För mej går det bra, det enda jag ångrar är att jag inte släppt tidigare till KFM. Trodde jag skulle kunna jobba och tjäna så pass mycket pengar att jag skulle kunna betala utan att hamna hos KFM, men jag har hela tiden legat efter, de löneökningar som jag fått har inte kunnat täcka räntor och avbetalningar. Jag har ärligt sagt nästan jobbat livet ur mej och valt att inte skaffa barn p g a att jag inte tyckt att jag haft råd. Har varit skuldsatt över min förmåga i snart 26 år. Har även låtit bli att inleda förhållande av samma orsaker, för mycket jobb och för lite pengar. Det är först de senaste åren jag insett att man kan inte leva så, idag är jag sambo med en man som vet om hela min situation och hur den uppstått, jag var ärlig mot honom så fort jag insåg att vårt förhållande var på allvar. Han tjänar "bara" en fjärdedel av det jag tjänar, men har mycket ordnad ekonomi, så han har mycket mer pengar över än jag någonsin haft. @tigerkatten007, jag tycker att du ska vara nöjd att du har barn och att du inte gjort som jag. Jag har fått jobba hårt med att förlåta mej själv och finna sinnesro. Kommer att dela med mej av en del tips, både ekonomiska och för hur man kan må bättre. Givetvis är det mycket svårare med barn. Tilläggas kan att jag är varken shopping- eller spelberoende. Jag umgås i kretsar där många har väldigt mycket pengar, som de spenderar på boende, semesterresor mm, blandat med några som tjänar normalt och vissa som har lite pengar. Ingen i min vänskaps- eller bekantskapskrets har en aning om hur dåligt ställt jag har det ekonomiskt. Mycket av det jag gör av ekonomiska skäl, kan också tolkas som att jag bryr mej om miljön, inte alltid kan vara med på allt p g a betungande jobb med många tjänsteresor (vilket iofs är sant). Nu till lite konkreta tipsMycket svart dag med många mörka tankar. Hur går det för er?