I flera år hade jag som stort mål att bli av med mina inkassoskulder, och när jag nådde det målet fanns det en tid då jag surrade omkring utan några som helst mål. Jag hade ju klarat det. Vad skulle jag hitta på nu? Jag tror det varade tills Mars-April, den känslan, innan jag började cirkulera kring ett nytt Stort Mål. Jag tror egentligen att jag hade det målet långt innan dess, men jag hade inte artikulerat det, eller konkretiserat det. Men jag agerade som om jag hade det målet.
Det jag främst gjorde var att spara aggressivt. Väldigt aggressivt. En av fördelarna med att vara en tråkig gubbe på några och femtio som inte längre känner något behov av att hävda min status inför andra är… jag är ganska billig i drift. Jag finner att jag lägger kanske en tusing i veckan, ofta mindre, på mitt uppehälle. Jag går inte ut på restauranger, och särskilt då inte barer och klubbar. Jag kanske inte är en statussökande individ, men det känns ändå som om jag har en viss självkänsla trots allt. En några och femtioårig gubbe på stadens klubbar…. cringe.
Innan så gick alla slantar som var över till att betala på inkassoskulderna. Nu när de skulderna är borta, så har jag inte precis svävat ut i lyxkonsumtion. Ja, jag budgeterar lite högre för matkostnader numera. I januari förra året budgeterade jag för 3000. I januari i år började jag budgetera för 5000 per månad. Och jag finner att jag ofta stoppar tillbaka 1500-2000 vid avräkningsdagen den sista i månaden, så jag ligger fortfarande kvar på 3-4000 för mat per månad.
Jag får ca 21k per månad netto från jobbet. Hyran ligger nu på ca 4,5k efter alla höjningar är klara. Mat och el och försäkringar går då på ytterligare 5k. Telefon, tv, etc ytterligare 1k. Och slutligen amorteringen på ca 3k per månad. Så, kostnader på 13,5k och netto in på 21k. Det blir en del över tid. Och jag har lagt det på hög, utan att egentligen konkretisera vad jag vill göra. Så har jag gjort i åtta månader, och det här är resultatet.
Visa bilaga 4168
Ja, jag har lagt till en del (fick t.ex. ett arv förra året, och lade en del av det här). Jag kommer att få ett nytt arv i år, vet inte hur mycket, och när det kommer så kommer jag att uppnå det första delmålet på mitt Stora Mål. Jag kommer att ha 100k i sparade medel. Nästa delmål är 250k. Och delmålet därefter är 500k. När jag slutligen når 1,5 miljoner nollar jag mitt sparande och köper en etta utan något bolån alls. Det är belöningen jag ger mig själv. Skuldfri, med en billig bostadsrätt, och förhoppningsvis ett årtionde kvar innan jag är för skröplig av ålder.
Jag har inget slutdatum för när jag ska göra detta, annat än ett vagt ”innan pensionen”. Men det är ju en del av belöningen för att ha nollat inkassoskulderna. Det är ingen extern tidspress med hot om KFM och domstol och sanktioner man måste hålla sig till. Belöningen är friheten att följa sitt eget tidsschema, sin egen rytm, sitt eget lilla lunk. Och det är väl en fin belöning bara det?
