Senaste inlägg Populära trådar Bästa samlingslån Bästa Sms-lån Bästa Lån utan UC Lånforums guide Samlingslån

Lånforum.se rekommenderar

1. Zmarta - Forumets favorit
2. Lendo - Ett bra alternativ
3. Brixo Kontokredit - Lån utan UC
4. Creditstar - Lån utan UC
5. Brixo Privatlån - Lån utan UC
6. Loanstep - Lån utan UC
7. Klaralån - Lån utan UC
8. Kredio - Lån utan UC
9. Lumify - Lån utan UC
10. Ferratum - Lån utan UC
11. Nstart - Godkänner skuld hos KF+bet.anmärkningar

Visa ränteexempel

Går under, släppa allt eller inte...

A
ANG
V.I.P
Poäng: 567
Blev medlem
25 januari 2020
Meddelanden
557
Mottagna reaktioner
577
Poäng
567
Ibland var livet härligt och ibland skit. Just nu skit och det stressar sönder mig.
”Dagdrömmer” om att bli skuldfri, vinna pengar trots att jag inte ens spelar så det är ju omöjligt, men ändå.

vet liksom inte vad jag ska ta mig till ekonomiskt.

Ensamstående. 2 barn, en myndig och snart en till. Äger ingenting förutom en skruttig bil. Hyreslägenhet. Skild. Skulder skulder skulder.

Funderar på skuldsanering, tror ingen vill ta i mig med tång för ett stort blancolån. Skäms så otroligt mycket. Sålde ett hus och fick en liten slant, pengarna försvann i ett svart hål typ.
Gett mig själv köpstopp, hjälper ändå inte… Har ändå inte mer pengar.

skulder
Nordax 400.000 (4.500/mån)
Brocc 400.000 (5.500/mån)
Entercard 175.000 (5.000/mån tar ut direkt)
Avida 25.000 (500/mån)
Fairlo 40.000 (1.000/mån)
Klarna 12.000 (1.500/mån)
Qliro 2.000 (?/mån)

Inget billån.
Hyra 9.500kr
Inkomst ca 23.000 efter skatt
2.100 omvårdnadsbidrag
5.000 underhållsbidrag



sen har man ju försäkringar, Netflix, el mm.
Är skuldsanering enda utvägen? Tänker att 5 år är så lång tid men egentligen inte.
Hur är det att leva på existensminimum? Läst om vissa som känner att de har mer pengar kvar än innan. Läser om andra som tycker det är super tufft. Måste en skusa alltid börja med löneutmätning

Jag betalar ju mina skulder varje månad och tänker att någon bank skulle se det och tänka att jag skulle kunna sänka mina kostnader med ett ihopbakslån eftersom jag ändå betalar. Jag har inget hos KFM, 1 eller 2 förfrågningar på UC. Men kalpen går ju inte ihop… Just det, inte fast anställd heller.

Vad fan gör man. VAD.GÖR.MAN.
 
Jobbigt och tufft läge! Förstår att du inte går runt, då siffrorna tydligt indikerar på att du går back varje månad när man adderar mat och annat. Och troligen täcker dina inbetalningar på lånen enbart räntorna, så skulderna kvarstår i stort fast du betalar in månad efter månad.

Ser bara tre möjligheter:
1. Öka din inkomst. Du skulle i princip behöva fördubbla den för att lånen ska börja sjunka. Går det jobba mer, byta jobb etc?
2. Hitta någon att dela hyran med eller bo billigare. Gör att du får lite luft i systemet, men det kommer inte lösa ditt skuldberg.
3. Släpp skulderna och använd din lön kommande månader för att beta av de små/dyra lånen samt en liten buffert. Löneutmätningen kommer dra igång om något halvår eller så. Även ansöka om skuldsanering, det är troligen din enda lösning för att bli av med skulderna.
 
Du har 2 alternativ att bli skuldfri. Byt jobb och dubbla din lön som Lippe säger (vilket ändå kommer innebära många många års slit) eller släpp allt och sök skuldsanering (bästa lösningen)

Sanningen är att du har 23000kr efter skatt och efter 9500 i hyra, 2100 i omvårdnadsbidrag och 5000 i underhållsidrag så du 6400kr kvar. Om man bortser från övriga räkningar. mobil/bredband/försäkring etc.
Du kanske har 5000kr kvar och 17500 kr i lån per månad. Bara på räkningarna går du back 12500 kr. Men i verkligheten med mat förmodligen närmare 20.000kr

5 år med skuldsanering är en lång tid. Men som det ser ut nu om man räknar på ditt normalbelopp så om du blir beviljad skulle du förmodligen få en 0-plan. Det vill säga att du inte behöver betala något alls av dina skulder. Den enda skillnaden är att du får en anmärkningar.
Det eftersom att du inte har kvar tillräckligt mycket kvar efter räkningar för att komma upp i normalbeloppet. Normalbeloppet beroende på hur gamla barnen är ligger på ca 6186+5000+5000 = 16186 kr + transport.

23000 kr nettoinkomst minus hyran på 9500 = 13500kr kvar. Det är under normalbeloppet och skulle innebära att du inte betalar något på dina skulder med skuldsanering.

Destå snabbare du agerar mot skuldsanering destå bättre. Varje månad räknas! Så jag tror det bästa är att släppa dina skulder direkt och på måndag ringa och boka ett möte med kommunnen skuldrådgivning.
Men också: Om du bor i lite större stad så kan det ändå vara värt att kolla sig för efter nytt jobb för att öka sin inkomst. Kommer du upp 5000kr i lön så kommer du att få behålla mer varje månad även med skuldsanering. Men kanske ändå inte betala/nästan inte betala något alls.
 
Förstår vilket jobbigt läge du är i.

Din tanke om att en bank skulle kunna ge dig ett ihopbakslån på allt eftersom att de ser att du ändå betalar allt varje månad är tyvärr bara att ge upp. Vi är många som skulle önska att det vore så, men det finns ingen långivare som skulle bevilja det.

Får man fråga vad lånen gått till, i och med att du skriver att du inte har någonting av värde, och inte spelar? Anledningen till hur skulderna uppkommit är ju en faktor vid skuldsaneringsansökan.

För jag tror som ovanstående också att skuldsanering egentligen är ditt enda rimliga alternativ.
 
ANG sa:
Ibland var livet härligt och ibland skit. Just nu skit och det stressar sönder mig.
”Dagdrömmer” om att bli skuldfri, vinna pengar trots att jag inte ens spelar så det är ju omöjligt, men ändå.

vet liksom inte vad jag ska ta mig till ekonomiskt.

Ensamstående. 2 barn, en myndig och snart en till. Äger ingenting förutom en skruttig bil. Hyreslägenhet. Skild. Skulder skulder skulder.

Funderar på skuldsanering, tror ingen vill ta i mig med tång för ett stort blancolån. Skäms så otroligt mycket. Sålde ett hus och fick en liten slant, pengarna försvann i ett svart hål typ.
Gett mig själv köpstopp, hjälper ändå inte… Har ändå inte mer pengar.

skulder
Nordax 400.000 (4.500/mån)
Brocc 400.000 (5.500/mån)
Entercard 175.000 (5.000/mån tar ut direkt)
Avida 25.000 (500/mån)
Fairlo 40.000 (1.000/mån)
Klarna 12.000 (1.500/mån)
Qliro 2.000 (?/mån)

Inget billån.
Hyra 9.500kr
Inkomst ca 23.000 efter skatt
2.100 omvårdnadsbidrag
5.000 underhållsbidrag



sen har man ju försäkringar, Netflix, el mm.
Är skuldsanering enda utvägen? Tänker att 5 år är så lång tid men egentligen inte.
Hur är det att leva på existensminimum? Läst om vissa som känner att de har mer pengar kvar än innan. Läser om andra som tycker det är super tufft. Måste en skusa alltid börja med löneutmätning

Jag betalar ju mina skulder varje månad och tänker att någon bank skulle se det och tänka att jag skulle kunna sänka mina kostnader med ett ihopbakslån eftersom jag ändå betalar. Jag har inget hos KFM, 1 eller 2 förfrågningar på UC. Men kalpen går ju inte ihop… Just det, inte fast anställd heller.

Vad fan gör man. VAD.GÖR.MAN.
Klicka för att se resterande...
Skuldsanering. Vet inte varför du funderar över annat.
1) Du kan inte betala tillbaka skulderna men 2) även om du kunde är det ju inte ens värt. Jag vet inte varför du skulle vilja slita för att betala kreditbolagen 20,000 kr per månad, när du har hyreskostnader och annat viktigt därtill. Vems bästa tänker du på? Företagens? Jag har aldrig gått igenom en skuldsanering men vad jag har läst känns det rent instinktivt att situationer som din är ju det de är avsedda för? Du har ingenting Kronofogden hade krävt att du sålt. Risken är ju att de ber dig sälja bil, hus, m.m., och "gå ned i levnadsstandard", men du har ju ingenting kvar? Vad jag vet (och jag erkänner att det inte är mycket) har du bara att vinna? Du kommer leva på existensminimum, vilket verkar vara vad du redan gör, i fem år, sedan raderas dina skulder. Såvida du inte utbildar dig eller gör något där du realistiskt kunnat öka din inkomst för att betala tillbaka lånet, ser jag dig inte kunna göra det inom fem år ändå så ställ dig själv frågan: 5 år kommer att passera vare sig du vill det eller inte, vill du hellre vara skuldfri när de gör det eller inte?

Sedan får någon flika in om det är något jag missar. I annat fall hade jag kontaktat Kronofogden imorgon och bara börjat. Du kanske får nytändning av att veta att det finns ett ljus i slutet av tunneln?
 
Usch. Får ont i magen för jag fattar ju att ni har rätt.
mina inkomster är alltså 23.000 + omvårdnadsbidrag + underhållsstödet ca 31.000/mån efter skatt.
ett barn är 20 och ett blir 18 i år.
Varför vill man inte ha skuldsanering?… Rädsla? Vad händer efter? Kommer jag inte kunna göra ett skit på 5 år? Vem läser POIT? Måste jag flytta? Får min arbetsplats veta? Klarar jag att leva på existensminimum? Kommer de ta min tv? Om jag släpper allt och blir nekad skusa vad fan har jag då satt mig i för situation? Bor i en liten kommun, vet skuldrådgivaren vem jag är? Kommer det komma ut? Kan jag inte åka på semester på 5 år?

Försöker sälja av diverse kläder mm just nu.

skulderna, hur har de uppkommit då? Levde i en relation där vi båda konsumerade mer än vi borde. Jag tog i början smålån för att ”rädda upp situationen”. Det ökade snabbt. Min partner tog noll ansvar för ekonomi, noll, visste inte ens hur man betalade en faktura men shoppa gick bra. Det blev avbetalningar som löstes med lån som löstes med lån som löstes med lån. Ni fattar. Och i bodelningen blev jag ensam kvar med skulderna av olika anledningar. Jag delgav aldrig min partner hur vår ekonomi verkligen såg ut under vårt äktenskap. Jag mådde skit och kunde bara inte få ut mig det.
vågar inte träffa ny partner för jag har så mycket skulder. Är mest hemma själv…Men jag mår ändå bra. Konsumerar inte alls som förr, i princip inte alls för det går inte.
trivs så fantastiskt bra på mitt jobb och det är en stor del till att jag mår bra idag så jag vill inte byta och kanske är det inte heller möjligt just nu.
Jag vet att mina rädslor är töntiga, hur kan jag ens tänka på semester med dem skulderna? Ta dig i kragen och få ordning på skiten en gång för alla.
Min semester känns som enda tiden på året jag verkligen lever. Känner mig lycklig och jag är så otroligt rädd att avstå det med mina barn för kommer må så jävla skit dåligt utan det lilla andningshålet…. Återigen, jag vet att bara en idiot tänker så. Men jag är ju en idiot, annars skulle jag inte sitta här med alla mina skulder.
Jag kanske i alla fall måste tvinga mig själv och förmå mig att boka möte med kommunens rådgivare.
Fler as dumma frågor jag inte hittat svar på… Om man nu bestämmer sig för att släppa allt och det tar, säg 8 månader att få ett beslut, om jag då skulle lyckas spara tex 50.000kr, har jag tagit ut det i kontanter och stoppat i madrassen då? Om jag sparar dem på ett konto så tar väl KFM dem? Brukar få runt 30.000 tillbaka på skatten, tar KFM dem varje år? Om min ”betalplan” skulle säga att jag ska betala 4.000kr i månaden, är det dem pengarna jag kan nyttja i juni och december till spar, semester, presenter osv? Min bil är värd kanske 70.000kr, få jag behålla den?
En del av mig vill vänta att ansöka ett par år tills den äldsta flyttar hemifrån för då kommer mina kostnader minska rejält och jag kommer inte känna samma skam och stress över det hela för min yngre är mer nöjd som det är.
Helt på det klara med att jag låter kokt i skallen och det är precis vad jag är.
Jag har även en typ av pensionsförsäkring på typ 800.000 från ett gammalt arbete som inte ”syns” på mig någonstans och dessa pengar kan jag få ut om ca 10 år med en månads utbetalning under 5 år. Dem skulle ju göra att jag kunde leva gott om jag var skuldfri. Jag är åldersmässigt mellan 40-50 så jag har ju ändå många år kvar att ”leva”.
Vet knappt vad jag skriver… Ställer jag ens några frågor som går att svara på? Jag vill verkligen inte bli outad eller att mitt x får reda på detta. Jag vet att jag lever i lögnen som den som verkar ha koll på läget, fint hemma, rolig, glad, trevlig osv. Jag har så svårt att ge upp det och sänka mig själv och här där jag bor går allt skvaller i raketfart. Jag vill inte bli uthängd.
 
Kom på några frågor till.
om bilfan skulle paja, typ ja remmen a 14.000kr hur fan löser man det på skusa? Det är ju verkligen inget man kanske lyckats spara undan?!
OCH om man härdar ut 5 år, anmärkningen försvinner om man är ”fri”. Hur ser det ut om man går till banken och ansöker om ett bolån för att köpa bostad tex? Är man super ren och det ser så jäkla snyggt ut att det inte är några problem om nu kalpen håller och man har en bra inkomst mm. Eller är man ”stämplad” på något vis.
Just det. Är även dömd för ett ”ekonomiskt brott” och prickfri om typ 6 år… Det är väl svårt att få skusa om man är dömd särskilt för ekonomiska brott?
Jag har inga skatteskulder, skadeståndsskulder, myndighetsskulder eller liknande utan bara de lån jag nämnde ovan.
 
ANG sa:
Kom på några frågor till.
om bilfan skulle paja, typ ja remmen a 14.000kr hur fan löser man det på skusa? Det är ju verkligen inget man kanske lyckats spara undan?!
OCH om man härdar ut 5 år, anmärkningen försvinner om man är ”fri”. Hur ser det ut om man går till banken och ansöker om ett bolån för att köpa bostad tex? Är man super ren och det ser så jäkla snyggt ut att det inte är några problem om nu kalpen håller och man har en bra inkomst mm. Eller är man ”stämplad” på något vis.
Just det. Är även dömd för ett ”ekonomiskt brott” och prickfri om typ 6 år… Det är väl svårt att få skusa om man är dömd särskilt för ekonomiska brott?
Jag har inga skatteskulder, skadeståndsskulder, myndighetsskulder eller liknande utan bara de lån jag nämnde ovan.
Klicka för att se resterande...
Verkar som du är rädd för konsekvenserna av att agera, varför? Ta ett snack med kommunens skuldrådgivare och få den hjälp som erbjuds och acceptera att resan mot en skuldfri tillvaro blir tuff men fullt genomförbar. Så vill du förändra så agera och låt inte tankarna bli demoner. Och att leva på existensminimum klarar man dessutom utmärkt under några år om man blir beviljad skuldsanering.
Bara du själv kan ju i slutändan påverka din situation till det bättre. Lycka till.
 
Hej!
Ja du ! Tufft läge verkligen. Om du funderar på skuldsanering så vill kfm att man ska ha gjort allt i sin makt för att betala på sina skulder . Om det finns något du kan göra så gör det innan du ansöker . När var sista lånet ? Det är också en viktig del . Dom vill se en brytpunkt som inte är alltför nära i tid.
Läs på och skaffa info så du gör det som är rätt för dej . Det finns många som vill hjälpa dej här. @LånaUtanPapper är grym på att hjälpa till , råda och stötta . Hjälper mej på vägen till skuldsanering som förhoppningsvis blir beviljad . Annars utmätning .
Ta råd och hjälp !
 
Du nämner 30 000 kr tillbaka på skatten. Reglerna för ränteavdrag är ändrade fr o m 2025 så för detta året kommer dina ränteavdrag för blancolån att halveras och för taxeringsåret 2026 försvinner de helt. Så 2027 får du alltså inte tillbaka något alls om alla dina lån är utan säkerhet, dvs blancolån.
 
Jag förstår att det är mycket tankar, men jag blir lite förvirrad över ditt svar. Hur har du råd att åka på semester idag, eller laga pajad bil? Enligt den sammanställning du har lagt upp så kommer du ju inte att ha mindre pengar över för att du har skuldsanering?
 
Nej du Betty… Vet inte alls hur jag får ihop det egentligen. På något sätt har det alltid lyckats lösa sig. Skattepengarna har gått till semester, borde betalat skulder eller haft som buffert, jag vet.
Ja, otroligt rätt för att agera och konsekvenserna av det. Det är väl för att man vant sig vid att stoppa huvudet i sanden. Men även jag ser ju att det inte går längre. Ohållbart.
Senaste lånet var juni 2023.
Gjort ALLT vet jag inte om man kan säga. Jag har ju betalat varje räkning. Aldrig varit sen med betalningarna. Allt annat jag gjort runt om är för att klara mig varje månad. Sålt grejer, betalat in på kreditkortet för att ta ut pengarna direkt då jag behöver de sista kronorna till mat mm.
Jag behöver andas, inse, våga mig till kommunen och i vart fall ta ett samtal med dem.
Ränteavdraget… Fan. Katastrof. Förra året var vår boränta dessutom skit hög. Försvinner de pengarna så är det verkligen kört.
 
Du har alltså nu 30500 att röra dig med varje månad.

Av dessa går
9500 hyra
18000+ i lån/krediter

= 27500

Du har alltså 3000 kvar till
Mat
Försäkringar
Mobil
El

din budget går inte ihop alls.

Du har dessutom en 20åring som bor hemma verkar det som.
Dags för denne att flytta?
Din 18åring bör gå ut gymnasiet nästa år om denne ej gått om något år.

Efter det kommer du inte heller ha omvårdnadsbidrag eller underhållsbidrag.

Vilket gör att du sitter med 23000 i inkomst och utgifter på 27500 utan mat osv inräknat.

Ansöker du om skuldsanering och får igenom det får du behålla pengar för

En skälig hyra
6186 (normalbelopp för vuxen 2025)
5290 (normalbelopp för barn över 15 2025)

Det du får behålla för yngsta barnet kommer dock försvinna när denne gått ur gymnasiet.

Du får även behålla ett belopp för sparande varje månad och har 2 betalningsfria månader om året, så att du kan spara detta med till oförutsedda utgifter.

Du skulle alltså ha betydligt mycket mer över till Mat och övriga omkostnader om du genomgår en skuldsanering än vad du har nu.
 
Du är långt från ensam om att stoppa huvudet i sanden, vi är många här som gjort det.
Skit i det som varit o titta framåt, vilka alternativ har du rent realistiskt?
Kan vara så att du måste släppa allt o sikta på en skuldsanering längre fram. En långdragen o knepig process men också en möjlighet att vända på en ohållbar situation.
Det finns massor med trådar i forumet med bra info.
Tuff läge förstås men det går att ändra långsiktigt.
 
Rent realistiskt så verkar du leva på ruinens brant.

Sällan jag råder någon till detta, men eftersom du har för låg inkomst för att få samlingslån så måste du antingen höja din inkomst drastiskt för att kunna köra snöbollsmetoden


Eller.. Så släpper du allt!
Det ser inte alls bra ut att du betalar in till en kredit och tar ut det direkt igen, detta måste upphöra.
Bestämmer du dig för att släppa allt, så kommer det i slutändan gå till KFM men även med löneutmätning borde du ha mer kvar till Mat på bordet än vad du har idag.

Hade jag varit du, hade jag slutat betala på alla lån/krediter.
Kollat upp vad som är okej hyra för den kommunen jag bor i, när mina barn flyttat och ev bytt boende till ett med en hyra som matchar vad som är skäligt.
Sedan ansökt om skuldsanering och hållit tummarna för att få det.

Gå till roten till varför du fått detta skulder. Vad gjorde att du hamnade här från första början och sök hjälp för det.
 
Roten har jag redan ”gått” till. Ekonomiskt våld. Jag kom ur äktenskapet med alla skulder i mitt namn. X:et stod inte på något.
Jag skrämmer mig själv med mörka tankar som är SÅ mycket orimligare än skusa. Typ, jag flyr landet och kommer aldrig tillbaka. Tänk om mina föräldrar gick bort så jag ärvde. Tänk om jag vilket 1 miljon på lotto (spelar inte så det är ju en omöjlighet). När jag mådde som sämst tänkte jag att jag kunde dö för att straffa mitt x. Men inte pga av skulderna utan för vad jag utsatts för.
Jag vet att jag inte är ensam och det är ju skönt. Får panik av tanken på om jag måste flytta. Jag flyttade från hus hit och detta är min trygghet. Barnens trygghet.
Jag har ju såklart lika stor, eller större, del i att jag hamnat i den här situationen gällande ekonomin. Om jag satt ner foten. Sagt att vi inte har råd osv. Men när vi levde ihop var det inte svårt att betala lån och krediter, men ensam blev det något helt annat.
Knappt sovit i natt för mina tankar har snurrat kring detta och vad som skrivits här. Efter skilsmässan hade jag otroligt mycket ångest och var väldigt trasig. Nu känner jag en liten del av den ångesten komma krypandes och jag vill aldrig någonsin hamna där igen så alternativen är ju inte så många. Bara så otroligt rädd för att släppa allt. Känns som jag straffar mina barn. Dem kommer lida mer än jag. Kan tänka mig att den äldsta flyttar in 3-4 år. Den yngsta kommer dröja betydligt längre av olika anledningar.
Jag behöver sätta mig ner och läsa på ordentligt. Prata med kommunen. Våga ta steget. Jag vet ju hur fantastiskt det skulle vara att komma ur detta och aldrig hamna där igen.
Att kika på löneutmätning och se att KFM inte kan utmäta något ger mig magont. Samma gäller om en skusa skulle bli aktuell.
 
Om äldsta ska bo kvar bör denne börja arbeta och betala för sitt uppehälle så du kan rädda upp din sits.
 
ANG sa:
Roten har jag redan ”gått” till. Ekonomiskt våld. Jag kom ur äktenskapet med alla skulder i mitt namn. X:et stod inte på något.
Jag skrämmer mig själv med mörka tankar som är SÅ mycket orimligare än skusa. Typ, jag flyr landet och kommer aldrig tillbaka. Tänk om mina föräldrar gick bort så jag ärvde. Tänk om jag vilket 1 miljon på lotto (spelar inte så det är ju en omöjlighet). När jag mådde som sämst tänkte jag att jag kunde dö för att straffa mitt x. Men inte pga av skulderna utan för vad jag utsatts för.
Jag vet att jag inte är ensam och det är ju skönt. Får panik av tanken på om jag måste flytta. Jag flyttade från hus hit och detta är min trygghet. Barnens trygghet.
Jag har ju såklart lika stor, eller större, del i att jag hamnat i den här situationen gällande ekonomin. Om jag satt ner foten. Sagt att vi inte har råd osv. Men när vi levde ihop var det inte svårt att betala lån och krediter, men ensam blev det något helt annat.
Knappt sovit i natt för mina tankar har snurrat kring detta och vad som skrivits här. Efter skilsmässan hade jag otroligt mycket ångest och var väldigt trasig. Nu känner jag en liten del av den ångesten komma krypandes och jag vill aldrig någonsin hamna där igen så alternativen är ju inte så många. Bara så otroligt rädd för att släppa allt. Känns som jag straffar mina barn. Dem kommer lida mer än jag. Kan tänka mig att den äldsta flyttar in 3-4 år. Den yngsta kommer dröja betydligt längre av olika anledningar.
Jag behöver sätta mig ner och läsa på ordentligt. Prata med kommunen. Våga ta steget. Jag vet ju hur fantastiskt det skulle vara att komma ur detta och aldrig hamna där igen.
Att kika på löneutmätning och se att KFM inte kan utmäta något ger mig magont. Samma gäller om en skusa skulle bli aktuell.
Klicka för att se resterande...
Förstår verkligen att du har haft en tuff situation, och det är bra att du kommit till insikt om att du har utsatts för ekonomiskt våld. Men…. Och nu vill jag absolut inte förringa dig eller trampa på tårna -om du nu ska va tära ärlig, är du säker på att du själv inte har ett konsumtionsmönster som bidragit till den stora lånbördan? Absolut pissigt och inte ok av ex att lämna alla skulder till dig -men varför tog ni lånen från början? Jag frågar utifrån hur du reagerar ex gällande semester, att du inte vill att jobbet ska få veta etc -det låter som att det finns ett överkonsumtionsmönster även i dig. Jag kan ha helt fel, men värt att tänka över så du också bryter det eventuella mönstret.
 
Betty, du har rätt och fel. Jag konsumerade en hel del jag med, för att tex renovera eller åka och shoppa, laga god mat eller åka på semester var det som gjorde situationen dräglig. X var glad och gillade att ”glassa” och jag hängde på. Där har jag dock till mestadels ändrat mitt beteende.
Men! Semester, ja då mår jag piss om det inte skulle bli av för då ”drabbar” det mina barn. Rädslan för att de också ska tro att jag är så dålig som X har sagt. Jag vet inte… en väldigt jobbig och obehaglig känsla bara… Jag vet väl rent tekniskt att jag skulle kunna erbjuda mina barn mer om jag inte hade skulder. Får ångest bara de säger ordet köpa.
Jag överlät huset till X för en summa långt under vad X själv ansåg att det var värt eller som mäklaren värderat det till. Jag hade stått med dubbla boenden i ett års tid. X bidrog med en tredjedel av kostnaderna och kunde mer eller mindre utpressa mig då jag stod på alla avtal och var den som hamnade i skiten om det inte blev betalat. Så pengarna jag fick för huset försvann sen i en rasande takt. X försökte tvinga mig att säga upp mitt nya boende och bo kvar i huset. Men då skulle han fortsatt ha kontroll över mig och det ville jag inte. I slutänden ville jag bara därifrån och komma ur det fängelse jag satt i. Älskar vårt nuvarande boende, en dröm, och trivs så bra.
I vårt relation så ville jag väl hålla X glad och delande inte den ekonomiska bördan, eller nja… X sket i den fullständigt, jag drogs med för att jag visste att jag skulle få skit och var väl rädd att bli lämnad tror jag. Det blev jag ju ändå. När vi var två i hushållet som stod för kostnaderna ”märktes” inte heller lånekostnaderna av. Och jag sa aldrig något av rädsla. Om något gick sönder hemma, typ tvättmaskinen kunde X bli galen och säga att vi får sälja och flytta detta funkar inte. Så jag höll tyst. Att X la minst 5.000kr i månaden på sig själv och nya kläder, frisör, tandblekningar mm sa jag aldrig något om. X handlade och jag betalade med ”våra”/lånade pengar. Jag kunde inte säga nej.
Rädslan för att bli ”outad” grundar sig väl i den fasad vi byggde upp och den fasad jag gick runt och bar på kanske även bär på. Vi var snygga, bodde fint, reste och hade fina kläder mm.
Jag kräks ju på mig själv när jag skriver detta för det är egentligen oviktigt för mig. Totalt oviktigt. Och vem fan vill gå runt med en fasad och vara fullständigt trasig på insidan?
som sagt. Jag blev lämnad på ett fruktansvärt sätt och vår separation var otroligt tuff. Jag ville bara bort till slut. När X fick veta om en av skulderna ”jag” hade så var det tvär nej på att den skulle delas och X skulle ta det så jäkla långt rättsligt det bara var möjligt. Jag stod ju på mig länge. Men när huset inte blev sålt och räntan ökade, kostnaderna ökade blev jag tvungen att göra upp, till min nackdel men jag kände även att X fick en nackdel, vårt hus. Renoveringsbehov och svårsålt. Tänkte att nu kommer det snart börja rasa det ena efter det andra och jag slipper det då. Samt att överlåta till X gav mig frihet från 10 åriga ansvarsregeln. Det blir X problem.
X pressar mig fortfarande ekonomiskt och bidrar så lite det går. Det är inte enligt den överenskommelse vi hade från början men eftersom barnen inte vill bo med eller träffa X så går det ut över mig.
Skuldsanering är det enda rätta. Det fattar jag med. Men rädslan finns ändå där. Mest rädd är jag nog för att släppa allt och sen bli nekad. Då sitter jag riktigt i skiten.
 
Lider med dig! Men något av det viktigaste i allt detta är faktiskt din syn på dig själv. Istället för "vad ska alla andra tycka?" så försök landa inåt. Vad hade du själv tyckte om någon som gjort dåliga val men sen försöker på alla sätt att komma på fötter, ta ansvar, stå för det och vända skutan ? Rätt imponerande med sådana människor, tycker jag! Sluta skämmas, försöka gömma och bortförklara dig. Det behövs inte. Lägg den energin på bättre val och att försöka komma ur detta. Styrka till dig!
 
Åh, @Jessica87 , tack för dem orden!!! Du har så rätt.
Att skriva av sig lite här gör allt mindre läskigt. Insikt har jag egentligen kommit till för länge sen och egentligen är jag handlingskraftig och driven men de senaste åren har verkligen testat mig och kört slut på mig. Jag orkar inte åka runt på botten igen, är ju redan nära. Att bli skuldfri skulle ju bidra oerhört till att känna sig helt fri på så många andra vis också.

En liten fråga. Förstått att man inte får ha hur hög hyra som helst men OM jag blir beviljad skusa och bor där jag bor nu med två hemmaboende barn kan jag ändå bli tvingad att flytta under skusan? Tänker att det är omöjligt att få en lägenhet då?! Erfarenhet någon? Jag vet att mina frågor kan verka banala, egoistiska, som att jag inte fattat och att man får vara glad om man har en etta med kokvrå… Men jag och barnen har gått igenom ett helvete de senaste åren och vår bostad är en sådan trygghet…
 
Ps. Jag hade varit så glad för den som fick möjlighet till skuldsanering. Jag hade stöttat på alla vis och inte tyckt mindre om personen på något sätt. Alla har vi hamnat här/där av olika anledningar och jag har svårt att se att någon medvetet skulle försöka utnyttja systemet. Om man därtill får ordning på sin ekonomi och blir skuldfri tror jag man bättre kan bidra till samhället framöver och förhoppningsvis lära sina barn att inte leva på pengar man inte har. Det kan kännas så enkelt för stunden, en avbetalning känns inte så jobbig, ett litet lån är enkelt att betala tillbaka, ska bara vinna tillbaka det jag förlorade osv. Med den psykiska ohälsan vi har i samhället idag och tillgänglighet att ta snabba beslut, shoppa utan att betala, spelsidor överallt så kommer inte problemet att minska, snarare tvärt om.

Funderade på det där med ränteavdraget som föreslås ska minska. Det kommer ju framförallt knäcka de/oss med mängder av blancolån. Fler kommer hamna i ekonomisk knipa. De som har råd att köpa bostäder för flera miljoner ska dock fortfarande få avdrag, blir lite konstigt tycker jag. Man/jag kan ju tycka att det egentligen bara skulle gälla nya lån precis som när amorteringskravet slog igenom, det gällde ju inte de som redan hade sina lån. Vet också att när jag pratade med en låneförmedlare så var just ränteavdraget ett argument till att det vara bara att köra.
 
Att åka iväg på semester är en lyx, som inte på något sätt visar dina barn att du älskar dem.

Det du gör i vardagen är det som visar vad du känner för dem
Att du säger det, visar det.

Alla kan hamna i skit, det gäller att ändra sina mönster och att ta tag i saker framöver.
Skippa semestern och spara pengarna, du lär behöva dem.

Dessutom börjar dina barn bli så pass vuxna att de snart ska kunna betala sina egna semestrar.
 
ANG sa:
Usch. Får ont i magen för jag fattar ju att ni har rätt.
mina inkomster är alltså 23.000 + omvårdnadsbidrag + underhållsstödet ca 31.000/mån efter skatt.
ett barn är 20 och ett blir 18 i år.
Varför vill man inte ha skuldsanering?… Rädsla? Vad händer efter? Kommer jag inte kunna göra ett skit på 5 år? Vem läser POIT? Måste jag flytta? Får min arbetsplats veta? Klarar jag att leva på existensminimum? Kommer de ta min tv? Om jag släpper allt och blir nekad skusa vad fan har jag då satt mig i för situation? Bor i en liten kommun, vet skuldrådgivaren vem jag är? Kommer det komma ut? Kan jag inte åka på semester på 5 år?

Försöker sälja av diverse kläder mm just nu.

skulderna, hur har de uppkommit då? Levde i en relation där vi båda konsumerade mer än vi borde. Jag tog i början smålån för att ”rädda upp situationen”. Det ökade snabbt. Min partner tog noll ansvar för ekonomi, noll, visste inte ens hur man betalade en faktura men shoppa gick bra. Det blev avbetalningar som löstes med lån som löstes med lån som löstes med lån. Ni fattar. Och i bodelningen blev jag ensam kvar med skulderna av olika anledningar. Jag delgav aldrig min partner hur vår ekonomi verkligen såg ut under vårt äktenskap. Jag mådde skit och kunde bara inte få ut mig det.
vågar inte träffa ny partner för jag har så mycket skulder. Är mest hemma själv…Men jag mår ändå bra. Konsumerar inte alls som förr, i princip inte alls för det går inte.
trivs så fantastiskt bra på mitt jobb och det är en stor del till att jag mår bra idag så jag vill inte byta och kanske är det inte heller möjligt just nu.
Jag vet att mina rädslor är töntiga, hur kan jag ens tänka på semester med dem skulderna? Ta dig i kragen och få ordning på skiten en gång för alla.
Min semester känns som enda tiden på året jag verkligen lever. Känner mig lycklig och jag är så otroligt rädd att avstå det med mina barn för kommer må så jävla skit dåligt utan det lilla andningshålet…. Återigen, jag vet att bara en idiot tänker så. Men jag är ju en idiot, annars skulle jag inte sitta här med alla mina skulder.
Jag kanske i alla fall måste tvinga mig själv och förmå mig att boka möte med kommunens rådgivare.
Fler as dumma frågor jag inte hittat svar på… Om man nu bestämmer sig för att släppa allt och det tar, säg 8 månader att få ett beslut, om jag då skulle lyckas spara tex 50.000kr, har jag tagit ut det i kontanter och stoppat i madrassen då? Om jag sparar dem på ett konto så tar väl KFM dem? Brukar få runt 30.000 tillbaka på skatten, tar KFM dem varje år? Om min ”betalplan” skulle säga att jag ska betala 4.000kr i månaden, är det dem pengarna jag kan nyttja i juni och december till spar, semester, presenter osv? Min bil är värd kanske 70.000kr, få jag behålla den?
En del av mig vill vänta att ansöka ett par år tills den äldsta flyttar hemifrån för då kommer mina kostnader minska rejält och jag kommer inte känna samma skam och stress över det hela för min yngre är mer nöjd som det är.
Helt på det klara med att jag låter kokt i skallen och det är precis vad jag är.
Jag har även en typ av pensionsförsäkring på typ 800.000 från ett gammalt arbete som inte ”syns” på mig någonstans och dessa pengar kan jag få ut om ca 10 år med en månads utbetalning under 5 år. Dem skulle ju göra att jag kunde leva gott om jag var skuldfri. Jag är åldersmässigt mellan 40-50 så jag har ju ändå många år kvar att ”leva”.
Vet knappt vad jag skriver… Ställer jag ens några frågor som går att svara på? Jag vill verkligen inte bli outad eller att mitt x får reda på detta. Jag vet att jag lever i lögnen som den som verkar ha koll på läget, fint hemma, rolig, glad, trevlig osv. Jag har så svårt att ge upp det och sänka mig själv och här där jag bor går allt skvaller i raketfart. Jag vill inte bli uthängd.
Klicka för att se resterande...
Hej, jag heter Magdalena och jag jobbar med Lyxfällan. Jag undrar om du kanske skulle vilja dela med dig av din berättelse (anonymt, röst går att förvränga med AI) - det är viktigt att folk får reda på hur Sverige funkar med lån och skuldsättning - i en podcastdokumentär jag håller på med? I gengäld kanske jag kan besvara några av alla dina frågor.
Skriv gärna dm på instagram @magdalenakowalczyk.se eller på Facebook. Och oavsett, jag hejar på dig. Ge inte upp! Hälsningar / Magdalena
 
MagdalenaK sa:
Hej, jag heter Magdalena och jag jobbar med Lyxfällan. Jag undrar om du kanske skulle vilja dela med dig av din berättelse (anonymt, röst går att förvränga med AI) - det är viktigt att folk får reda på hur Sverige funkar med lån och skuldsättning - i en podcastdokumentär jag håller på med? I gengäld kanske jag kan besvara några av alla dina frågor.
Skriv gärna dm på instagram @magdalenakowalczyk.se eller på Facebook. Och oavsett, jag hejar på dig. Ge inte upp! Hälsningar / Magdalena
Klicka för att se resterande...
Vad kul att du är här och hjälper oss. Kollar ofta och tycker du är grym!
 
MagdalenaK sa:
Hej, jag heter Magdalena och jag jobbar med Lyxfällan. Jag undrar om du kanske skulle vilja dela med dig av din berättelse (anonymt, röst går att förvränga med AI) - det är viktigt att folk får reda på hur Sverige funkar med lån och skuldsättning - i en podcastdokumentär jag håller på med? I gengäld kanske jag kan besvara några av alla dina frågor.
Skriv gärna dm på instagram @magdalenakowalczyk.se eller på Facebook. Och oavsett, jag hejar på dig. Ge inte upp! Hälsningar / Magdalena
Klicka för att se resterande...
Fantastiskt att du är här @MagdalenaK och tar reda på hur ”folk” mår och har hamnat i sitsen med sina skulder och erbjuder dessutom hjälp att svara på frågor.
Jag blev ju liiite stressad att du fiskade upp ”just mig”… Låt mig få suga lite på karamellen så ska jag se om jag vågar höra av mig
Jag är ju en otroligt ihärdig podd lyssnare själv och tänker jämt ”hur vågar folk vara så öppna, man hör ju på rösten om man känner hen” AI är ju absolut ett alternativ då!
som sagt, suger på karamellen!
 
ANG sa:
Fantastiskt att du är här @MagdalenaK och tar reda på hur ”folk” mår och har hamnat i sitsen med sina skulder och erbjuder dessutom hjälp att svara på frågor.
Jag blev ju liiite stressad att du fiskade upp ”just mig”… Låt mig få suga lite på karamellen så ska jag se om jag vågar höra av mig
Jag är ju en otroligt ihärdig podd lyssnare själv och tänker jämt ”hur vågar folk vara så öppna, man hör ju på rösten om man känner hen” AI är ju absolut ett alternativ då!
som sagt, suger på karamellen!
Klicka för att se resterande...
Hoppas att du nappar på erbjudandet.

Har själv skulder pga ekonomiskt våld, men där en man faktiskt tog lån i mitt namn.
Att få genomgå skuldsanering är det bästa som hänt på länge, jag känner mig rik.
Dessutom studerar jag och hoppas en dag kunna bli ekonom, då jag i grunden tycker om ekonomi och siffror.
Skuldsaneringen har gett mig möjligheter
Har genomgått halva nu, så har ett tag kvar

Åren går fort!
Våga söka. Det kostar inget. Våga ta hjälp och lyssna på Magdalena hon kan sin sak.
 
Nä men hörni, nu har jag mer frågor Viktiga sådana
Hur ser ”livet” ut efter en nekad skusa?
Alltså. ”Jag” släpper alla mina skulder till KFM. Får anmärkningar såklart och blir jagad med blåslampa och behöver typ byta telefonnummer .
KFM meddelar utslag och försöker utmäta lönen vilket inte kommer gå. VAD händer då? Jag fattar ju att skulderna ökar i en rasande takt, kanske gör det lättare att få skusa i framtiden, men hur är livet däremellan?
Hade ju varit gött om KFM typ hörde av sig och sa att nä du, det här går inte, nu sätter vi dig på skuldsanering .
Fattar ni vad jag menar. JAG är ju rädd för exakt detta scenario
 
Jag valde att släppa mitt i samband med att jag ansökte skuldsanering.
Tror jag fick något mejl, kanske någon ringde? Inte särskilt mycket hände faktiskt. Jag svarar aldrig okända nr ändå. Mejlade de banker som skickade påminnelse och förklarade att jag ansökt skuldsanering och inte har råd längre. Att de får skicka ärendet vidare till kfm när de finner det skäligt. De som svarade var förstående.
Fick inledande och efter det var det även då tyst.

Nu har jag aldrig haft löneutmätning etc. Kan tänka mig att de försöker nå en för att se vad som händer.

Förstår din tanke, men tyvärr gör kfm inte sådant. Finns nog allt för många som går med löneutmätning på tok för länge innan de ansöker om skuldsanering, precis som en del ansöker på vaga grunder.

Din verklighet är att om du inte får väsentligt högre inkomst, så kommer du i slutändan hamna vid KFM. Jag tror att man mår bättre av att kontrollera det hela själv.
När jag väl släppte, fattade beslutet blev det lugnt. Skönt och på något sätt tryggt.
Jag viste vad som skulle ske, viste att jag inte måste besvara någon bank.
Hör KFM av sig skulle jag samarbeta till 100%

På något sätt var det ändå tryggt att ha vetskapen om vad som skulle hända.
Att dessutom få skuldsanering sedan, 5år av fina ramar. Bara 5år!!
De är inget alls. Mina skulder skulle tagit mig bra många mer år än det, år av stress, ångest och jävulskap. Jakten på att ha råd varje månad.

Har funnit en stabilitet, jag klarar mig själv. Jag har pengar så jag går runt.
Jag har ett sparande och ett bättre ekonomiskt tänk. Det är en befrielse!
 
Tack @Frågvos . Jag tänkte mer hur ser det ut när man släppt allt och det ligger och tickar uppåt på KFM, man kan inte betala och inte löneutmätas. Nekad skusa. Kanske kommer de och tar min bil tex. Är man konstant jagad och det sätter en högre press och stress på en?
Blir man beviljad skusa förstår jag lättnaden men nu är känslan precis som när man klickar på knappen om att ansöka om ett samlings lån, hjärtat bankar, magen vibrerar och skallen kokar. Man hoppas och så… Tyvärr du blev inte godkänd. Paniken, ångesten och hopplösheten. Nu är det visserligen bra att jag inte drar på mig mer skulder. MEN jag tänker att min miljonskuld går till KFM, anmärkningarna öser in och jag kan inte betala och får ingen skusa. Vad faaan gör man då?
 
ANG sa:
Tack @Frågvos . Jag tänkte mer hur ser det ut när man släppt allt och det ligger och tickar uppåt på KFM, man kan inte betala och inte löneutmätas. Nekad skusa. Kanske kommer de och tar min bil tex. Är man konstant jagad och det sätter en högre press och stress på en?
Blir man beviljad skusa förstår jag lättnaden men nu är känslan precis som när man klickar på knappen om att ansöka om ett samlings lån, hjärtat bankar, magen vibrerar och skallen kokar. Man hoppas och så… Tyvärr du blev inte godkänd. Paniken, ångesten och hopplösheten. Nu är det visserligen bra att jag inte drar på mig mer skulder. MEN jag tänker att min miljonskuld går till KFM, anmärkningarna öser in och jag kan inte betala och får ingen skusa. Vad faaan gör man då?
Klicka för att se resterande...
Sitter lungt i båten. Gör det KFM ber en om.
Anpassar livet för de inkomster man har och lever vidare.

De kommer inte stå någon utanför din dörr varje dag. Har du väl fått löneutmätning kanske lasseman kan förklara hur det ser ut.
Min killgissning är att allt bara flyter på, så länge de inte får in andra uppgifter som gör att de behöver kolla upp något.
 
Jag fattar att det är jobbigt och att det känns övermäktigt att få ordning på både tankarna och pengarna.
En fråga, ditt 20-åriga barn som bor hemma, betalar inte hen nånting alls? Annars är det fullt rimligt OCH önskvärt att ditt vuxna barn börja bidra med några tusen kronor!även 18-åringen kan skaffa ett litet jobb och börja hjälpa till hemma med visa utgifter, många ungdomar skaffar jobb när de fyller 16.
Hur mkt vet dina barn om din situation?
 
ANG sa:
Tack @Frågvos . Jag tänkte mer hur ser det ut när man släppt allt och det ligger och tickar uppåt på KFM, man kan inte betala och inte löneutmätas. Nekad skusa. Kanske kommer de och tar min bil tex. Är man konstant jagad och det sätter en högre press och stress på en?
Blir man beviljad skusa förstår jag lättnaden men nu är känslan precis som när man klickar på knappen om att ansöka om ett samlings lån, hjärtat bankar, magen vibrerar och skallen kokar. Man hoppas och så… Tyvärr du blev inte godkänd. Paniken, ångesten och hopplösheten. Nu är det visserligen bra att jag inte drar på mig mer skulder. MEN jag tänker att min miljonskuld går till KFM, anmärkningarna öser in och jag kan inte betala och får ingen skusa. Vad faaan gör man då?
Klicka för att se resterande...
Inget hindrar ju att du söker skuldsanering igen om du får avslag. Men under tiden så är det nog tyvärr bara att inse den bistra verkligheten och agera utifrån den. Och på existensminimum klarar man ju det nödvändigast som hyra mat mm. och slipper dessutom mycket oro och stress.
Jag har själv gjort min resa mot en idag stabil ekonomi. Och kunde jag så kan även du. :)
 
Myra sa:
Jag fattar att det är jobbigt och att det känns övermäktigt att få ordning på både tankarna och pengarna.
En fråga, ditt 20-åriga barn som bor hemma, betalar inte hen nånting alls? Annars är det fullt rimligt OCH önskvärt att ditt vuxna barn börja bidra med några tusen kronor!även 18-åringen kan skaffa ett litet jobb och börja hjälpa till hemma med visa utgifter, många ungdomar skaffar jobb när de fyller 16.
Hur mkt vet dina barn om din situation?
Klicka för att se resterande...
Håller med.
 
Känns som att TS undviker att nämna något om det 20åriga barnet mer än att det ska bo kvar hemma några år till.

Åh då borde det verkligen betala för sig.
 
Frågvos sa:
Känns som att TS undviker att nämna något om det 20åriga barnet mer än att det ska bo kvar hemma några år till.

Åh då borde det verkligen betala för sig.
Klicka för att se resterande...
Så lär man också "barnen" hur fel man kan hamna om man tar fel beslut och skuldsätter sig. Så de får chansen att göra annorlunda. och så klart får chansen att hjälpa till! Har läst att det kostar ca 1,5 - 2 miljoner att ha barn tills barnet fyller 18.
 
ANG sa:
Fantastiskt att du är här @MagdalenaK och tar reda på hur ”folk” mår och har hamnat i sitsen med sina skulder och erbjuder dessutom hjälp att svara på frågor.
Jag blev ju liiite stressad att du fiskade upp ”just mig”… Låt mig få suga lite på karamellen så ska jag se om jag vågar höra av mig
Jag är ju en otroligt ihärdig podd lyssnare själv och tänker jämt ”hur vågar folk vara så öppna, man hör ju på rösten om man känner hen” AI är ju absolut ett alternativ då!
som sagt, suger på karamellen!
Klicka för att se resterande...
Var inte stressad :) Jag är ny här och såg bara ett öde som är så oerhört vanligt och som jag tycker bör få höras på bredare front. Du får fundera såklart.

Och till alla i det här forumet, som kan och vill berätta om ett liv som funkade, men som bit för bit gick utför pga lån och krediter: Jag vill höra vad ni har att säga. Att ni berättar och att många lyssnar är den bästa påtryckningen vi kan tänka oss för att politikerna ska ta tag i den här sk*ten.
 
Frågvos sa:
Känns som att TS undviker att nämna något om det 20åriga barnet mer än att det ska bo kvar hemma några år till.

Åh då borde det verkligen betala för sig.
Klicka för att se resterande...
Nu vet vi ju inte hur deras situation ser ut. Jag hade ett vuxet hemmavarande barn under en del av skuldsaneringen. Han kraschade när han precis börjat plugga på universitetet (egentligen tidigare men höll masken). Depression, ångest, självmordstankar mm. Fick flytta hem. Ingen försörjning, föll mellan precis alla stolar. Fick ingen hjälp av vården pga kö, kunde inte skrivas in på arbetsförmedlingen pga ej frisk, kunde ej få försörjningsstöd pga ej inskriven på af. Först nu, efter typ 7 år i limbo har han fått viss hjälp av vården och ska få hjälp att söka försörjningsstöd.
 
Myra sa:
Jag fattar att det är jobbigt och att det känns övermäktigt att få ordning på både tankarna och pengarna.
En fråga, ditt 20-åriga barn som bor hemma, betalar inte hen nånting alls? Annars är det fullt rimligt OCH önskvärt att ditt vuxna barn börja bidra med några tusen kronor!även 18-åringen kan skaffa ett litet jobb och börja hjälpa till hemma med visa utgifter, många ungdomar skaffar jobb när de fyller 16.
Hur mkt vet dina barn om din situation?
Klicka för att se resterande...
20-åringen betalar 2.000kr, det är med räknat i ”underhållsbidraget” jag skrev 5.000kr. Min 17-åring går i gymnasiet och dras med NPF och har svårt att ”orka” jobba samtidigt som han går i skolan då han dräneras fullkomligt. Men han har sökt ett sommarjobb.
barnen vet egentligen ingenting alls. Eller de vet att vi inte har pengar som förr…
 
Ta en titt i Lånforums guide för bästa samlingslån, där finns svar på de vanligaste frågorna runt samlingslån.
© Lånforum
Tillbaka
Topp