Har du koll på detta
@Lasseman ? :
Falska fakturor och GDPR – vad gäller egentligen?
Låt oss säga att någon fick en faktura senast 2015-01, och nu i 2025-02 kommer en "påminnelse" om den. Då har ju
mer än 10 år passerat, vilket innebär att skulden borde vara
preskriberad. Om ingen kontakt skett från hans sida sedan dess, borde det väl vara ogiltigt?
Men utöver preskriptionstiden finns också
GDPR att ta hänsyn till:
1: Hur fungerar GDPR i detta fall?
- Bryter han inte mot reglerna när det gått över 10 år för många, och dessutom mer än 3 år sedan ärendet senast var aktuellt för andra?
-
Vad händer om alla ber att få sina uppgifter raderade enligt GDPR? (vad händer då rent juridiskt?)
- Han är väl skyldig att radera uppgifterna om det inte finns en laglig grund att behålla dem, eller hur?
- Vad händer om han vägrar eller ignorerar begäran? Kan man anmäla honom till Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) eller någon annan instans?
- Om han ändå behåller uppgifterna och skickar nya fakturor efter 5-10 år, bryter han då inte både mot GDPR och bedrägerilagar?
- Finns det möjlighet att han kan dömas för grov ekonomisk brottslighet om han systematiskt skickar falska fakturor på detta sätt?
- Kan han behöva redovisa för någon instans hur han hanterar och skyddar personuppgifter? Om inte, är det inte brottsligt från hans sida?
- Det borde väl dessutom vara brottsligt att skicka fakturor till personer som aldrig haft en affärsrelation med honom?
2: Vad gäller för personer som redan betalat sina skulder?
- Om någon har avklarat sin skuld sedan länge och han nu kräver betalning igen, är det inte bedrägeri?
- Bryter han inte även mot GDPR genom att lagra och använda uppgifter som inte längre är relevanta?
- Om Kronofogden tidigare har avvisat hans försök att kräva betalning och personen har bestridit och "vunnit" fallet – ska han då inte enligt lag radera dessa uppgifter?
- Hur länge får han egentligen lagra personuppgifter enligt dagens lagar, särskilt om skulder är avklarade, preskriberade – eller om det aldrig ens funnits en skuld?
Detta låter som både
grov ekonomisk brottslighet och ett
allvarligt brott mot GDPR. Hur är detta ens möjligt, och vem ser till att han ställs till svars?