Lånforum.se rekommenderar

1. Zmarta - Forumets favorit
2. Lendo - Ett bra alternativ
3. Brixo Privatlån - Ingen UC
4. Kredio - Lån utan UC
5. Loanstep - Ingen UC, nytt erbjudande
6. Creditstar - Ingen UC, nytt erbjudande
7. Brixo Kontokredit - Swish-utbetalning & Ingen UC
8. Tomly - Lån utan UC
9. Flexkontot - Swish, ingen UC
10. Ferratum - Lån utan UC
11. Klaralån - Lån utan UC

Hopp eller förtvivlan?

Jag måste säga en sak. Det här forumet är fantastiskt. Jag har mått lite dåligt ett tag, och har inte känt mig manad att delta här. Det ”dåliga” med depression är att det är en kronisk sjukdom, och ibland får man svackor där man står och vacklar på kanten till att ramla ner i det svarta hålet igen. Eller, det är egentligen fel term… det är inte så att depression är en punkt i universum från vilket inte ens ljuset kan fly. Det skulle ju betyda att det fanns ljus där nere i gropen. Istället är det ett evigt mörker; som att befinna sig nedsänkt i sirap som är kall och otrevlig och dränerar en på all energi.

En av skälen tilll att jag har mått dåligt är att jag har varit orolig för en av mina skulder, och det har varit så lätt att tänka ”jag ger upp, det går inte, det var inte menat”. Jag hade ett avtal med Intrum om en avbetalning som jag har skött till punkt och pricka sedan jag ingick avtalet. Tyvärr var avtalet tidsbegränsat, och löper ut nu i oktober. Den sista oktober ska jag betala sista gången under det avtalet. När jag kontaktade dem om att fortsätta så gick de inte med på det. Allt skulle in på en gång.

Jag tror många av er förstår hur jag har slitit med mitt skuldberg. Och nu kändes det som om allt det skulle bli till intet. Det var lätt för tankarna att gravitera mot ”jag ger upp, det går inte, det var inte menat att bli bra igen”.

Idag löstes problemet.

Det finns en låt som jag upptäckte i mitt mörker som har förmåga att göra mig glad. Cloud Symphony med Shook. På ganska hög volym i mina högtalare i ett helt mörkt rum lyfter den låten mig nästan alltid. I flera veckor har jag inte känt någonting när jag lyssnat på den. Efter att jag fick veta att jag kan döda skulden den sista i månaden började jag nästan grina när jag hörde låten. Det säger jag som en grufflig 50+ svensk man.

Så kommer man in här och läser alla svar på alla orosmoln i det här forumet, och man tänker ” Det var tamejfan det finaste jag hört sen jag konfirmerades”. Ni är fantastiska människor.
Fett! Du fick det där förskottet på lönen? Fasiken vad najs att kunna släcka den där hemska skulden :tummen:
 
Jag måste säga en sak. Det här forumet är fantastiskt. Jag har mått lite dåligt ett tag, och har inte känt mig manad att delta här. Det ”dåliga” med depression är att det är en kronisk sjukdom, och ibland får man svackor där man står och vacklar på kanten till att ramla ner i det svarta hålet igen. Eller, det är egentligen fel term… det är inte så att depression är en punkt i universum från vilket inte ens ljuset kan fly. Det skulle ju betyda att det fanns ljus där nere i gropen. Istället är det ett evigt mörker; som att befinna sig nedsänkt i sirap som är kall och otrevlig och dränerar en på all energi.

En av skälen tilll att jag har mått dåligt är att jag har varit orolig för en av mina skulder, och det har varit så lätt att tänka ”jag ger upp, det går inte, det var inte menat”. Jag hade ett avtal med Intrum om en avbetalning som jag har skött till punkt och pricka sedan jag ingick avtalet. Tyvärr var avtalet tidsbegränsat, och löper ut nu i oktober. Den sista oktober ska jag betala sista gången under det avtalet. När jag kontaktade dem om att fortsätta så gick de inte med på det. Allt skulle in på en gång.

Jag tror många av er förstår hur jag har slitit med mitt skuldberg. Och nu kändes det som om allt det skulle bli till intet. Det var lätt för tankarna att gravitera mot ”jag ger upp, det går inte, det var inte menat att bli bra igen”.

Idag löstes problemet.

Det finns en låt som jag upptäckte i mitt mörker som har förmåga att göra mig glad. Cloud Symphony med Shook. På ganska hög volym i mina högtalare i ett helt mörkt rum lyfter den låten mig nästan alltid. I flera veckor har jag inte känt någonting när jag lyssnat på den. Efter att jag fick veta att jag kan döda skulden den sista i månaden började jag nästan grina när jag hörde låten. Det säger jag som en grufflig 50+ svensk man.

Så kommer man in här och läser alla svar på alla orosmoln i det här forumet, och man tänker ” Det var tamejfan det finaste jag hört sen jag konfirmerades”. Ni är fantastiska människor.
Hur löste det sig ?
Jag är en grufflig 50+ kvinna haha.
 
Jag har liksom vattentäta skott mellan ”vanliga livet” och resterna av livet då jag var sjuk och skuldberget växte. Vilket är konstigt, egentligen. Så, ett av mina ”problem” är att jag nästan inte klarade av att be om förskottet. Knäppt, som om min arbetsgivare är tankeläsare och skulle veta precis vad jag behövde förskottet till. Så, jag klarade nästan inte av att be om det – eftersom det skulle ta in det där eländet i en del av livet som är rätt bra. Man vill liksom inte förgifta det bra med det dåliga. Det var förmodligen en av, kanske det större, skälet till varför jag inte mådde så bra.

Det är svårt att be om hjälp ibland, men jag gjorde det. Och även om man inte ska ta något för givet i denna jämmerdal, så är jag ganska säker på att när nästa löning kommer så får jag tillräckligt med extra. Det blir förvisso en extra skuld som jag måste betala av, så det blir ännu en till högen. Men denna är i alla fall inte behäftad med ränta, och jag kommer inte att få tio hysteriska brev med hot om inkasso om jag är en timma sen med att betala.
 
Vad jag nu går och oroar mig för är att det ska bli svårare att låna i 23 än det är idag. Suck, aldrig får man ha någon ro. :D

Min plan har ju aldrig varit att bli skuldfri – det är inte det jag försöker göra här. Min plan har varit att göra mina skulder hanterbara, och få bort dem från inkassobolagen som en morgon kan bestämma sig för att de ska lämna allt till KFM istället. Eller så går de i konkurs, och skulden köps upp av någon annan, och så är man tillbaka på ruta ett. Nej, ett lån, med lång löptid och lägre månadsavgift i en storbank med statliga garantier – det är vad jag siktar på.

Men jag var ju med på nittiotalet. Och om vi nu går in i 2023 till en djup lågkonjunktur drivet av en inflation som gör att bostadsmarknaden kraschar så ligger ju 1990-talet ganska nära till hands att jämföra med. Och, som bekant, så gick ju storbanker nästan omkull då – eller så förstatligades de helt och hållet. För att inte tala om en räntenivå på 500% ett tag.
 
Vad jag nu går och oroar mig för är att det ska bli svårare att låna i 23 än det är idag. Suck, aldrig får man ha någon ro. :D

Min plan har ju aldrig varit att bli skuldfri – det är inte det jag försöker göra här. Min plan har varit att göra mina skulder hanterbara, och få bort dem från inkassobolagen som en morgon kan bestämma sig för att de ska lämna allt till KFM istället. Eller så går de i konkurs, och skulden köps upp av någon annan, och så är man tillbaka på ruta ett. Nej, ett lån, med lång löptid och lägre månadsavgift i en storbank med statliga garantier – det är vad jag siktar på.

Men jag var ju med på nittiotalet. Och om vi nu går in i 2023 till en djup lågkonjunktur drivet av en inflation som gör att bostadsmarknaden kraschar så ligger ju 1990-talet ganska nära till hands att jämföra med. Och, som bekant, så gick ju storbanker nästan omkull då – eller så förstatligades de helt och hållet. För att inte tala om en räntenivå på 500% ett tag.
Du vet antagligen att det var spekulation mot kronan som orsakade det? Vi har inte längre en fast kronkurs, utan en flytande.
 
Du vet antagligen att det var spekulation mot kronan som orsakade det? Vi har inte längre en fast kronkurs, utan en flytande.
Sjukt många som sitter kvar med rester från bolån från den tiden ännu.
 
Och nu var det bara tre skulder kvar. Det kändes så jäkla skönt att idag släcka den otäcka sidan av Intrum. Nu har jag Svea, Intrum (en annan avdelning än de otäcka skulderna) och Sergel kvar. Jag har långtida avbetalningsplaner för alla tre. Eller, rättare sagt, jag har långtida avbetalningsplaner för två, och en avbetalningsplan för Intrum som sträcker sig till Oktober 2023. I september släpper min sista betalningsanmärkning, och jag lär har två års taxeringsvärden att luta mig på. 200k i 2021 och 310k i 2022. Om inte världskrig, hungersnöd, pest, och ofärd ställer till det så hoppas jag få ett lån i September 2023 som kommer att fixa detta.
 
Tack, Magdalena Andersson. Eller någonting sådant. Jag satt och räknade på hur mycket jag skulle få tillbaka på mina elkostnader om den där nya elkompensationenn händer. Jag hade drygt 4000 kwH mellan september 2021 och oktober 2022, så eftersom jag bor i Elområde 3 så får jag 50 öre per kilowatt. 20 % av min nya skuld till min arbetsgivare betalas således av mitt elbolag. Jag tycker att det finns en kosmisk rättvisa i detta.
 
Ska man egentligen uppdatera sådana här trådar om man inte har någonting att rapportera? Allt flyter. Jag får lön den 27. Den 28 grämer jag mig över hur snabbt lönen försvann. Men jag är på plus minus noll. Så, planen funkar. Ett steg till, sen ännu ett, och så vidare. Till slut är man framme, antar jag. Än så länge har jag inte trillat dit, vare sig av klantighet eller av oförutsedda skäl. Jag har till och med lite hopp om att jag kan få en "normaldyr" lägenhet i mars-april nu. Då går jag från att betala nästan 10k för en nyproducerad tvåa till att betala ca 6k för en femtiotalstvåa. Ta i trä, och så vidare.

Livet forsätter. Livet tar inte slut på grund av skulder. De går att hantera, om man bara har disciplin och är lite smart.
 
Ska man egentligen uppdatera sådana här trådar om man inte har någonting att rapportera? Allt flyter. Jag får lön den 27. Den 28 grämer jag mig över hur snabbt lönen försvann. Men jag är på plus minus noll. Så, planen funkar. Ett steg till, sen ännu ett, och så vidare. Till slut är man framme, antar jag. Än så länge har jag inte trillat dit, vare sig av klantighet eller av oförutsedda skäl. Jag har till och med lite hopp om att jag kan få en "normaldyr" lägenhet i mars-april nu. Då går jag från att betala nästan 10k för en nyproducerad tvåa till att betala ca 6k för en femtiotalstvåa. Ta i trä, och så vidare.

Livet forsätter. Livet tar inte slut på grund av skulder. De går att hantera, om man bara har disciplin och är lite smart.
Att klara av att hålla en plan är definitivt värt att rapportera. Tycker jag.
 
En rolig grej hände ju idag, så det kan jag berätta om. Jag har ett rätt konstigt förhållande med UC. Å ena sidan bryr jag mig inte, eftersom jag just nu inte behöver bry mig. Tidigare i år hade jag en credit score på 14% ungefär. Sen lämnade jag in ansökningar till Lendo, Advisa, och till och med Sambla. Och mitt UC sjönk som en sten till 29% eller så. Det vandrade lite fram och tillbaka - kröp upp till 27% ibland, och sjönk sedan till nästan 30%. Idag loggade jag in (för första gången på månader) i kreddy. Min UC var nu 13.2%. Jag blir lite fundersam på vad den kommer att vara i Mars när de nya skatteuppgifterna lämnas över till den. I 2021 hade jag 160k i inkomst. Jag hade brutet räkenskapsår eftersom jag fick mitt jobb i maj 2021. I 2022 räknar jag med att ha över 300k i inkomst. Jag har en betalningsanmärkning, ett utmätningsförsök i 2020.
 
Så, nu är det nästan slut på 2022. Jag har betalat av de sista delbetalningarna jag ska i detta år.

Ställningen just nu vad gäller skulder.

Intrum 96,000
Sergel 22,293
Svea 106,294
Förskott från jobbet 9,000

Uppställd på det viset så pirrar det lite i magen av glädje. När jag skrev första inlägget hade jag nästan dubbelt så mycket i skulder. Skulden till Intrum var på 272 000, och är nu 96 eftersom de gått med på ett ackord.

Förhoppningsvis skickar inkassobolagen kontrolluppgifter till skatteverket nu, och jag kan komma ifråga för ränteavdrag vid deklarationen. Då kan jag kanske släcka Sergel helt och hållet.

I tillägg till dessa skulder har jag också ett skitlån till Extralånet. Den är på 18 756 i skrivande stund.

I september oktober, vilket jag kanske inte behöver upprepa, är tanken att jag ska ta ett lån på 15 år och betala av allt detta. Min sista betalningsanmärkning försvinner den 9 september.
 
Senast ändrad:
Så, nu är det nästan slut på 2022. Jag har betalat av de sista delbetalningarna jag ska i detta år.

Ställningen just nu vad gäller skulder.

Intrum 96,000
Sergel 22,293
Svea 106,294
Förskott från jobbet 9,000

Uppställd på det viset så pirrar det lite i magen av glädje. När jag skrev första inlägget hade jag nästan dubbelt så mycket i skulder. Skulden till Intrum var på 272 000, och är nu 96 eftersom de gått med på ett ackord.

Förhoppningsvis skickar inkassobolagen kontrolluppgifter till skatteverket nu, och jag kan komma ifråga för ränteavdrag vid deklarationen. Då kan jag kanske släcka Sergel helt och hållet.

I tillägg till dessa skulder har jag också ett skitlån till Extralånet. Den är på 18 756 i skrivande stund.

I september oktober, vilket jag kanske inte behöver upprepa, är tanken att jag ska ta ett lån på 15 år och betala av allt detta. Min sista betalningsanmärkning försvinner den 9 september.
Bra kämpat-fortsätt bara så, du klarar det säkert.
 
Bra kämpat-fortsätt bara så, du klarar det säkert.
Tack. Det enda orosmolnet är vad CSN ska hitta på. I februari lär de skicka ut sina nya krav. Jag hoppas det inte är för betungande. Förra året kunde jag skjuta på betalningen i 30 dagar, och sedan dela upp betalningen i månadsbetalningar. Men beroende på vad nya hyran blir i mars, och inflationen...
 
Tack. Det enda orosmolnet är vad CSN ska hitta på. I februari lär de skicka ut sina nya krav. Jag hoppas det inte är för betungande. Förra året kunde jag skjuta på betalningen i 30 dagar, och sedan dela upp betalningen i månadsbetalningar. Men beroende på vad nya hyran blir i mars, och inflationen...
CSN kommer väl redan direkt efter trettondagen?
 
Jo, men jag behövde inte betala något förrän i februari. Då sökte jag om anständ i 30 dagar och fick första betalningsanmodan i slutet av Mars. Då delade jag upp skulden till månadsbetalningar. Så, i 2022 var min första CSN-betalning i Mars, och i April fick jag skatteåterbäring och släckte CSN för 2022. Vi får se hur mycket de begär i 2023 bara. För 2022 krävde de 5223. Då tittade de på en årsinkomst i 2020 på 0 kronor. Nu lär de titta på 2021 då min årsinkomst var 160k eller så där.
 
Jo, men jag behövde inte betala något förrän i februari. Då sökte jag om anständ i 30 dagar och fick första betalningsanmodan i slutet av Mars. Då delade jag upp skulden till månadsbetalningar. Så, i 2022 var min första CSN-betalning i Mars, och i April fick jag skatteåterbäring och släckte CSN för 2022. Vi får se hur mycket de begär i 2023 bara. För 2022 krävde de 5223. Då tittade de på en årsinkomst i 2020 på 0 kronor. Nu lär de titta på 2021 då min årsinkomst var 160k eller så där.

Har du sådana där gamla lån från före typ 2001?
 
Jag har ungefär 10k kvar på lån från före 2001, och 7k kvar på studiemedel med lånedel från innan 1989.
 
Jag har ungefär 10k kvar på lån från före 2001, och 7k kvar på studiemedel med lånedel från innan 1989.

Du får väl mindre överraskningar om du väljer att konvertera lånen till den nyaste versionen, då kan du dessutom ange vad du har för inkomst, om den är låg så sätts årsbeloppet ner.
 
Så, nu är det nästan slut på 2022. Jag har betalat av de sista delbetalningarna jag ska i detta år.

Ställningen just nu vad gäller skulder.

Intrum 96,000
Sergel 22,293
Svea 106,294
Förskott från jobbet 9,000

Uppställd på det viset så pirrar det lite i magen av glädje. När jag skrev första inlägget hade jag nästan dubbelt så mycket i skulder. Skulden till Intrum var på 272 000, och är nu 96 eftersom de gått med på ett ackord.

Förhoppningsvis skickar inkassobolagen kontrolluppgifter till skatteverket nu, och jag kan komma ifråga för ränteavdrag vid deklarationen. Då kan jag kanske släcka Sergel helt och hållet.

I tillägg till dessa skulder har jag också ett skitlån till Extralånet. Den är på 18 756 i skrivande stund.

I september oktober, vilket jag kanske inte behöver upprepa, är tanken att jag ska ta ett lån på 15 år och betala av allt detta. Min sista betalningsanmärkning försvinner den 9 september.
Om jag får fråga, varför ta ett lån på 15 år om du har för avsikt att bli skuldfri?
 
Jag har inte för avsikt att bli skuldfri. Jag har för avsikt att göra mina skulder hanterbara. Jag har för avsikt att desarmera dem.
 
Jag har inte för avsikt att bli skuldfri. Jag har för avsikt att göra mina skulder hanterbara. Jag har för avsikt att desarmera dem.
Personligen hade jag siktat på att likvidera dem, tänker att du har möjligheten i och med hur mycket du har amorterat hittills.
Endast en reflektion.
 
Det är mera stabilt att förtidsamortera ett vanligt banklån med lång armorteringstid än att hela tiden sitta ett steg från att något inkassobolag ska få för sig att de ska skicka en gammal skuld till fogden. Dessutom är kostnaden här likvärdig med tanke på att mitt ackord med intrum är lika stort som räntekostnaden för hela lånets löptid om räntan är 10%.
 
Jag fick mitt brev från CSN i onsdags
Angående dina betalningar för 2023? Ingen dålig vips behandling då eftersom dom själv säger att dom stänger ner för att räkna ut etc vid nyår först.
 
Angående dina betalningar för 2023? Ingen dålig vips behandling då eftersom dom själv säger att dom stänger ner för att räkna ut etc vid nyår först.
Mitt CSN är pausat
Angående dina betalningar för 2023? Ingen dålig vips behandling då eftersom dom själv säger att dom stänger ner för att räkna ut etc vid nyår först.
Angående dina betalningar för 2023? Ingen dålig vips behandling då eftersom dom själv säger att dom stänger ner för att räkna ut etc vid nyår först.
 

Bilagor

  • 20221224_215808.webp
    20221224_215808.webp
    140.5 KB · Visningar: 37
Kom precis hem från fyrverkerierna. De var ju trevliga – och sällskapet var ju trevligt också. Men så fort jag kom in genom dörren klockan 00.45 började man ju fundera eftersom det nu överallt pekas på att det är 2023. Sista året av det här, om allt går som det ska. Nio månader till med denna självpåtagna ekonomiska tvångströja man har. Om inte pandemi och krig nu följs av hungersnöd och sedan död. Då kanske man får börja kolla efter trumpetmusiker i himlavalvet.

Tvångströja. Ja, det är ju en bra beskrivning på det jag har gått igenom. Jag har ju själv valt det, så det är inte en klagan över tingens tillstånd. Stora mål, mindre mål, och små mål måste sättas upp för att man ska nå någonvart, och målens medel är ju baserat på ackumulation av tillgångar över tid, och minskning av problematik över samma tid. Då måste man ju vara disciplinerad, och i mitt fall får man ikläda sig den ekonomiska tvångströjan. Om man gör det frivilligt så skaver det väl mindre än om man tvingas till det, tänker jag. Och om man tvingas till det, så lär ju problematiken inte i sig lösas utan man stretar emot. Jag vet inte.

Problemet är ju bara att jag är ganska otålmodig, och värre blir det ju närmare målsnöret man kommer. Jag hoppas att de nästa nio månaderna inte blir olidliga.

Jag kan också göra som så att jag kostar på mig en förfrågan, beroende på hur min UC ser ut, i Mars. Då bör frågan vara inaktuell tills september-oktober i alla fall. Vem vet, kanske det är någon som ger ett erbjudande då när jag har en taxerad inkomst på 310k snarare än 160k som jag har haft i år.
 
Jag måste väl uppdatera denna också eftersom jag nu fått kravet från CSN. I år vill de ha 13 644 kronor av mig. Eller 2274 kronor i februari, och sen 1137 kronor varje månad tills december. Om jag inte får något tillskott så tar min buffert slut i juni, om jag inte minskar månadspengen jag ger mig själv från 3000 kronor till 2000 kronor. Fem hundra i veckan till mat... Nu tror jag ju inte att jag kommer att helt sakna andra inkomster. I april lär jag ju få skatteåterbäring. Utan ränteavdrag får jag 1400. Med ränteavdrag får jag väl 10 000. Jag är lite osäker på om räntor på inkassoskulder är avdragsgilla. När jag googlar på nätet så står det att dröjsmålsräntor inte är avdragsgilla, men papper jag fått från Visma och andra säger tvärtom.

Det här håller mig med andra ord inte vaken. I värsta fall kan jag försöka utöka mitt skitlån hos Extralånet. Nu efter tio månaders exemplariskt betalande bör de väl kanske gå med på det. Kanske.
 
Jag måste väl uppdatera denna också eftersom jag nu fått kravet från CSN. I år vill de ha 13 644 kronor av mig. Eller 2274 kronor i februari, och sen 1137 kronor varje månad tills december. Om jag inte får något tillskott så tar min buffert slut i juni, om jag inte minskar månadspengen jag ger mig själv från 3000 kronor till 2000 kronor. Fem hundra i veckan till mat... Nu tror jag ju inte att jag kommer att helt sakna andra inkomster. I april lär jag ju få skatteåterbäring. Utan ränteavdrag får jag 1400. Med ränteavdrag får jag väl 10 000. Jag är lite osäker på om räntor på inkassoskulder är avdragsgilla. När jag googlar på nätet så står det att dröjsmålsräntor inte är avdragsgilla, men papper jag fått från Visma och andra säger tvärtom.

Det här håller mig med andra ord inte vaken. I värsta fall kan jag försöka utöka mitt skitlån hos Extralånet. Nu efter tio månaders exemplariskt betalande bör de väl kanske gå med på det. Kanske.
Det var en generös månadspeng du får :) Får jag 300 kr i månadspeng så är jag glad.
Men vad skönt att det ordnar sig för dig men hoppas du slipper behöva utöka Extralånet.
 
Generös och generös. Det är mera att jag får ställa mig framför spegeln, öppna plånboken, och sen ge min spegelbild en föreläsning om hur viktigt det är att vara ansvarig med pengar, och att summan måste räcka hela månaden för det blir inget mer.
 
Jag har ju en rätt dyr lägenhet. Skälet till att jag bor i nyproduktion är ju att jag harvade runt i andrahandsträsket i Göteborgsområdet i flera år, och bodde med en del skumma individer. Inte kriminella, men konstiga och exploativa. Som en del av min rehabilitering var det ju viktigt att få bostaden fixad – även om det betydde att jag (återigen) skulle bli blåst på en deposition. Vilket skedde. Men jag kan inte beskriva hur skönt det var att låsa om sig i den första förstahandshyrda lyan i Götet.

Planen med det här var ju att bo ett tag, och sen använda den interna bostadskön hos Poseidon (fastighetsbolaget). Det kunde väl inte vara en så lång kö, och inte lika många sökande – särskilt eftersom alla i den interna bostadskön redan hade sina bostäder ordnade. Det skulle inte vara lika stort tryck som på Boplats (den allmänna bostadskön).

Jag börjar misstänka att jag gjort en felräkning. Särskilt som de fyra allmännyttiga bostadsbolagen i Göteborg slog ihop sina interna bostadsköer till en enda gemensam i November förra året.

Jag skulle så väldigt gärna vilja sänka mina boendekostnader. Det skulle hjälpa mycket. Inte minst skulle det underlätta KALP-beräkningen senare i år när jag i September kan söka Unionens medlemslån utan några betalningsanmärkningar.

Och, med anledning av mitt det och förra inlägg. Jag sökte om en utökning av Extralånet och fick det. CSN-skulden är nu borta, men jag är nu häftad med en ny skuld som jag ska betala tillbaka över 10 år. På pappret. I själva verket hoppas jag betala bort det efter september.
 
Jag har ju en rätt dyr lägenhet. Skälet till att jag bor i nyproduktion är ju att jag harvade runt i andrahandsträsket i Göteborgsområdet i flera år, och bodde med en del skumma individer. Inte kriminella, men konstiga och exploativa. Som en del av min rehabilitering var det ju viktigt att få bostaden fixad – även om det betydde att jag (återigen) skulle bli blåst på en deposition. Vilket skedde. Men jag kan inte beskriva hur skönt det var att låsa om sig i den första förstahandshyrda lyan i Götet.

Planen med det här var ju att bo ett tag, och sen använda den interna bostadskön hos Poseidon (fastighetsbolaget). Det kunde väl inte vara en så lång kö, och inte lika många sökande – särskilt eftersom alla i den interna bostadskön redan hade sina bostäder ordnade. Det skulle inte vara lika stort tryck som på Boplats (den allmänna bostadskön).

Jag börjar misstänka att jag gjort en felräkning. Särskilt som de fyra allmännyttiga bostadsbolagen i Göteborg slog ihop sina interna bostadsköer till en enda gemensam i November förra året.

Jag skulle så väldigt gärna vilja sänka mina boendekostnader. Det skulle hjälpa mycket. Inte minst skulle det underlätta KALP-beräkningen senare i år när jag i September kan söka Unionens medlemslån utan några betalningsanmärkningar.

Och, med anledning av mitt det och förra inlägg. Jag sökte om en utökning av Extralånet och fick det. CSN-skulden är nu borta, men jag är nu häftad med en ny skuld som jag ska betala tillbaka över 10 år. På pappret. I själva verket hoppas jag betala bort det efter september.
Hur stor är lägenheten? När det var som värst (bodde i GBG då) gjorde jag 'om' min 2a och hyrde ut det stora sovrummet till tillfälliga studenter. Hyrde ut några veckor åt gången, tills jag sedan kände att jag hellre ville ha nån fast. Satte annons och fick en supertrevlig skötsam hyresgäst. 4500kr i månaden. Det kan det ju absolut vara värd under en tid. Du bestämmer ju vem som får hyra rummet och man kan ha en prövoperiod.
 
Hur stor är lägenheten? När det var som värst (bodde i GBG då) gjorde jag 'om' min 2a och hyrde ut det stora sovrummet till tillfälliga studenter. Hyrde ut några veckor åt gången, tills jag sedan kände att jag hellre ville ha nån fast. Satte annons och fick en supertrevlig skötsam hyresgäst. 4500kr i månaden. Det kan det ju absolut vara värd under en tid. Du bestämmer ju vem som får hyra rummet och man kan ha en prövoperiod.
Bra ide. Ta den med bäst betyg som verkar trevlig så ska det nog gå bra.
 
Det är viktigt att regelbundet sätta sig ner och räkna om allt från början, så att man bekräftar att man fortfarande har koll. Det är alltid en nyktrande syssla. Sedan november 2021 har jag betalat av 103 900 på mina skulder. Genomsnittet per månad är 6 866 per månad. Tänk vad mycket man skulle ha kunnat göra med de pengarna. Kanske lagt undan till pension, sparat till en resa, köpt den där grejen man väldigt gärna vill ha.

Onwards and upwards. En dag tar det här slut.
 
Tack för kloka tankar du delat med dig. Depression är vidrigt och inget man önskar sin värsta fiende. Men du har kommit så otroligt långt, många klappar på din 50+-gruffliga axel, den förtjänar det.
 
Igår fick jag en inbjudan till en visning på en 2:a i Kortedala här i Göteborg som skulle kosta mig 4k mindre per månad än den nuvarande. Det blir lite längre att pendla till jobbet i Mölndal (bor i Frölunda just nu), men det vore fint om jag fick denna lägenheten. Kommer jag att få den? Vet ej. Jag är nog inte ensam om att bli inbjuden till visning, så jag hoppas att jag är den som har mest dagar, men är inte säker på det.
 
Som jag skrev tidigare så har jag i sedan November 2021 betalat 103 900 på mina skulder, varav 70 506 betalades mellan Januari och December 2022. Jag förutsätter att åtminstone hälften av det är räntor. Som bekant får man ju 30% tillbaka av Mamma Staten på deklarationen varje år, så med 50% av betalningarna i form av räntor så skulle jag i en ideal värld få drygt 10 000 tillbaka.

Det tror jag inte på.

Om man bortser från alla räntebetalningarna, och även från mitt faktiska lån från Extralånet, så kommer jag att få en kvarskatt på 2400 kronor.

Ni kan kanske förstå att jag, i dessa deklarrationstider, nöter upp golvplanket runt köksbordet, som en far förr om åren på BB på födelsenatten. Det ska bli spännande att se siffrorna när de kommer.
 
Ta en titt i Lånforums guide för bästa samlingslån, där finns svar på de vanligaste frågorna runt samlingslån.
Tillbaka
Topp