Ja Du Terry, i viss mån tillhör ju jag den kategorin av människor

& nä, i min ansökan fanns inga ”omskrivningar eller inlindande ord”
@Lasseman
Jag var brutalt ärlig.
Å andra sidan, så var det ”bara” hur skuldsättningen startade för sen eskalerade det efter separation, sjuk häst och inte minst sjuka tänder & sedan satt man duktigt i skiten & tog de sjukaste lånen för att betala på redan tagna lån... Där & då påbörjade jag utgrävningen av min egen grav...
Idag sitter jag likväl här med en skuldsanering, för vilket jag är innerligt tacksam över. Jag undrar dock ofta hur gick detta till? Inte någon av mina borgenärer ”knorrade” och gudarna ska veta att de var ingen direkt vacker läsning som delgavs dom tillsammans med mitt förslag om skuldsanering.
Sitter här nu vid mitt köksbord & kaffe stirrandes ut i hallen. För ett år sedan krälade ja runt på just hallgolvet. Minns hur ja varje dag kom hem till ett hallgolv som uttryckligen ”badade” i allehanda krav- & KF brev. Min dotter var utom sig av förakt & förtvivlan - jag likaså!
Jag vet att det fanns en risk tidigare att även min dotter skulle bli en ”slösa”, men det hon tvingades bevittna helomvände henne. Idag har jag en 20-åring med näsa för pengar, med mer av EGNA pengar på banken än vad jag någonsin själv haft...
Något bra kom ut av allt detta trots allt!
Jag har personligen oxå genomgått en inre resa... Från att ha varit en ”tuff brud”, så är jag idag betydligt mer ödmjuk och ”gråtmild”.
Och med facit i hand, så är jag idag även tacksam över denna ”resa” jag gjort och innerligt tacksam mot mina borgenärer som släppt igenom ”en andra chans” för mig !!!
THE END !!