Hopp eller förtvivlan?

[Kraputt]

Jag har märkliga, komplicerade, konflikterade (om det nu är ett ord, och om inte så uppfann jag det just!) och svårförståeliga känslor idag.

Igår fick jag min bil. Jag har inte körkort än, men ändå fick jag min bil. En Renault Captur från 2021 från gått 5100 mil. Jag fick en god vän att följa med mig och hämta den, och känslorna började när jag satte mig i bilen. Min bil. Min bil.

Den ser liten ut, men är väl stor som en Volvo V40. Ingen jättebil, men heller ingen pyttebil. Bilden nedan är en marknadsföringsbild. Ungefär 0,6 l per mil drar den. Det är en bil både för att pendla till jobbet med, och som överlever timtals åkning på motorvägen.



Varför denna omvända ordning med att skaffa bil innan körkortet? Det är många skäl, de flesta privata som jag inte vill ta upp här, men också ekonomiska som jag kan prata om. Främst den kommande deklarationen som nog gör att min årsinkomst, på pappret, går ner. Och världsekonomin ser väl inte så ljus ut så det kommer kanske problem med lån senare.

Jag bestämde mig för att betala 50% kontant, och 50% med ett billån. Så, mina 100k från min indexfond som legat på ett Avanza sparkonto sedan jag sålde innehavet innan årsskiftet, plus 100k från Zikla Bank (tidigare Volvo Finans) till en ränta av 6,95% över åtta år. Inget restvärde – planerar att köra bilen tills den faller i bitar. Så, min lånebörda går från 200k (av 320) till 300k (av 320).

Jag tror att jag fortfarande, till en del, har kvar mentaliteten från när jag började den här tråden. Jag förtjänar inte riktigt det här. Det är inte riktigt på riktigt. Samtidigt så är det ju tecken på någon sorts rehabilitering. Jag är inte samma som gubbstrutten i början av tråden. Men jag har kvar en hel del av tankegodset från den gubbstrutten.

Som sagt… märkligt, komplicerat, konflikterat och svårförståeligt. Min första resa ska gå till havsbandet - jag och kameran och en stuga vid havet. Efter det, så får vi ser varthän det bär.

 

[Myra]

Jag har märkliga, komplicerade, konflikterade (om det nu är ett ord, och om inte så uppfann jag det just!) och svårförståeliga känslor idag.

Igår fick jag min bil. Jag har inte körkort än, men ändå fick jag min bil. En Renault Captur från 2021 från gått 5100 mil. Jag fick en god vän att följa med mig och hämta den, och känslorna började när jag satte mig i bilen. Min bil. Min bil.

Den ser liten ut, men är väl stor som en Volvo V40. Ingen jättebil, men heller ingen pyttebil. Bilden nedan är en marknadsföringsbild. Ungefär 0,6 l per mil drar den. Det är en bil både för att pendla till jobbet med, och som överlever timtals åkning på motorvägen.

Visa bilaga 4770

Varför denna omvända ordning med att skaffa bil innan körkortet? Det är många skäl, de flesta privata som jag inte vill ta upp här, men också ekonomiska som jag kan prata om. Främst den kommande deklarationen som nog gör att min årsinkomst, på pappret, går ner. Och världsekonomin ser väl inte så ljus ut så det kommer kanske problem med lån senare.

Jag bestämde mig för att betala 50% kontant, och 50% med ett billån. Så, mina 100k från min indexfond som legat på ett Avanza sparkonto sedan jag sålde innehavet innan årsskiftet, plus 100k från Zikla Bank (tidigare Volvo Finans) till en ränta av 6,95% över åtta år. Inget restvärde – planerar att köra bilen tills den faller i bitar. Så, min lånebörda går från 200k (av 320) till 300k (av 320).

Jag tror att jag fortfarande, till en del, har kvar mentaliteten från när jag började den här tråden. Jag förtjänar inte riktigt det här. Det är inte riktigt på riktigt. Samtidigt så är det ju tecken på någon sorts rehabilitering. Jag är inte samma som gubbstrutten i början av tråden. Men jag har kvar en hel del av tankegodset från den gubbstrutten.

Som sagt… märkligt, komplicerat, konflikterat och svårförståeligt. Min första resa ska gå till havsbandet - jag och kameran och en stuga vid havet. Efter det, så får vi ser varthän det bär.

Grattis! Njut av din bil! Njut av känslan av att ha köpt en bil och snart är du klar med körkortet. Tacka dig själv för allt slit du gjort för att komma så här långt.
Jag köpte också min första bil innan jag var klar med körkortet. Det var en Toyota Cressida.

 

[Insatt]

Jag har märkliga, komplicerade, konflikterade (om det nu är ett ord, och om inte så uppfann jag det just!) och svårförståeliga känslor idag.

Igår fick jag min bil. Jag har inte körkort än, men ändå fick jag min bil. En Renault Captur från 2021 från gått 5100 mil. Jag fick en god vän att följa med mig och hämta den, och känslorna började när jag satte mig i bilen. Min bil. Min bil.

Den ser liten ut, men är väl stor som en Volvo V40. Ingen jättebil, men heller ingen pyttebil. Bilden nedan är en marknadsföringsbild. Ungefär 0,6 l per mil drar den. Det är en bil både för att pendla till jobbet med, och som överlever timtals åkning på motorvägen.

Visa bilaga 4770

Varför denna omvända ordning med att skaffa bil innan körkortet? Det är många skäl, de flesta privata som jag inte vill ta upp här, men också ekonomiska som jag kan prata om. Främst den kommande deklarationen som nog gör att min årsinkomst, på pappret, går ner. Och världsekonomin ser väl inte så ljus ut så det kommer kanske problem med lån senare.

Jag bestämde mig för att betala 50% kontant, och 50% med ett billån. Så, mina 100k från min indexfond som legat på ett Avanza sparkonto sedan jag sålde innehavet innan årsskiftet, plus 100k från Zikla Bank (tidigare Volvo Finans) till en ränta av 6,95% över åtta år. Inget restvärde – planerar att köra bilen tills den faller i bitar. Så, min lånebörda går från 200k (av 320) till 300k (av 320).

Jag tror att jag fortfarande, till en del, har kvar mentaliteten från när jag började den här tråden. Jag förtjänar inte riktigt det här. Det är inte riktigt på riktigt. Samtidigt så är det ju tecken på någon sorts rehabilitering. Jag är inte samma som gubbstrutten i början av tråden. Men jag har kvar en hel del av tankegodset från den gubbstrutten.

Som sagt… märkligt, komplicerat, konflikterat och svårförståeligt. Min första resa ska gå till havsbandet - jag och kameran och en stuga vid havet. Efter det, så får vi ser varthän det bär.

Kan ordet du söker vara ambivalent?

 

[Debitum Gratis]

Stort Grattis bäste Kraputt!

 

[Kraputt]

Jag är närmare att ha ett körkort än att inte ha det, och det är väl ett framsteg, eller? Jag har kört ungefär 15 timmar på trafikskola, och ska precis göra min Risk 1-kurs. Sen blir det Risk 2-kursen, dvs lalla runt på halkbana. Får se om jag får spinna bilen in i någonting eller inte. Varje dag går jag förbi min bil på parkeringen utan att kunna sätta mig i den och köra iväg. Det är… lite irriterande, men man har väl under de senaste åren lärt sig leva med saker som skaver.

Det här är väl en månatlig uppdatering. Har ingenting ekonomiskt att säga. Är på god kant med min ekonomi, främst därför att jag fortfarande är för snål. Jag är obenägen att kosta på mig någonting. Jag har fortfarande i bakhuvudet hur enkelt det vore att ramla tillbaka i den situation jag befann mig för fem år sen.

 

[KurtJager]

Jag är närmare att ha ett körkort än att inte ha det, och det är väl ett framsteg, eller? Jag har kört ungefär 15 timmar på trafikskola, och ska precis göra min Risk 1-kurs. Sen blir det Risk 2-kursen, dvs lalla runt på halkbana. Får se om jag får spinna bilen in i någonting eller inte. Varje dag går jag förbi min bil på parkeringen utan att kunna sätta mig i den och köra iväg. Det är… lite irriterande, men man har väl under de senaste åren lärt sig leva med saker som skaver.

Det här är väl en månatlig uppdatering. Har ingenting ekonomiskt att säga. Är på god kant med min ekonomi, främst därför att jag fortfarande är för snål. Jag är obenägen att kosta på mig någonting. Jag har fortfarande i bakhuvudet hur enkelt det vore att ramla tillbaka i den situation jag befann mig för fem år sen.

Då är du nära mål med körkortet! Har du gjort teoriprovet?

 

[Lock]

Då är du nära mål med körkortet! Har du gjort teoriprovet?

Teorin görs efter risk utbildning

 

[Kraputt]

Det har artat sig att jag använder mitt kreditkort så här: jag har det som en likviditetsutjämnare. Så, om jag t.ex. behöver köpa något dyrare så beräknar jag om jag har likvida medel för det inom den räntefria perioden. Exempel, det är den 11 maj, och brytpunkten för fakturan var den 8 maj, och nu har jag fram till den 30 juni innan jag måste betala nästa faktura. Ponera att jag behöver köpa en ny köksapparat för 2500 kronor – säg en air fryer. Jag får 1500 kronor till övers efter denna månads lön, och lika mycket efter nästa lön. Ergo, jag har 3000 kronor i likvida medel inom den räntefria perioden. Jag slår till och köper air fryern.

Det andra sättet är att jag betalar alla abonnemang jag har – t.ex. netflix och Hallon – med kortet. På det viset, om det skiter sig, kan jag återkalla betalningen. Jag kan också köpa Västtrafikkortet och mina cloudtjänster med det. Det är ju budgeterat för varje månad, och jag har ju alltid likvida medel för det.

MEN nu har jag ju gått och blivit med bil, och det har seglat upp ett ytterligare scenario där ett kreditkort kan vara till nytta, och det är som tanka-kort. Om jag skaffar ett kreditkort med bonus på bensin, så kanske jag kan spara några hundra per år med ett sådant. Jag kan ju överföra funktionerna som beskrevs ovan till det nya kortet. Bonusen på remember är ju rätt värdelös, så man kan ju säga att jag inte har någon bonus på det idag. Man måste hålla på och logga in på en speciell sida för att få bonus, och då är det ju bara aktuellt vid onlineköp. Och det är sällan jag köper något online. Jag är old-school, och vill känna på det jag köper.

Men vad är bäst att göra här? Jag har Re:member Flex på 30k idag. Jag går och funderar på OKQ8 30k idag. Jag har just nu 1,5 % i kreditbetyg (bra alltså). Skälet till det är fyra stycken förfrågningar. Tidigare när jag funderade på bil gick 3 förfrågningar åt till det. Först till Lendo, vilket gav skit. Sen till Swedbank, som sa nej. Och slutligen till Zikla bank via bilfirman jag köpte bilen av. Hade en ff sen tidigare, och som går ut nu i början av juni.

Är Q8 kortet ett bra kort? Ska jag behålla mitt Remember-kort? Är det smart att söka ett nytt kort när man redan har ett, där siffran går upp och ner över månaderna? Ska jag vänta tills efter juni?

 

[KurtJager]

Jag använder CarPay från Ziklo Bank fd Volvo Finans. Kortet(Visa) är avgiftsfritt, vid 5000 poäng får jag 50kr att tanka/tvätta för. Varje kr man spenderar ger 0,5 poäng, förutom vid Tankning och Västtrafik som ger 1 poäng/kr. Blir en del gratis bränsle per år. E-fakturan som kommer är alltid på hela beloppet och inte som vissa andra kort som fakturerar minsta möjliga betalning.

 

[Kraputt]

Hmmm. Skälet till att jag lockas av OKQ8 kortet är att man får 0,25 kronor per liter om man tankar på bemannade stationer. 0,1 kronor på obemannade.

Så om bensinpriset är 15 kronor per liter så är det 1,6% rabatt.

100 liter per månad, i tolv månader, gånger bensinpriset blir 288 kronor per år.

Ska kolla in Zikla (har ju billån hos dem) men det verkar på mig som om det är mindre bonus där.

Ungefär 100 kronor mindre. 1200 liter per år för 15 kronor per lite, blir 18000 per år. Delat med 5000 blir 3,6. 50 kronor för varje gång blir 180.

Hmmm.

 

[KurtJager]

Det är 10 öre rabatt hos Tanka med Carpay (obemannat) Ibland kör dem kampanjer vissa dagar osv.

 

[Debitum Gratis]

Du kan få rabatt kopplat till ett vanligt debit kort också, ingen skillnad.

 

[Kraputt]

Om konsten att prata utan att säga nåt nytt

Jaha, då var det dags igen. Det har blivit någon form av rutin att dra logga in här, kolla "tråden" och tänka att man borde skriva något; knappa in ännu ett inlägg och försöka låtsas som att världen väntar med andan i halsen på just mina reflektioner om... ja, om precis ingenting nytt alls egentligen.

Min ekonomi? Tackar som frågar! Den tuffar på i samma takt – varken framåt eller bakåt, bara ett konstant puttrande någonstans i mitten av ingenting. Är det spännande? Haha, nej. Är det tryggt? Ja, på det där tröstande sättet som bara ett oändligt ekorrhjul kan vara.

Det har alltså inte hänt något ovanligt på pengafronten. Det är samma gamla visa: lön in, räkningar ut, kontosaldo kvar på samma mediokra nivå. Det skvätter inte över, men det sinar inte heller. Det är som att se på färg som torkar – fast färgen redan torkat, men ingen har orkat säga till.

Kanske ni törstar efter dramatik, kanske ett inlägg om att KFM står i farstun och ska utmäta. Men nej. Istället får kan jag rapportera... ja, absolut ingenting. Kanske är det själva poängen. Kanske är det mitt öde i livet att inneha ekonomins motsvarighet till Sveriges Radio P4 – alltid närvarande, sällan överraskande, men ändå lite icke-störande.

Så där har ni det. Inget nytt på fronten. Men hej, allt är bättre än hög skulder man inte kan betala, eller hur?

 

[Gaston]

Haha, hög igenkänning, finns nog fler P4-liknande stationer än du tror. Och det är ju ändå bättre än en galen lokalradiostation präglat av totalt kaos som det i alla fall var för mig tidigare .

Man går in och uppdaterar trots att det mest dramatiska som är på G är att en förfrågan försvinner om 9 veckor och man har en from förhoppning om att ens betyg kanske förbättras en tiondels procent då (inte för att man har så stor nytta av det när man är så överbelånad att bankerna ändå inte vill ta i en med tång. Men ändå, det är ändå en sorts rörelse som i alla fall minimalt utvecklas åt rätt håll)

Men jag tänker att det ändå har ett värde för disciplinen. Det är ju så svårt att hålla motivationen uppe när färgen (som du skriver) har torkat för länge sen och allt mest bara känns som en grå, oändligt lång autobahn fram till något abstrakt mål om att vara skuldfri om 12-15 år. Kanske få lite pepp och input och se till att grytan småputtrar på.

För mig är du ändå en förebild, du har ju lyckats ta dig ur skuldträsket och orienterar nu fortfarande efter ny mening. Det kan ju säkert vara ganska knepigt under en period när all ens tid länge har kretsar kring att hitta ut ur skuldfällan (och som du skriver om tidigare, rädslan att fastna i den igen).

 

[Gaston]

Har du kirrat körkortet ännu förresten?

 

[Kraputt]

Har du kirrat körkortet ännu förresten?

Det är väl körkortet som gör att det är lite tomgång i ekonomin. Så länge jag betalar 6500 i månaden för de timmarna så finns det inget utrymme för att spara, eller för målet om att återställa min ISK-till nivån jag hade innan jag köpte bilen.

Således, nä, har inte kirrat det än. Det tar längre tid än jag planerade. Men så är det väl när gamla hundar ska lära sig nya tricks. Förhoppningsvis är Oktober månaden då det händer.

 

[swebbe]

Att majoriteten av svenskar har lån betyder inte att det är vettigt att själv låna. Jag tycker det är galet låna pengar för en dyr bil med hög ränta. Jag hade fokuserat på att betala av mina lån, inte skuldsätta mig ytterligare. Märkligt beslut att investera pengar på börsen istället för att betala av på ditt privatlån, du hade fått bra avkastning på dina extraamorteringar samtidigt som du minskat din ekonomiska risk.

Ett billån är inte ett bra lån. Att investera på börsen samtidigt som du har privatlån med hög ränta är oklokt.

 

[Gaston]

Att majoriteten av svenskar har lån betyder inte att det är vettigt att själv låna. Jag tycker det är galet låna pengar för en dyr bil med hög ränta. Jag hade fokuserat på att betala av mina lån, inte skuldsätta mig ytterligare. Märkligt beslut att investera pengar på börsen istället för att betala av på ditt privatlån, du hade fått bra avkastning på dina extraamorteringar samtidigt som du minskat din ekonomiska risk.

Ett billån är inte ett bra lån. Att investera på börsen samtidigt som du har privatlån med hög ränta är oklokt.

Men Kraputt hade ju just sålt av sitt innehav på Avanza för att inte behöva låna fullt upp på bilen. Det borde väl vara bra ur ditt perspektiv? Sen kan man ju såklart bolla med tanken att det kanske hade räckt med att köpa en bil som täcktes av aktie/fondinnehavet och slippa ta nytt lån för resten, men med tanke på hur mycket problem och kostnader jag har haft på min "billiga" bil så är det osäkert vart som är att betraktas som klokast ekonomiskt. Även med tanke på andrahandsvärde osv (som jag själv har väldigt dålig koll på generellt)

 

[swebbe]

Har man privatlån på x hundratusentals kronor är man pank och skuldsatt. Har man pengar över ska man amortera på lånen, inte spekulera på börsen. Det är garanterad avkastning motsvarande räntan på lånet samtidigt som man minskar sin ekonomiska risk.

Självklart kan man motivera köp av bil på fantasifulla vis. Jag tycker inte det är vettigt att öka sin skuldsättning genom att köpa en dyr bil.

 

[Gaston]

Har man privatlån på x hundratusentals kronor är man pank och skuldsatt. Har man pengar över ska man amortera på lånen, inte spekulera på börsen. Det är garanterad avkastning motsvarande räntan på lånet samtidigt som man minskar sin ekonomiska risk.

Självklart kan man motivera köp av bil på fantasifulla vis. Jag tycker inte det är vettigt att öka sin skuldsättning genom att köpa en dyr bil.

Förlåt, jag kanske är orättvis, men du låter som en extremt oskön person just nu. Du menar säkert väl, har hjärtat med dig och vill inte låta mästrande och dryg, bara sprida din klokhet och visdom, men du misslyckas.

Jag har också pengar på Avanza. Dels hade jag en väldigt liten del i guld och krypto som gick upp väldigt mycket. Det har jag sålt av nu och amorterat bort ett blanco med förra månaden. Att jag hade de pengarna (med den tillväxten de hade haft sista halvåret) var själva förutsättningen för att jag skulle kunna betala bort ett av mina blancon för tre veckor sedan. Det jag har kvar ligger i alla fall i trygga räntefonder som inte ger mycket, men ändå tickar på långsamt uppåt.

Jag förstår ditt argument med att betala bort skuld snarare än att lägga bort en buffert. Det gör alla miljoner som har sett Dave Ramsey osv. Jag är nog mest glad över att inte ha haft dig som ekonomisk rådgivare. Får nästan ångest bara av att läsa tonen i dina dryga "experttips".

Kanske du kan försöka peppa och tänka själv lite istället för att bara rida på massa principer som du ser som naturlagar (men också bara är potentiella strategier bland andra).

 

[swebbe]

Förlåt, jag kanske är orättvis, men du låter som en extremt oskön person just nu. Du menar säkert väl, har hjärtat med dig och vill inte låta mästrande och dryg, bara sprida din klokhet och visdom, men du misslyckas.

Jag har också pengar på Avanza. Dels hade jag en väldigt liten del i guld och krypto som gick upp väldigt mycket. Det har jag sålt av nu och amorterat bort ett blanco med förra månaden. Att jag hade de pengarna (med den tillväxten de hade haft sista halvåret) var själva förutsättningen för att jag skulle kunna betala bort ett av mina blancon för tre veckor sedan. Det jag har kvar ligger i alla fall i trygga räntefonder som inte ger mycket, men ändå tickar på långsamt uppåt.

Jag förstår ditt argument med att betala bort skuld snarare än att lägga bort en buffert. Det gör alla miljoner som har sett Dave Ramsey osv. Jag är nog mest glad över att inte ha haft dig som ekonomisk rådgivare. Får nästan ångest bara av att läsa tonen i dina dryga "experttips".

Kanske du kan försöka peppa och tänka själv lite istället för att bara rida på massa principer som du ser som naturlagar (men också bara är potentiella strategier bland andra).

Vi verkar ha olika åsikter. Om du tror att det är vettigt att lägga in pengar på börsen samtidigt som du har privatlån med ränta runt 7% önskar jag dig all lycka till med dina investeringar .

Jag kan ju inte peppa idiotiska ekonomiska beslut. Ska jag gratulera när någon skuldsätter i onödan istället för att ordna upp sin situation? Jag tycker det är bättre att jag uttrycker vad jag tycker. Då kanske TS ser ett annat perspektiv istället för att fortsätta ta lån.

 

[Debitum Gratis]

Håller tummarna för körkortet snart @Kraputt !
Det tar i regel lite längre tid för oss gamla hundar att lära dig nya tricks men det här fixar du.

 

[Kraputt]

Jag hade tänkt låta det här passera, eftersom att bråka i en forumtråd hamnar rätt långt ned på listan över prioriteringar, men medan jag ändå sitter här och väntar på att min databaskörning ska bli färdig (om jag vänder ryggen till så lär den hitta på djävulskap) så ser jag att jag har ungefär trettio minuter som jag kan fylla med något.

Och då kan de ju passa på att svara med en lika dryg sammanfattning av vad jag lärt mig av min egen situation, för att då (förhoppningsvis) förmedla detta till någon det kan vara till nytta för. Så att när någon sveper in i en tråd här på forumet med en maximalistisk övertygelse att just du är ett nöt som inte förstår någonting alls, så kan du komma ihåg en sak.

Genvägar är skenvägar.

Du har ett problem, det problemet är ofta så gigantiskt stort att du är överväldigad av det. Du har ett skuldberg och det ser ut som om du får leva med det, och fattigdom, i alla dina återstående år. Du själv påverkas. Dina partners påverkas. Dina barn (om du har några) påverkas.

Om du kunde fixa det med en grej, en handling, en åtgärd skulle du göra det – men hur? Ett nytt lån? Ett arv? Jobba dig själv sjuk? Vad som helst. Säg en grej som omedelbums skulle få all den här överväldigande bördan att försvinna, med en gång.

Du ska betala tillbaka 1-2-3-4-10 miljoner, men tjänar 25k i månaden. Inkassobolagen dränker dig i kravbrev. KFM skickar brev. Det är hopplöst, eller? ”This quick fix will solve all your problem”, säger de på sociala medier och på Youtube. Det är inte sant. Det finns ingen snabb fix. Det finns ingen genväg. Det du uppfattar som en genväg leder oftast till att din situation blir värre. Det leder bara till att du mår psykiskt sämre, och din fysiska hälsa följer efter.

Som tur är finns i Sverige en tung väg, och det är skuldsanering. Till skillnad från många på detta forum så tänker inte jag försöka säga att det är lätt att få. Det är det inte, och det är inte en genväg. Det tar fem år. Du kommer att få vara disciplinerad under tiden. Du får hela tiden visa att du förtjänar skuldsaneringen – på så vis att om du börjar trixa, dröjer med betalningarna, struntar i att betala, undanhåller pengar så ryker skuldsaneringen och skuldberget du hade innan kraschar ner på dina axlar igen.

Om dina skulder är under en miljon så finns vägen jag tog, och det är ingen lätt väg. Den kräver disciplin. Den kräver väldigt mycket av dig. Och risken finns hela tiden att någon sveper in, hävdar en maximalistiskt sanning som är svart och vit, att ”this trick will solve all your problems, do it, you idiot”.

När man är skör, inte har något vidare självförtroende kvar, och tvivlar på alla sina egna instinkter, och utgår från att allt man ska företa sig kommer att misslyckas – och när den rösten i bakhuvudet är så stark, så dominerande, så överväldigande – så är det svårt att tänka sig att man klarar av att gå den vägen. Och historiskt sett så har ju den rösten rätt. Du är ju här, i den här skiten, och larv om att ”det löser sig” har ju bara visat sig vara skit.

Man kan hantera den där rösten på olika sätt. Man kan skrika åt sig själv ”maximalistisk åtagande löser alla problem!” och hoppas att man överröstar rösten i bakhuvudet. Man kan erkänna att rösten har rätt, och låsas fast i passivitet tills man trillar ner i hålet som väntar oss alla på slutet. Man kan ignorera rösten, ignorera ”det stora maximala problemet” och göra små, små saker, som i ett pärlband i slutändan fixar det stora problemet.

Små mål, större mål, stora mål.

Jag valde den sista vägen. Det fungerade för mig. Jag ignorerade den där starka, dominerande, överväldigande rösten i bakhuvudet och delade upp Det Stora Överväldigande Problemet i en massa, massa små steg. ”Om jag lägger en hundring på det, så kommer det utfallet att ske”. ”Om jag släcker den där lilla skulden, så kommer det inkassobolaget att sluta skriva brev”. ”Om jag får avtal med det inkassobolaget så kan den skulden bli hanterbar”. ”Om jag väntar sex månader, så kommer den betalningsanmärkningen att försvinna”.

Små mål leder till att lite större mål löses. Om flera lite större mål löses, så kommer ett stort mål att nås. Om alla små, minimala, försiktiga mål hanteras, så kommer Det Stora Överväldigande Problemet att bli hanterbart. Det kanske inte kommer att vara helt borta. I mitt fall är skulden ju fortfarande där, eftersom jag tog ett medlemslån för att skapa mig utrymme och andrum och tillväxtpotential.

Idag är mitt Stora Överväldigande Problem hanterbart. Det ligger där, desarmerat och passivt. Med tiden kommer det att vara borta. Jag ser hur det varje månad blir mindre, och mindre, och mindre. Det enda som skulle kunna förstöra detta är om jag lyssnade på någon som svepte in i en forumtråd och deklamerade med maximal övertygelse att ”this trick will fix all your problems, you idiot”.

 

[Kraputt]

Ja, jag kan ju fylla på här med en sak som kommer att hända. På måndag klockan 15 så traskar den här filuren iväg till Trafikverket här i Götet för första försöket till uppkörning. Jag är ganska trygg i min körförmåga, men jag är väl luttrad nog att inte gå och tro på att jag ska klara det. Jag ser det mera som en kunskapskontroll.

Men å andra sidan, om jag klarar det så sparar jag in en stor utgift: månadskortet till Västtrafik på 860 kronor i månaden. Jag sitter ju på en bil med en full tank, och tror mig inte behöva fylla på tanken förrän i December. Det ryms 48 liter i tanken, och bilen ska dra ca 0,6l på milen, så den tanken bör väl räcka i 80 mil.

Det är 16 km till jobbet, så jag bör kunna köra 50 vändor fram och tillbaka, eller 25 arbetsdagar. Så, min tank bör räcka en månad om jag bara kör till och från jobbet. Vilket ju inte kommer att hända, men jag bör också kunna handla billigare genom att åka till Willys i Sisjön istället för att handla i min lokala Hemköp.

 

[Debitum Gratis]

Håller tummarna
Har du motorvärmare? Förbrukningen ökar något med kallstarter.
Du fixar detta! (Förr eller senare)
Lycka till bäste Kraputt!

 

[Gaston]

Lycka till! Inte alls omöjligt att du kirrar det redan på första försöket, men bli inte alltför modstulen om du inte gör det (men du verkar realistisk). Jag hade en flickvän som misslyckades på första försöket. Då bokade hon in en tid i grannstaden några dagar senare och den gången gick det bättre

 

[Xaviar]

Ja, jag kan ju fylla på här med en sak som kommer att hända. På måndag klockan 15 så traskar den här filuren iväg till Trafikverket här i Götet för första försöket till uppkörning. Jag är ganska trygg i min körförmåga, men jag är väl luttrad nog att inte gå och tro på att jag ska klara det. Jag ser det mera som en kunskapskontroll.

Men å andra sidan, om jag klarar det så sparar jag in en stor utgift: månadskortet till Västtrafik på 860 kronor i månaden. Jag sitter ju på en bil med en full tank, och tror mig inte behöva fylla på tanken förrän i December. Det ryms 48 liter i tanken, och bilen ska dra ca 0,6l på milen, så den tanken bör väl räcka i 80 mil.

Det är 16 km till jobbet, så jag bör kunna köra 50 vändor fram och tillbaka, eller 25 arbetsdagar. Så, min tank bör räcka en månad om jag bara kör till och från jobbet. Vilket ju inte kommer att hända, men jag bör också kunna handla billigare genom att åka till Willys i Sisjön istället för att handla i min lokala Hemköp.

Om 0,61l är den som anges i bilens spec. så räkna hellre med typ 0,8l. Årstiden med kallstarter vinterdäck och uppvärmning av kupen ökar förbrukningen.
Med det sagt, lycka till. Själv hade jag nog fått stora skälvan om jag idag trots många år bakom ratten måst göra en ny uppkörning.

 

[Kraputt]

Jag tänker väl som sådant. Har jag klarat mig helskinnad genom Korsvägen utan att ha krockat med andra bilar, haft andra bilar som krockar med mig, och/eller kört över ett halvdussin fotgängare och cyklister, så är jag väl rätt OK på vägen. Göteborgare är som Thailändare eller Italienare på vägen, trots allt.

 

[Kraputt]

Lite nytt finns att berätta. I April jobbar jag sista dagen på mitt jobb, och i juni börjar jag på ett nytt jobb som ger mig ungefär 10k mera brutto. Dessutom har vi upptäckt att min nuvarande arbetsgivare inte betalat in någon tjänstepension för mig, så Unionen kommer att krama ur det ur dem innan jag lämnar. Fem år har jag jobbat här. 4,5% av bruttolönen ska betalas till Collectum varje månad. Den här siffran stämmer inte, men om vi utgår från min nuvarande lön så ska de betala (0,045*12)*5*28000 = 75 000. I tillägg till upplupna semesterdagar så lär avgångsvederlaget och slutlönen uppgå till över 100 000 kronor. Vilket betyder att jag kommer att kunna betala av mitt billån nästan helt och hållet. OM det nu finns möjlighet att de betalar avtalspensionen till mig och inte till Collectum i efterskott.

 

[KurtJager]

Lite nytt finns att berätta. I April jobbar jag sista dagen på mitt jobb, och i juni börjar jag på ett nytt jobb som ger mig ungefär 10k mera brutto. Dessutom har vi upptäckt att min nuvarande arbetsgivare inte betalat in någon tjänstepension för mig, så Unionen kommer att krama ur det ur dem innan jag lämnar. Fem år har jag jobbat här. 4,5% av bruttolönen ska betalas till Collectum varje månad. Den här siffran stämmer inte, men om vi utgår från min nuvarande lön så ska de betala (0,045*12)*5*28000 = 75 000. I tillägg till upplupna semesterdagar så lär avgångsvederlaget och slutlönen uppgå till över 100 000 kronor. Vilket betyder att jag kommer att kunna betala av mitt billån nästan helt och hållet. OM det nu finns möjlighet att de betalar avtalspensionen till mig och inte till Collectum i efterskott.

Grattis till det nya jobbet! Riktigt ruttet att inte betala in tjänstepensionen. Glöm inte att kräva ränta på tjänstepensionen som de inte har betalat in!

 

[Kraputt]

Grattis till det nya jobbet! Riktigt ruttet att inte betala in tjänstepensionen. Glöm inte att kräva ränta på tjänstepensionen som de inte har betalat in!

För att vara ärlig tror jag att de inte medvetet gjorde det. Jag jobbar på en idrottsförening, och vi har bytt klubbledning ett par gånger. Klubbledningen som anställde mig glömde någon del i processen, och efterföljande har av slentrian fortsatt. Men klart att de får efterbetala.