 2015
Meddelanden
10 078
Mottagna reaktioner
6 660
Poäng
4 477
Jag är lite som du där. I mitt fall rädd för att lyckas och rädd för att misslyckas. Blev stressad av tanken att nå mina mål för att det kändes så konstigt att jag skulle klara det och kände samtidigt "jag kommer inte klara det". Ständigt. Nu är det mycket värre i livet än vad det var då... löneutmätning på väg för en av oss vuxna och skulder för båda, anmärkningar på den ena och allt är i luften och beror på hur saker kommer gå. Ångrar mig väldigt mycket. Skulle inte ha flytt.
Jag ångrar också en del. Särskild det att jag fortf förtränger det som skadar mig mest, att jag inte tar itu med det utan låter det fortsätta skada mig och istället stoppar i mig några extra chokladbitar och tänker att inte idag men kanske imorgon.

Jag är helt säker på att du precis som jag lilaros vet att ånger inte hjälper och man inte kan ändra på det som varit. Man kan bara börja göra rätt fr o m den här sekunden just nu, idag och alla andra dagar framöver. Du är så klarsyn bakom ditt skoj, och så skarpsynt att jag är helt säker på att du fixar det! Ni kommer fixa det. Sen när det värsta är över så får din man tacka dig och köpa dig en ny bil eller vad det nu kan vara som du vill ha :)
 
Ta en titt i Lånforums guide för bästa samlingslån, där finns svar på de vanligaste frågorna runt samlingslån.
Topp