Hatet...

[Kimsan72]

Vad händer om du förklarar för henne att du är tvungen att släppa allt och det kommer komma brev ett bra tag framöver och det finns tyvärr ingenting varken du eller hon kan göra, då vet hon läget före alla breven kommer.

Kanske är lättare att skriva på sms?
Kan vara lättare att formulera sig rätt och få med allt man vill säga.

Men att det kommer att lösa sig tillslut det gör det ju alltid på ett eller annat sätt.
Och hon älskar ju dig, man förlåter alltid dem man älskar fast man inte glömmer.
Hon behöver bara få smälta det.

Tack för bra råd... ja känner nog att de enda rätta är att ”step it up - be a woman” och ta tjuren vid hornen... typ!
Ja måste försöka prata med henne face to face...vill inte gömma mig bakom messenger eller sms... Hon har dock arbetat hela helgen, så möjligheten har inte funnits ännu...

 

[Kondi]

Det klarar du!

 

[Kimsan72]

Igårkväll hade jag ett BRA samtal med min dotter... Jag hade lovat att köra och hämta henne när hon slutade arbeta... Under körningen dit inkom ett fint mess från en nyfunnen vän till mig som dessvärre går igenom samma resa som jag. Hon har oxå barn, men vuxna och igår hade hon berättat för dom om sina problem. Sättet hennes barn tog detta på var HELT AMAZING... så fint och såå moget... Jag läste messet när jag satt i bilen utanför min dotters arbete. När hon kom, så hade jag ännu inte riktigt sansat mig och då blev direkt min dotter orolig... vilket gjorde att vi började prata med varandra... Min dotter åberopade chocken som kom när hon såg inkasso breven på hallgolvet, för jag har ju, som sagt, alltid hävdat vikten av att göra rätt för sig, att inte ta dumma, urusla lån, etc... och likväl var det just detta jag hade gjort... Hon var helt enkelt besviken och kunde inte hantera det på ett rationellt sätt...
Detta lyckades vi dock, som två vuxna människor, göra i bilen igår kväll... Hon vet inte om storleken på mina skulder (anser inte att detaljer behöver hon veta, för det har hon faktiskt inte med att göra), men jag klargjorde att skulder dessvärre kommer inkomma till KF och att ett stålbad är att vänta för mig. MEN att jag likväl är samma person, som innan. Att inget annat är förändrat - annat än en "lite" tommare plånbok...
Hon tog igår allt detta på ett mycket bra och vuxet sätt. Hon önskade väll bara att jag hade varit ärlig tidigare om detta, för hon har ju känt att något inte stod rätt till... att jag blivit mer introvärt, blivit irriterad när pengar kom på tal, men igår förstod hon...

Dessvärre höll jag på att riktigt trampa i klaveret...när jag oxå ville att hon skulle förstå att skulder ärver man aldrig. Hon behöver inte vara orolig för det, men det värsta var väll nästa mening från mig: att jag berättade för henne att jag hade många försäkringar som faller ut om något skulle hända mig (dödsfall) i form av livförsäkring och ett par olika försäkringar via mitt arbete. DÅ BLEV HON ARG och ville rusa ut ur bilen...
Att jag kan vara sååååå jäkla opsykologisk...suck och stånk ! Varför skulle jag ta upp det... men jag ville ju bara att hon skulle veta att även om jag är fattig, som en kyrkråtta, (idag) så finns det några ESS i rocken som faller ut, om något skulle hända mig... MEN detta skiter hon ju fullständigt i här och nu - hon vill ju inte förlora sin mamma !
Ja, vad ska jag säga...ibland borde jag bara lära mig när "kageluckan" (som vi säger här nere i Skåneland) ska hållas stängd...

 

[Klar_fd_Släpptallt]

Igårkväll hade jag ett BRA samtal med min dotter... Jag hade lovat att köra och hämta henne när hon slutade arbeta... Under körningen dit inkom ett fint mess från en nyfunnen vän till mig som dessvärre går igenom samma resa som jag. Hon har oxå barn, men vuxna och igår hade hon berättat för dom om sina problem. Sättet hennes barn tog detta på var HELT AMAZING... så fint och såå moget... Jag läste messet när jag satt i bilen utanför min dotters arbete. När hon kom, så hade jag ännu inte riktigt sansat mig och då blev direkt min dotter orolig... vilket gjorde att vi började prata med varandra... Min dotter åberopade chocken som kom när hon såg inkasso breven på hallgolvet, för jag har ju, som sagt, alltid hävdat vikten av att göra rätt för sig, att inte ta dumma, urusla lån, etc... och likväl var det just detta jag hade gjort... Hon var helt enkelt besviken och kunde inte hantera det på ett rationellt sätt...
Detta lyckades vi dock, som två vuxna människor, göra i bilen igår kväll... Hon vet inte om storleken på mina skulder (anser inte att detaljer behöver hon veta, för det har hon faktiskt inte med att göra), men jag klargjorde att skulder dessvärre kommer inkomma till KF och att ett stålbad är att vänta för mig. MEN att jag likväl är samma person, som innan. Att inget annat är förändrat - annat än en "lite" tommare plånbok...
Hon tog igår allt detta på ett mycket bra och vuxet sätt. Hon önskade väll bara att jag hade varit ärlig tidigare om detta, för hon har ju känt att något inte stod rätt till... att jag blivit mer introvärt, blivit irriterad när pengar kom på tal, men igår förstod hon...

Dessvärre höll jag på att riktigt trampa i klaveret...när jag oxå ville att hon skulle förstå att skulder ärver man aldrig. Hon behöver inte vara orolig för det, men det värsta var väll nästa mening från mig: att jag berättade för henne att jag hade många försäkringar som faller ut om något skulle hända mig (dödsfall) i form av livförsäkring och ett par olika försäkringar via mitt arbete. DÅ BLEV HON ARG och ville rusa ut ur bilen...
Att jag kan vara sååååå jäkla opsykologisk...suck och stånk ! Varför skulle jag ta upp det... men jag ville ju bara att hon skulle veta att även om jag är fattig, som en kyrkråtta, (idag) så finns det några ESS i rocken som faller ut, om något skulle hända mig... MEN detta skiter hon ju fullständigt i här och nu - hon vill ju inte förlora sin mamma !
Ja, vad ska jag säga...ibland borde jag bara lära mig när "kageluckan" (som vi säger här nere i Skåneland) ska hållas stängd...

Bra att samtalet ägt rum och det opsykologiska tillägget var bara med omtanke. Skönt att höra att samtalet är gjort

 

[Myra]

Skönt! Nu kan det inte bli värre mellan er.

 

[Helmer]

Kimsan72 det låter som bra och konstruktiva samtal. Men samtidigt så har jag också erfarenheter av att när jag själv gärna vill berätta om min egen situation så kan det bli för mycket. Min mamma exempelvis hon klarar inte att höra allt i ett svep utan jag får ta det i delar. Annars slår hon bakut och ber mig dra igen brödhålan som vi säger i huvudstaden.

 

[Kimsan72]

Kimsan72 det låter som bra och konstruktiva samtal. Men samtidigt så har jag också erfarenheter av att när jag själv gärna vill berätta om min egen situation så kan det bli för mycket. Min mamma exempelvis hon klarar inte att höra allt i ett svep utan jag får ta det i delar. Annars slår hon bakut och ber mig dra igen brödhålan som vi säger i huvudstaden.

Jag hör vad du säger Helmer men jag vill verkligen inte direkt ens prata med min dotter om detta alls och gick verkligen inte in i detalj med någonting för det tycker jag inte angår henne.
Det var mest den delen om livförsäkringar och annat som likväl faller ut om jag skulle dö, som det inte var rätt forum för diskussion om igår...

 

[Bekymrad]

Usch... jag skäms nu för mitt förra inlägg... Jag som är en genuint ärlig person, har alltid VELAT GÖRA RÄTT FÖR, men undrar nu istället hur länge det kan tänkas ta innan utmätningen startar, så jag innan dess kan fylla min madrass? Usch och fy skäms på mig

Börjar känna ångest inför nästa vecka och följande brevskörd...
Pga torsdagens fruktansvärda bråk med min dotter, så arbetade jag hemifrån i fredags, så att jag själv kunde fånga upp breven innan hon såg dom på hallgolvet...Naturligtvis, så kom det då inte ett enda brev... suck...
Kommande vecka har jag nog ingen möjlighet att arbeta hemifrån och dottern kommer vara hemma varje dag då posten kommer... ångestpåslaget är påtagligt nu !
Har tänkt och grubblat sååå mycket över hur jag ska kunna hantera hela denna hemska process, men att posten hamnar på hallgolvet och att dottern skulle se det innan mig...ja, det hade jag helt missat att processa i min hjärna...

Nä, måste nog varva ner med ett glas vin på balkongen... skål kära Ni !

Vet inte om någon föreslagit detta då jag inte läst hela tråden men du kan ju kanske lagra posten till ett datum du vet att du själv är hemma och kan ta emot den. Jag gjorde så när det var som värst för att vila från post och inte riskera att någon skulle se mitt elände.
Inte för att jag förespråkar lögner men just nu när det är som allra värst kanske din dotter inte behöver se mängden post, hon vet ju redan hur det ligger till men den skörd som dimper ner kan nog skrämma vilken person som helst och hon klarar inte av att möta hela sanningen just nu. Ett litet tips bara så du orkar kämpa vidare och hinner hämta lite kraft. Lycka till

 

[Kimsan72]

Vet inte om någon föreslagit detta då jag inte läst hela tråden men du kan ju kanske lagra posten till ett datum du vet att du själv är hemma och kan ta emot den. Jag gjorde så när det var som värst för att vila från post och inte riskera att någon skulle se mitt elände.
Inte för att jag förespråkar lögner men just nu när det är som allra värst kanske din dotter inte behöver se mängden post, hon vet ju redan hur det ligger till men den skörd som dimper ner kan nog skrämma vilken person som helst och hon klarar inte av att möta hela sanningen just nu. Ett litet tips bara så du orkar kämpa vidare och hinner hämta lite kraft. Lycka till

Tack snälla Du för Ditt råd i denna oerhört svåra tid som jag genomgår och inte minst kommer gå till mötes... Någon annan i tråden föreslog detta oxå, vilket gjorde att jag direkt kollade upp det och det visar sig som så, att lagring är inga konstigheter att få, MEN under tiden man begär lagring, så kan man inte hämta ut sin post där lagringen sker. Jag vågar därför inte göra detta då jag antar att när som helst kommer delgivningar att inkomma från KF och dom vill jag på ingalunda villkor missa. Dessa delgivningar skall ju skrivas under och skickas i retur. Risken finns väll annars att en delgivningsperson söker mig i hemmet eller på mitt arbete och det vore den ultimata förnedringen...i min värld iallafall
Tilläggas kan att jag i hela mitt liv levt med ett extremt kontrollbehov och att inte ha koll på vad som ramlar in kommer nog göra mina nätter sömnlösa och dagar oroliga...

Jag lever oxå med ett hopp om att det värsta drevet sker under min semester som startar i början av juli...då kan jag själv fånga upp posten...

MEN som sagt, ett INNERLIGT tack för Ditt engagemang !

 

[Bekymrad]

Tack snälla Du för Ditt råd i denna oerhört svåra tid som jag genomgår och inte minst kommer gå till mötes... Någon annan i tråden föreslog detta oxå, vilket gjorde att jag direkt kollade upp det och det visar sig som så, att lagring är inga konstigheter att få, MEN under tiden man begär lagring, så kan man inte hämta ut sin post där lagringen sker. Jag vågar därför inte göra detta då jag antar att när som helst kommer delgivningar att inkomma från KF och dom vill jag på ingalunda villkor missa. Dessa delgivningar skall ju skrivas under och skickas i retur. Risken finns väll annars att en delgivningsperson söker mig i hemmet eller på mitt arbete och det vore den ultimata förnedringen...i min värld iallafall
Tilläggas kan att jag i hela mitt liv levt med ett extremt kontrollbehov och att inte ha koll på vad som ramlar in kommer nog göra mina nätter sömnlösa och dagar oroliga...

Jag lever oxå med ett hopp om att det värsta drevet sker under min semester som startar i början av juli...då kan jag själv fånga upp posten...

MEN som sagt, ett INNERLIGT tack för Ditt engagemang !

Förstår din rädsla. Jag gjorde så att jag lagrade posten max 1 till 2 veckor i taget för att på så vis hinna skriva och skicka in de papper som behövdes. Men alla gör självklart det som känns bäst för en själv. Lycka till