Långivare med aktiv utlåning

1. Brixo Kontokredit - Lån utan UC, Swish
2. Kredio - Lån utan UC
3. Brixo Privatlån - Ingen UC
4. Loanstep - Ingen UC, nytt erbjudande
5. Zmarta - Jämför lån (ny)
6. Creditstar - Ingen UC, nytt erbjudande
7. Tomly - Lån utan UC
8. Binly - Lån utan UC
9. Ferratum - Lån utan UC
10. Klaralån - Lån utan UC
11. Credifi - Lån utan UC
12. Nätlån - Lån utan UC
13. Merax - Swish-utbetalning, ingen UC

spelmissbrukare... Berätta

Medlem
Poäng: 26
Blev medlem
1 december 2021
Meddelanden
9
Mottagna reaktioner
9
Poäng
26
Hej! Jag är ny på forumet men känner att jag måste skriva av mig lite.
Jag har under mång många år varit spelmissbrukare, återfall efter återfall. idag har jag skulder på ca 1 miljon kronor och imorgon har jag planerat att berätta för mor/far samt min partner (igen) Mina föräldrar hjälpte mig för ca 1 vecka sen att samla några lån så att jag inte skulle hamna hos KF, men det resulterade bara i att jag tog ut pengar på alla krediter så fort det gick. Mitt liv är kört, min partner kommer att lämna mig eftersom att det här blir 3e gången jag får återfall under vår tid tillsammans, mina föräldrar kommer att hata mig och aldrig kunna älska mig igen. Jag är bara en börda för alla och allt jag bidrar med är misär. Att svika dom man älskar gång på gång. Jag vill inte leva längre. Imorgon under arbetsdagen kommer jag att skicka ett långt detaljerat sms till mor/far och partner, jag är för feg för att ta det öga mot öga. Vågar inte se blicken i deras ögon när jag återigen svikit dom. Jag vill inte leva längre, just nu är det inget som hindrar mig från att ta den fega vägen ut. Jag hatar mig själv och orkar inte med det här längre
 
mina föräldrar kommer att hata mig och aldrig kunna älska mig igen.
Utan att känna dina föräldrar tror jag att du har uppåt väggarna fel där. Och vill du inte svika dina nära och kära ska du absolut inte begå självmord då det vore det ultimata sveket. Be om professionell hjälp!
 
Det finns hjälp att få. I slutändan är det bara pengar. Livet kommer att gå vidare ändå. Upp med hakan och hitta vägen ut.
 
Förstår din känsla helt.
Jag uttalade denna känsla till min mamma och min sambo för ett tag sen.
Min sambor jättearg och besviken på mig (av samma anledning, med samma summor som du skriver ovan) men när jag sa hur jag kände kring livet och vad jag kände inför mig själv tvekade han inte en sekund.:
- Jag är arg ja. Jättebesviken och ledsen. Men inget blir bättre av att du inte är här!

Jag är säker på att ingen i din närhet skulle tycka annorlunda.
Du har gjort skit dumma beslut som tagits pga en sjukdom, ett missbruk.
Du är inte din sjukdom men du behöver ta ansvar över den och söka hjälp och att lägga korten på bordet för både dina nära och kära samt för sig själv♡
 
Utan att känna dina föräldrar tror jag att du har uppåt väggarna fel där. Och vill du inte svika dina nära och kära ska du absolut inte begå självmord då det vore det ultimata sveket. Be om professionell hjäl

Utan att känna dina föräldrar tror jag att du har uppåt väggarna fel där. Och vill du inte svika dina nära och kära ska du absolut inte begå självmord då det vore det ultimata sveket. Be om professionell hjälp!
Jag har sökt hjälp flertalet gånger men hamnar ändå alltid på ruta 1 igen, fast med en större skuld. Diagnotiserades med ADHD, har gått kbt, självhjälpsmöten etc etc. Så fort jag släpper min guard i en sekund tar impulserna över och då är det kört.
Det ända som just nu hindrar mig från att faktiskt begå självmord är just tanken på hur mina anhöriga skulle drabbas.
 
Förstår din känsla helt.
Jag uttalade denna känsla till min mamma och min sambo för ett tag sen.
Min sambor jättearg och besviken på mig (av samma anledning, med samma summor som du skriver ovan) men när jag sa hur jag kände kring livet och vad jag kände inför mig själv tvekade han inte en sekund.:
- Jag är arg ja. Jättebesviken och ledsen. Men inget blir bättre av att du inte är här!

Jag är säker på att ingen i din närhet skulle tycka annorlunda.
Du har gjort skit dumma beslut som tagits pga en sjukdom, ett missbruk.
Du är inte din sjukdom men du behöver ta ansvar över den och söka hjälp och att lägga korten på bordet för både dina nära och kära samt för sig själv♡
Ska samla mod under morgondagen och berätta, konsekvenserna får bli mitt straff. Jag är dock rädd för att jag impulsivt kommer göra något dumt, för jag vet hur impulsiv jag kan vara när det kommer till allt. Tack för fina ord och delad historia.
 
Jag har också Adhd och svår ångestproblematik.
Det är verkligen som att simma motströms. Men det går. Man behöver "bara" kämpa nått så förbannat.
Jag är mitt i detta nu. Jag förstår dig verkligen ♡
 
Ska samla mod under morgondagen och berätta, konsekvenserna får bli mitt straff. Jag är dock rädd för att jag impulsivt kommer göra något dumt, för jag vet hur impulsiv jag kan vara när det kommer till allt. Tack för fina ord och delad historia.
När jag berättade var det som en sten Som släppte. Klart jag mådde skit att se sambon så knäckt. Han stack hemifrån och jag trodde aldrig jag skulle se han igen. Men nu 10månader senare kämpar vi ändå på.
Att berätta var det bästa av allt jag gjort i denna soppa ♡
 
spelberoende är en sjukdom och det finns hjälp att få, det är ingen bra lösning att ta livet av sig, det kommer lömna dina anhöriga i ett stor sorg och mörker, försök att få hjälp, kontakta kommunen, de är skyldiga att erbjuda hjälp. Jag har varit i samma situation som du, sökte hjälp för 4 månader sedan. Jag har spelat i 12 år och har svikit många på vägen. Jag förstår känslan du har nu, skulden och skammen. Det är viktigt att du berättar och söker hjälp. Jag har sambo och 3 barn, en pappa som hjälpt mig att lösa alla mina lån en gång vilket resulterade i att jag lånade ännu mer och spelade bort, har till och med lånat i min sambos namn. Har idag också skulder på över 1 miljon. Dessa har jag släppt till kronofogden och satsar nu helt på att bli av med spelberoendet istället för att jaga mina förluster. Mina anhöriga har varit arga och besvikna och jag har haft känslor av att vilja fly hellre än att berätta men i slutändan har det viktigaste för de runt omkring mig varit att jag slutar spela och mår bra igen. Det tror jag att dina anhöriga önskar dig också
 
Jag har också Adhd och svår ångestproblematik.
Det är verkligen som att simma motströms. Men det går. Man behöver "bara" kämpa nått så förbannat.
Jag är mitt i detta nu. Jag förstår dig verkligen ♡
Dina ord får mig att överväga att ge livet en sista chans, även fast jag just nu inte ser hur jag ska klara det. Tack så jätte mkt
 
När jag berättade var det som en sten Som släppte. Klart jag mådde skit att se sambon så knäckt. Han stack hemifrån och jag trodde aldrig jag skulle se han igen. Men nu 10månader senare kämpar vi ändå på.
Att berätta var det bästa av allt jag gjort i denna soppa ♡
grejen är ju den att jag har berättat för mina anhöriga, 3 gånger. första gången var det en så sjuuuk lättnad. Men att berätta igen, det kommer knäcka dom totalt
 
Jag tror att du hade sårat dina föräldrar mer genom att avsluta ditt liv än att dom hjälper dig finansiellt igen.

pengar kommer och går och ingen av oss kommer att ta med dom till andra sidan.

Läs min tråd. Det går att vända. https://www.lånforum.se/threads/mitt-spelmissbruk.7911/
 
Det blir som ett dubbelt "straff" för dina nära och kära om du skulle avsluta nu. Det räcker att de är straffade av att ha en när och kär som drabbats av den här förbannade sjukdomen. Om sjukdomen dessutom tar ditt liv så blir de som sagt dubbelt straffade. Och det förtjänar de inte.

De du möjligtvis kan göra är att inte "ta deras hjälp" ta den hårda vägen med KF mm ofta slutar ju det med att man har mer pengar över per månad än som aktiv spelare. Be dem hjälpa dig genom att helt ta över din ekonomi utan att betala skulder mm.
 
Att vara spelmissbrukare el missbrukare överhuvudtaget är inget man väljer själv. Ingen vaknar en morgon och tänker att idag ska jag bli missbrukare. Missbruket är starkare än allt förnuft.
På sätt och vis så har faktiskt din familj svekit dig som löst situationen till dig utan att ställa motkrav och det är det sämsta man kan göra.
Livet är mer värt än att avsluta även om det är tufft.
Det finns många som inget hellre vill ha ett långt och friskt liv men pga sjukdom ej får den ynnesten.
Du måste söka professionell hjälp för att orka ta dig igenom detta och för att få ett fint liv utan missbruk.
Lycka till.<3
 
Finns ju otroligt många här på forumet med dom här problemen. Och många ute i samhället överlag. Jag är själv en av alla dom här människorna. Mår såklart också skit emellanåt av spelandet och lögnerna. Att avsluta är dock aldrig ett alternativ. Det bästa är att ventilera alla tankar med alla kloka människor här på forumet. Har insett av mitt liv kommer fortsätta och kommer bli skitbra längre fram i tiden.
 
grejen är ju den att jag har berättat för mina anhöriga, 3 gånger. första gången var det en så sjuuuk lättnad. Men att berätta igen, det kommer knäcka dom totalt
Jag berättade 1 gång, fick villkorlöst hjälp.
Hade det stannat där hade vi ej suttit med miljonbelopp i skuld nu.
När jag berättade andra ggn var det som sagt en ännu värre situation jag satt oss i än innan.
Min sambo blev jäkligt knäckt ja.
Men i slutändan är det en sjukdom, ett missbruk och bortom den är jag en snäll, ärlig person som aldrig skulle göra de jag älskar illa.
Och det förstår han, när hans besvikelse och ilska lagt sig.
Jag är säker på att det är samma för dig.

Finns om du behöver stöd!
 
De älskar dig!
Bara inte det du gör.
Så många skrivit många kloka råd och delar med sig av erfarenheter och känslor. Jag vill bara säga att det finns mycket hopp. Din familj älskar dig och vill dig väl. Så låt de ta över ansvaret över din ekonomi. Tills du fått bättre grepp på din sjukdom.
När man levt ett helt liv kommer man ihåg hur mycket pengar man har på kontot eller de underbara människor man delat livet med? Kärleken övervinner.
Håll ut och kämpa! Livet kan bli vackert igen!
 
Vi med ADHD vill ju gärna att saker ska hända "NU NU NU NU" och hatar när saker och ting tar tid. Jag är själv sådan iallafall, att om det inte händer något direkt så blir det snabbt tråkigt och jag byter ämne. Mest troligt är det därför jag blev just spelmissbrukare. Hade det inte funnits onlinecasino hade jag inte haft orken att sätta mig på ett tåg till Malmö eller Göteborg för att spela på Casino Cosmopol.

Jag berättade för min pappa och min sambo för två dagar sedan, att jag har tre miljoner i skulder totalt och att jag var spelmissbrukare. Det var första gången jag erkänt det för mig själv och jag var så rädd att de skulle lämna mig och att jag skulle behöva "dö". Men efter att ha fått stöd här på forumet gick min inställning från att fly till att göra rätt för mig, att mitt mål numera är att jag ska bli frisk och betala tillbaka dem så mycket jag bara kan av de pengar som de har lånat ut till mig.

Är man död, kan man inte göra något gott i världen eller göra rätt för sig. Men det kan du om du är vid liv och du kommer bara förstöra din familjs liv "ännu mer" om du skulle välja den enkla vägen. De svåraste valen vi gör i livet, är oftast de som är mest rätt att göra. Så kämpa på. Det kommer att lösa sig.
 
Hej! Jag är ny på forumet men känner att jag måste skriva av mig lite.
Jag har under mång många år varit spelmissbrukare, återfall efter återfall. idag har jag skulder på ca 1 miljon kronor och imorgon har jag planerat att berätta för mor/far samt min partner (igen) Mina föräldrar hjälpte mig för ca 1 vecka sen att samla några lån så att jag inte skulle hamna hos KF, men det resulterade bara i att jag tog ut pengar på alla krediter så fort det gick. Mitt liv är kört, min partner kommer att lämna mig eftersom att det här blir 3e gången jag får återfall under vår tid tillsammans, mina föräldrar kommer att hata mig och aldrig kunna älska mig igen. Jag är bara en börda för alla och allt jag bidrar med är misär. Att svika dom man älskar gång på gång. Jag vill inte leva längre. Imorgon under arbetsdagen kommer jag att skicka ett långt detaljerat sms till mor/far och partner, jag är för feg för att ta det öga mot öga. Vågar inte se blicken i deras ögon när jag återigen svikit dom. Jag vill inte leva längre, just nu är det inget som hindrar mig från att ta den fega vägen ut. Jag hatar mig själv och orkar inte med det här längre
Återfall får man inte det är inget som kommer på posten. Återfall tar man själv. Inte får utan tar. Önskar dig lycka till iaf bra att berätta!
 
Återfall får man inte det är inget som kommer på posten. Återfall tar man själv. Inte får utan tar. Önskar dig lycka till iaf bra att berätta!

Ditt ordval signalerar att du tycker att spelmissbruk inte kan klassas som ett sjukdomstillstånd. Man har full kontroll över det, det är bara en viljesak. Annars förstår jag inte varför du betonar att man aktivt TAR ett återfall.
 
Ditt ordval signalerar att du tycker att spelmissbruk inte kan klassas som ett sjukdomstillstånd. Man har full kontroll över det, det är bara en viljesak. Annars förstår jag inte varför du betonar att man aktivt TAR ett återfall
Jag har gjort behandlingar jag är utbildad facilitator inom smart recovery håller möten. Allt jag lärt mig att det är inget man får det är nått man gör. Sjukdom eller inte fortfarande nått man gör. Du får inte ett Beroende du skapar ett inann det blir en sjukdom
Eller hur?
 
Ditt ordval signalerar att du tycker att spelmissbruk inte kan klassas som ett sjukdomstillstånd. Man har full kontroll över det, det är bara en viljesak. Annars förstår jag inte varför du betonar att man aktivt TAR ett återfall.
Mena verkligen inte att det inte klassas som ett sjukdomstillstånd... verkligen inte att man har full kontroll. Men allt handlar om dig själv eller hur? Ingen annan som gör besluten? Ingen annans fel eller hur? Allt handlar om än själv.
 
tack för många fina ord, det värmer. sitter just nu på lunchrast och försöker samla mod till att berätta för mina anhöriga (ja jag väljer den fega vägen och skickar ett sms, det kommer knäcka mig totalt av att se dom i ögonen) efter det ska jag åka till psyk, är rädd för att min impulsivitet leder till att jag gör något dumt
 
Betona att det är fel ordval att säga att man får ett återfall för det är
Inget som kommer det är nått du gör. Sjuk eller inte. Den hårda sanningen tyvärr. En del av att tillfriskna är även att ta av sig offerkoftan och skylla på nått annat när allt handlar om än själv... har både haft spelmissbruk och alkohol/drogmissbruk. Så
Sitter inte ba säger saker för jag tycker det är kul. Utan det är den hårda sanningen man måste lära sig tyvärr.
 
tack för många fina ord, det värmer. sitter just nu på lunchrast och försöker samla mod till att berätta för mina anhöriga (ja jag väljer den fega vägen och skickar ett sms, det kommer knäcka mig totalt av att se dom i ögonen) efter det ska jag åka till psyk, är rädd för att min impulsivitet leder till att jag gör något dumt
Det kommer gå bra. Gör på ditt egna sätt. Gör inget dumt men åk till psykritsrin sök hjälp / behandling. Finns på pm om du Behöver prata kan ge dig övningar osv om du behöver.

tro mig du har redan gjort det värsta jobbigaste det är att Erkänna för sig själv och andra sen nu din familj det är
Jävigt modigt. Klarar du det klarar du allt ❤️
 
@Kronofogden så det var verkligen inte att säga att det inte är en sjukdom eller klanka ner på någon eller nått sånt så du vet. Även om det lät så. Ibland kan texter misstolkas och missuppfattas. Jag ba skriver läser ej Igenom
Jag ba skriver när jag skriver saker sen kanske det uppfattas fel
Av läsaren❤️
 
en uppdatering

har nu berättat för alla. vågade inte svara när sambon ringde, men efter ca 20 samtal så beslöt jag mig för att svara. hon övertalade mig att dra från jobbet och åka hem o prata. mina föräldrar vill att jag åker hem till dom tillsammans med min sambo men jag har bestämt mig för att min sambo inte ska utsättas för mer skit och att hon har det bättre utan mig. sedan blir det raka vägen till psykiatrin
 
en uppdatering

har nu berättat för alla. vågade inte svara när sambon ringde, men efter ca 20 samtal så beslöt jag mig för att svara. hon övertalade mig att dra från jobbet och åka hem o prata. mina föräldrar vill att jag åker hem till dom tillsammans med min sambo men jag har bestämt mig för att min sambo inte ska utsättas för mer skit och att hon har det bättre utan mig. sedan blir det raka vägen till psykiatrin
Vad modigt gjort av dig!
Jag tycker du ska landa i detta nu.
Sök hjälp och låt din sambo få ta beslut om hon har det bättre utan dig.
Du är en person som drabbats av ett missbruk som i sin tur fått dig att göra dåliga beslut.

Du förtjänar fortfarande kärlek,stöd och hjälp oavsett av vem du får det av.
Låt personern bestämma om de är en av dem som ger det eller inte. Men skjut inte bort dem. Ta emot en kram om den ges.
Du är fortfarande samma person bakom ditt missbruk och du kan hitta den personen igen.
Stor kram från mig iaf
 
Vad modigt gjort av dig!
Jag tycker du ska landa i detta nu.
Sök hjälp och låt din sambo få ta beslut om hon har det bättre utan dig.
Du är en person som drabbats av ett missbruk som i sin tur fått dig att göra dåliga beslut.

Du förtjänar fortfarande kärlek,stöd och hjälp oavsett av vem du får det av.
Låt personern bestämma om de är en av dem som ger det eller inte. Men skjut inte bort dem. Ta emot en kram om den ges.
Du är fortfarande samma person bakom ditt missbruk och du kan hitta den personen igen.
Stor kram från mig iaf
Kunde inte skrivit det bättre själv! Håller med allting i din text.
 
en uppdatering

har nu berättat för alla. vågade inte svara när sambon ringde, men efter ca 20 samtal så beslöt jag mig för att svara. hon övertalade mig att dra från jobbet och åka hem o prata. mina föräldrar vill att jag åker hem till dom tillsammans med min sambo men jag har bestämt mig för att min sambo inte ska utsättas för mer skit och att hon har det bättre utan mig. sedan blir det raka vägen till psykiatrin
Du utsätter henne för mer om du ba stöter bort henne. Hon har det inte bättre utan dig. Låt henne avgöra det inte du själv. Tycker du ska åka dit med din sambo. Det här kommer nog som en chock för alla. Det värsta är gjort men du är ingen dålig människa för det här, några dåliga val gör dig inte till en sämre människa ❤️
 
en uppdatering

har nu berättat för alla. vågade inte svara när sambon ringde, men efter ca 20 samtal så beslöt jag mig för att svara. hon övertalade mig att dra från jobbet och åka hem o prata. mina föräldrar vill att jag åker hem till dom tillsammans med min sambo men jag har bestämt mig för att min sambo inte ska utsättas för mer skit och att hon har det bättre utan mig. sedan blir det raka vägen till psykiatrin
Superbra! Ser du, du kan redan ta ansvar. Styrke kram!
 
Ditt ordval signalerar att du tycker att spelmissbruk inte kan klassas som ett sjukdomstillstånd. Man har full kontroll över det, det är bara en viljesak. Annars förstår jag inte varför du betonar att man aktivt TAR ett återfall.
Det vedertagna begreppet inom alla sorters missbruk är att man tar ett återfall. Låter konstigt men så är det, tror att det kommer från det engelska sättet att uttrycka sej. Man kan komma runt denna, i mångas tycke hårda, formulering genom att byta ut tar mot haft ett återfall.
 
Det vedertagna begreppet inom alla sorters missbruk är att man tar ett återfall. Låter konstigt men så är det, tror att det kommer från det engelska sättet att uttrycka sej. Man kan komma runt denna, i mångas tycke hårda, formulering genom att byta ut tar mot haft ett återfall.
Va? Man säger inte "take a relapse". Snarare"have" som i just "få".
 
igår var den absolut längsta dagen i mitt liv. Jag och sambon klev av från samma tunnelbana och möttes vid spärrarna. Jag sa inte ett ord, hon log med en trygg blick och gav mig en kram sen gick vi hem och pratade. Att hon kan vara så otroligt pedagogisk, lugn och klartänkt även fast hon är förbannad är en utav hennes bästa egenskaper. vi pratade länge och beslöt oss för att tillsammans åka hem till mina föräldrar. Vi la upp en plan på hur vi ska lösa det ekonomiska samt psykiska, sedan åkte vi raka vägen hem, gick igenom alla lån och kontaktade alla krediter angående livstids spärr på lån och uttag av krediter. bytte lösenord på bankid, delad kivra etc. Lyckades även försova mig till jobbet idag, tror min hjärna o kropp behövde återhämtning. För första gången på år känner jag faktiskt en lättnad över att alla korten ligger på bordet, och jag mår faktiskt rätt bra, jag känner hopp inför framtiden, vilket jag inte kan minnas senast jag kände så
 
igår var den absolut längsta dagen i mitt liv. Jag och sambon klev av från samma tunnelbana och möttes vid spärrarna. Jag sa inte ett ord, hon log med en trygg blick och gav mig en kram sen gick vi hem och pratade. Att hon kan vara så otroligt pedagogisk, lugn och klartänkt även fast hon är förbannad är en utav hennes bästa egenskaper. vi pratade länge och beslöt oss för att tillsammans åka hem till mina föräldrar. Vi la upp en plan på hur vi ska lösa det ekonomiska samt psykiska, sedan åkte vi raka vägen hem, gick igenom alla lån och kontaktade alla krediter angående livstids spärr på lån och uttag av krediter. bytte lösenord på bankid, delad kivra etc. Lyckades även försova mig till jobbet idag, tror min hjärna o kropp behövde återhämtning. För första gången på år känner jag faktiskt en lättnad över att alla korten ligger på bordet, och jag mår faktiskt rätt bra, jag känner hopp inför framtiden, vilket jag inte kan minnas senast jag kände så
Fan vilken fin läsning! Modigt och fint stolt över dig även om
Jag inte känner dig. Väldigt kul
Läsning underbart att det gick så bra! Visst känns det som världens tyngsta Sten i magen släpper?
 
Kom ihåg nu allt tar tid i tillfrisknandet. Det tar även tid för dina nära kära ta in allt, samt bygga upp tilliten igen! Jag som
Slutar med droger måste säga att spelberoende och skulder var mycket lättare sluta med men konsekvenserna efter är helvete vissa dagar. Medans sluta med droger va skit svårt och många återfall men varje dag jag var ren blev bättre. Medans nu spelfri 4 månader imorn har jag inte haft ett enda sug
På spela. Men konsekvenserna efter är förödande och långvariga.... men bara vara stark. Kan säga att det inte bara är skit efter ett spelberoende finns vissa saker som blivit bättre nu. Jag har lärt mig massor om
Lån, kommit in hit, lärt mig mer om mig själv, ändrat syn på pengar, blivit mer ekonomisk osv. Men för 4 mån sen fatta jag ej värdet av pengar allts... det tappar man helt. Är sjukt hur konstigt spelberoendet är egentligen man tappar synen på pengar allt väldig komplicerat beroende måste jag säga.
 
igår var den absolut längsta dagen i mitt liv. Jag och sambon klev av från samma tunnelbana och möttes vid spärrarna. Jag sa inte ett ord, hon log med en trygg blick och gav mig en kram sen gick vi hem och pratade. Att hon kan vara så otroligt pedagogisk, lugn och klartänkt även fast hon är förbannad är en utav hennes bästa egenskaper. vi pratade länge och beslöt oss för att tillsammans åka hem till mina föräldrar. Vi la upp en plan på hur vi ska lösa det ekonomiska samt psykiska, sedan åkte vi raka vägen hem, gick igenom alla lån och kontaktade alla krediter angående livstids spärr på lån och uttag av krediter. bytte lösenord på bankid, delad kivra etc. Lyckades även försova mig till jobbet idag, tror min hjärna o kropp behövde återhämtning. För första gången på år känner jag faktiskt en lättnad över att alla korten ligger på bordet, och jag mår faktiskt rätt bra, jag känner hopp inför framtiden, vilket jag inte kan minnas senast jag kände så
Men åååå vad glad jag blir!!!!!!
Så glad för din skull. Att du fick den kram du behövde som allra,allra mest!!!

Nu finns det ju bara en väg framåt för dig och er!=)
 
Själv går jag på nålar här hemma. Skickade in alla papper igår kväll till svea bank. Har fått preliminärt lånelöfte på vår bostad.
Om det går igenom vänder allt.
 
Ta en titt i Lånforums guide för bästa samlingslån, där finns svar på de vanligaste frågorna runt samlingslån.
Tillbaka
Topp