Har läst tråden slaviskt, och har därmed fått ganska god koll på allt vad gäller skuldsanering.
Men ändå gnager tvivel och osäkerhet.
Efter att tvekat i flera år, vågade jag till sist igår skicka in ansökan om skuldsanering, trots att jag är medveten om att den troligtvis kommer att avslås pga osäker inkomst.
Jag är 46 år. Haft skulder i hela mitt vuxna liv, och levt med löneutmätning till och från under många,många år, med vissa avbrott. De senaste 2 åren har utmätning pågått regelbundet.
Skulder på 1,7 milj. (Om man räknar med CSN- icke förfallna =320 000)
80% av skulder är äldre än 5 år, många är riktigt gamla. Löjligt höga räntor som tickar.
Åratal av slarv i min ungdom varvat med att levt med psykisk ohälsa mm orkar ej gå in på detaljer, men en berg o dalbana på flera sätt. (Ej missbruk eller kriminalitet)
Har div diagnoser som ADHD och GAD, vilket så klart ställt till det (inget att "skylla på" jag vet, men kan förklara en del, iallafall fall för mig själv)
Har alltid jobbat i alla år- allt jag bara kan- om det nu har nån betydelse.
Kämpat mig igenom åren som ensamstående förälder till ett nu vuxet och utflyttat barn.
Är nu ensamstående.
Ej spelmissbruk.
Ingen lyxkonsumtion eller stora lån.
Jag har ingen fast tjänst, men har jobbat så mycket jag bara kan på långa vikariat och/eller timmar.
Finns ingen möjlighet att få fast arbete utan en högskoleutbildning.
Jag har just nu ett vik på 50% året ut, och har precis påbörjat en 3årig högskoleutbildning på distans, för att på så vis kunna jobba vid sidan av. Jobbar på timmar utöver vik, så gott jag kan.
Får ut ca 20-22000/mån i snitt.
Troligtvis kommer vikariat att fortsätta, men inget säkert.
Jag får inget studiemedel pga obetalda skulder (bett om nedsatt belopp hos CSN pga utmätning, men fått nej vid varje ansökan. Knepigt) så csn läggs på KF.
Att plugga är en ren chansning - jag tänkte till en början i all iver, att det skulle ses som ett sätt att försöka förbättra ekonomin på sikt, då det kommer leda till en fast tjänst.
Jag är beredd på att hoppa av studierna om det i stället kommer ligga mig i fatet, och enbart jobba, söka alla jobb jag kan osv om det ökar mina chanser att få skuldsanering. Detta kommer jag så klart att meddela KF i pers brev.
- Hur resonerar KF kring mina studier tror ni?
Jag är inte ute efter att förhala, slippa undan, tvärtom!
Jag har full förståelse för att mina utsikter inte ser ljusa ut, men kände bara att jag o r k a r inte mer och kastade in ansökan på chansning med tanken att så klart söka andra och fler jobb under tiden.
Jag har gjort en hel del förändringar som jag hoppas anses som "gjort allt jag kan..." svårt när man lever med löneutmätning att liksom betala av mer.
Jag är inställd på att få ett avslag, och har ytterligare en fråga:
-När man har utmätning på lön, kan man då även få med studielån som utgift varje månad?
Som det är nu så rullar CSN in på KF då jag har noll chans att betala.
Jag vet, korkade frågor men min hjärna är mos.
eftersom jag har ojämn lön typ en månad 38k brutto och sedan 42k brutto ! Sedan är juni uppe på 55k brutto med semester lön ! Så tänkte just om det är en månad så borde det var mer lugnt då ! För skrev i ansökan 44k i månaden i lön ! Slog 532k på 12 mån ! För då känns det som att man mer gör rätt för sig känner jag
Visste inte att räntan fick ticka på på sidan av saneringen faktiskt. Trodde i min enfald att hela beloppet frös vid inledande.