Skev syn på pengar?

[2pac]

Är jag den enda som har blivit skadad och har skev syn på pengar? Efter mitt spelmissbruk och ett liv av allmänt tv-tittande, filmer osv. Rika bekanta, hög lön själv, bra bonusar osv känns det som att jag har en riktigt skev syn på pengar och att jag liksom har sett på pengar annorlunda beroende på vilken situation jag har varit i. Har kunnat spela bort hundratusentals kronor och inte tyckt att det varit någon big deal, men sedan sparat in på hundralappar på något annat såsom mjukvara, mat eller liknande.

Sedan tycker jag inte att en årslön är "mycket" av någon anledning eller 1 miljon för den delen. Jag vet att det är det, och jag vet att för de flesta är det hur mycket som helst. I mina ögon är det 2-3 år och känns inte som en "big deal" av någon anledning. Kanske känner jag så för att undvika skuldkänslorna eller ångesten av den tillvaro jag skapat, jag vet inte.

Vet inte vad jag vill med denna tråd, kanske höra att andra har haft/har reflekterat i samma banor och tankar kring det hela.

 

[sharkvics]

Är jag den enda som har blivit skadad och har skev syn på pengar? Efter mitt spelmissbruk och ett liv av allmänt tv-tittande, filmer osv. Rika bekanta, hög lön själv, bra bonusar osv känns det som att jag har en riktigt skev syn på pengar och att jag liksom har sett på pengar annorlunda beroende på vilken situation jag har varit i. Har kunnat spela bort hundratusentals kronor och inte tyckt att det varit någon big deal, men sedan sparat in på hundralappar på något annat såsom mjukvara, mat eller liknande.

Sedan tycker jag inte att en årslön är "mycket" av någon anledning eller 1 miljon för den delen. Jag vet att det är det, och jag vet att för de flesta är det hur mycket som helst. I mina ögon är det 2-3 år och känns inte som en "big deal" av någon anledning. Kanske känner jag så för att undvika skuldkänslorna eller ångesten av den tillvaro jag skapat, jag vet inte.

Vet inte vad jag vill med denna tråd, kanske höra att andra har haft/har reflekterat i samma banor och tankar kring det hela.

Det är vanligt att det normaliseras, det är så vi människor är uppbyggda och det får oss vilja ha mer.
När vi når 10 är 20 mycket och vi vill ha 20, när vi har 20 vill vi ha 30 och så fortsätter det.

Gällande att man kan sprätta bort så mycket pengar och sen spara in det på annat är nog för att det går att motivera mer i spelsammanhang för där kan du faktiskt tjäna pengar också och på så sätt rättfärdigar du de högre summorna tills du har förlorat allt, då inser man hur mycket det faktiskt var.

 

[Per1975]

Jo det är klart att man blir blind. 500 000 kändes inte mycket för jag skulle ju ha en Tesla!
Idag blir jag mer utbildad inom ekonomi för var dag som går och vet att jag måste ta ut pengar från alla sms-lån igen om det inte går runt och blir således bra på försäljning.

Att kunna skapa pengar under knappa förutsättningar ser jag som en viktig färdighet. Sälja saker på loppis som folk slängt i sophus, köpa ett halsband på Myrorna för 20 kr och sälja för 250 på Tradera, köpa en stor Kattstaty för 20 och sälja för 450 kr...
Jag har ingen fet lön men jag tror jag kommer vara mer sparsam om jag får en okej lön i framtiden för att jag vet hur det känns att ha lån och jag kommer nog fortsätta få pengar att växa genom köp-sälj metoden.

Kul att du har mycket pengar men när det vänder kan det ta 4-5 år eller något att ligga på 0 igen om man har otur så när jag ser folk som slösar idag är jag inte längre avis, känner bara "han/hon vet inte vad som väntar", för det kan vända så snabbt. Glöm inte att spara.

Jag kunde köpa nästan allt jag drömt om och fick sälja nästan allt för att det gick lite väl långt.

 

[Per1975]

Jo det är klart att man blir blind. 500 000 kändes inte mycket för jag skulle ju ha en Tesla!
Idag blir jag mer utbildad inom ekonomi för var dag som går och vet att jag måste ta ut pengar från alla sms-lån igen om det inte går runt och blir således bra på försäljning.

Att kunna skapa pengar under knappa förutsättningar ser jag som en viktig färdighet. Sälja saker på loppis som folk slängt i sophus, köpa ett halsband på Myrorna för 20 kr och sälja för 250 på Tradera, köpa en stor Kattstaty för 20 och sälja för 450 kr...
Jag har ingen fet lön men jag tror jag kommer vara mer sparsam om jag får en okej lön i framtiden för att jag vet hur det känns att ha lån och jag kommer nog fortsätta få pengar att växa genom köp-sälj metoden.

Kul att du har mycket pengar men när det vänder kan det ta 4-5 år eller något att ligga på 0 igen om man har otur så när jag ser folk som slösar idag är jag inte längre avis, känner bara "han/hon vet inte vad som väntar", för det kan vända så snabbt. Glöm inte att spara.

Jag kunde köpa nästan allt jag drömt om och fick sälja nästan allt för att det gick lite väl långt.

Och nu i efterhand när jag inte har min garderob med 3000-6000 kronors jackor, alla märkesparfymer och skor, guldsmycken, Macbook, systemkamera, ritplatta och all dyr inredning känner jag mig värdefull ändå. För jag är lika söt, utbildad och unik som innan.

 

[Kimsan72]

Och nu i efterhand när jag inte har min garderob med 3000-6000 kronors jackor, alla märkesparfymer och skor, guldsmycken, Macbook, systemkamera, ritplatta och all dyr inredning känner jag mig värdefull ändå. För jag är lika söt, utbildad och unik som innan.

Kunde inte ha sagt de bättre självt ❤️ Way to gooooo....

 

[2pac]

Jo det är klart att man blir blind. 500 000 kändes inte mycket för jag skulle ju ha en Tesla!
Idag blir jag mer utbildad inom ekonomi för var dag som går och vet att jag måste ta ut pengar från alla sms-lån igen om det inte går runt och blir således bra på försäljning.

Att kunna skapa pengar under knappa förutsättningar ser jag som en viktig färdighet. Sälja saker på loppis som folk slängt i sophus, köpa ett halsband på Myrorna för 20 kr och sälja för 250 på Tradera, köpa en stor Kattstaty för 20 och sälja för 450 kr...
Jag har ingen fet lön men jag tror jag kommer vara mer sparsam om jag får en okej lön i framtiden för att jag vet hur det känns att ha lån och jag kommer nog fortsätta få pengar att växa genom köp-sälj metoden.

Kul att du har mycket pengar men när det vänder kan det ta 4-5 år eller något att ligga på 0 igen om man har otur så när jag ser folk som slösar idag är jag inte längre avis, känner bara "han/hon vet inte vad som väntar", för det kan vända så snabbt. Glöm inte att spara.

Jag kunde köpa nästan allt jag drömt om och fick sälja nästan allt för att det gick lite väl långt.

Jag har inte mycket pengar. Jag är djupt skuldsatt också och försöker spara in på varenda krona nu men det känns så skevt på något sätt allting. Jag mår naturligtvis skit över att jag satt mig i denna sits men mådde mer dåligt precis efter när lånepengarna tagit slut. Nu när jag funderar har jag tankar om att det ”bara” är några hundra tusen kr och att det tar ”bara” något år och så är jag på 0 igen. Och jag reflekterar över det och känner att det är skevt för det är inte bara. Jag tycker min situation jag skapat är ”bara” men samtidigt försöker jag spara in pengar på mat, nöjen osv. Och det känns lite motsägelsefullt.

O liksom en månad på 2 år har jag fått 100 000 kr i lön före skatt. Händer inte ofta men händer ibland att man får en högre lön. Och på något sätt när pengar bara är en siffra på kontot och så lättillgängligt (idag, kan ju bli av m jobbet o så, vem vet) så har min syn blivit skev.

Oavsett hur mycket man tjänar så är en sak säker (lite som du är inne på) och det är att det är betydligt lättare att göra sig av med pengarna än att hålla på dom. Och just därför är det ju inte ”bara” några hundra tusen i skuld.

Jag vet inte men känns som det är något fundamentalt fel i mitt tänkande när jag tröstar mig själv i situationen med att det är lite pengar (när det är mycket) och att det kommer bara ta x antal år att lösa situationen. Men det är år liksom jag förlorar. Och känns som jag kan sätta mig i samma sits igen om jag inte känner att det är riktigt allvarligt.

 

[Kimsan72]

Jag har inte mycket pengar. Jag är djupt skuldsatt också och försöker spara in på varenda krona nu men det känns så skevt på något sätt allting. Jag mår naturligtvis skit över att jag satt mig i denna sits men mådde mer dåligt precis efter när lånepengarna tagit slut. Nu när jag funderar har jag tankar om att det ”bara” är några hundra tusen kr och att det tar ”bara” något år och så är jag på 0 igen. Och jag reflekterar över det och känner att det är skevt för det är inte bara. Jag tycker min situation jag skapat är ”bara” men samtidigt försöker jag spara in pengar på mat, nöjen osv. Och det känns lite motsägelsefullt.

O liksom en månad på 2 år har jag fått 100 000 kr i lön före skatt. Händer inte ofta men händer ibland att man får en högre lön. Och på något sätt när pengar bara är en siffra på kontot och så lättillgängligt (idag, kan ju bli av m jobbet o så, vem vet) så har min syn blivit skev.

Oavsett hur mycket man tjänar så är en sak säker (lite som du är inne på) och det är att det är betydligt lättare att göra sig av med pengarna än att hålla på dom. Och just därför är det ju inte ”bara” några hundra tusen i skuld.

Jag vet inte men känns som det är något fundamentalt fel i mitt tänkande när jag tröstar mig själv i situationen med att det är lite pengar (när det är mycket) och att det kommer bara ta x antal år att lösa situationen. Men det är år liksom jag förlorar. Och känns som jag kan sätta mig i samma sits igen om jag inte känner att det är riktigt allvarligt.

Jag kan inte mer är hålla med... Jag själv har ALLTID haft en oerhört skev bild på detta med pengar... och kan backa tillbaks enda sedan jag var 18 år och helt omedvetet fick ett arv efter min mamma på DÅ hela 320tkr. Pengar som jag inte hade någon känedom om, ej heller jag var mogen för att hantera. Stack till USA som 19-åring. Studerade på universitet och levde loppan på pengarna (positivt dock är en bachelor utbildning)... Pengarna tog slut. Tog jobb på en lyxkryssare och tjänade oerhört mycket pengar i 5 år. Inga omkostnader, så kunde fortsätta leva det "glamorösa" livet... Träffade "mannen i mitt liv" ombord. Blev på smällen och tvingades efter 5 år att mönstra av. Bosatte oss i Norge. Relationen tog slut och utblottad kom jag hem till Sverige. Kunde inte "leva" på en lön om då ca. 14tkr före skatt... Ville ju fortsätta leva det "glamorösa" livet... suck... började skuldsätta mig redan då... och här är jag idag...med en mille i skuld och löneutmätning som konsekvens av mitt oansvarliga leverne....
Ps. om någon av Er har sett den mest urdåliga filmen SPEED 2 med Sandra Bullock och Jason Patric, så var det den lilla lyxkryssaren som jag arbetade på och jag var ombord och servade alla kändisar under inspelningen. Förmodligen Bullocks sämsta film EVER, men kul hade vi...

 

[Gnetaren]

Jag kan inte mer är hålla med... Jag själv har ALLTID haft en oerhört skev bild på detta med pengar... och kan backa tillbaks enda sedan jag var 18 år och helt omedvetet fick ett arv efter min mamma på DÅ hela 320tkr. Pengar som jag inte hade någon känedom om, ej heller jag var mogen för att hantera. Stack till USA som 19-åring. Studerade på universitet och levde loppan på pengarna (positivt dock är en bachelor utbildning)... Pengarna tog slut. Tog jobb på en lyxkryssare och tjänade oerhört mycket pengar i 5 år. Inga omkostnader, så kunde fortsätta leva det "glamorösa" livet... Träffade "mannen i mitt liv" ombord. Blev på smällen och tvingades efter 5 år att mönstra av. Bosatte oss i Norge. Relationen tog slut och utblottad kom jag hem till Sverige. Kunde inte "leva" på en lön om då ca. 14tkr före skatt... Ville ju fortsätta leva det "glamorösa" livet... suck... började skuldsätta mig redan då... och här är jag idag...med en mille i skuld och löneutmätning som konsekvens av mitt oansvarliga leverne....
Ps. om någon av Er har sett den mest urdåliga filmen SPEED 2 med Sandra Bullock och Jason Patric, så var det den lilla lyxkryssaren som jag arbetade på och jag var ombord och servade alla kändisar under inspelningen. Förmodligen Bullocks sämsta film EVER, men kul hade vi...

Jag tycker inte du ska ha några som helst "dåliga" känslor för att du tog dina pengar och åkte till USA samt levde loppan på lyxkryssaren och kom hem utan att ha sparat en krona. Det du kanske kan "lära" dig av är att du sedan tog lån för att finansiera vidare leverne, men det är jag övertygad om att du har. Så lesson learned", bara att gå vidare och du har ju alla fantastiska minnen från tiden i USA och på Lyxkryssaren att samla lite kraft från. Livet är trots allt inte pengar utan upplevelser i si så där 100 år, sedan är det slut;-) Inte helt fel av att se till att man har med sig lite när man väl når dit. En bra investering tycker jag.

 

[Kimsan72]

Jag tycker inte du ska ha några som helst "dåliga" känslor för att du tog dina pengar och åkte till USA samt levde loppan på lyxkryssaren och kom hem utan att ha sparat en krona. Det du kanske kan "lära" dig av är att du sedan tog lån för att finansiera vidare leverne, men det är jag övertygad om att du har. Så lesson learned", bara att gå vidare och du har ju alla fantastiska minnen från tiden i USA och på Lyxkryssaren att samla lite kraft från. Livet är trots allt inte pengar utan upplevelser i si så där 100 år, sedan är det slut;-) Inte helt fel av att se till att man har med sig lite när man väl når dit. En bra investering tycker jag.

Åhhh tack Gnetaren för Dina fina ord... Jag ångrar inte för en sekund de 11 åren som jag bodde i USA inklusive åren ombord kryssaren. Här pratar vi verkligen minnen och upplevelser för LIVET med vänner över hela vårt jordklot. Dock önskar jag att jag hade kunnat hantera pengar på ett mer vuxet sätt och inte fortsatt leva det extravaganta sättet som uppenbarligen inte min ekonomi tillät. Jag har aldrig varit supermaterialistisk, men har haft hästar, ätit gott, bott dyrare än vad egentligen ekonomin har tillåtet...ja, listan kan göras lång... Otroligt dumt så här i backspegeln... och det kan jag bittert ångra och tycker nog att jag borde ha fått en "slap in the face" tidigare och vaknat upp och insett den väg jag stakade ut för mig...

 

[Gnetaren]

Vad man än gör ; bryter upp från ett förhållande, tar sig samman för att styra upp sin ekonomi, avslutar ett missbruk, tar sig ur en depression, byter jobb, ja vad som helst så önskar man "ALLTID" att man gjort det tidigare. Det är bara att acceptera att man nog inte var mogen för det tidigare och utgå från där man befinner sig här och nu och börja "gå"(eller kravla).... Som sagts: Lycka till!