Lånforum.se rekommenderar

1. Zmarta - Forumets favorit
2. Lendo - Ett bra alternativ
3. Brixo Privatlån - Ingen UC
4. Kredio - Lån utan UC
5. Loanstep - Ingen UC, nytt erbjudande
6. Creditstar - Ingen UC, nytt erbjudande
7. Brixo Kontokredit - Swish-utbetalning & Ingen UC
8. Tomly - Lån utan UC
9. Flexkontot - Swish, ingen UC
10. Ferratum - Lån utan UC
11. Klaralån - Lån utan UC

Hur lär man sig leva under tiden man har skulder?

Kunnig medlem
Poäng: 297
Blev medlem
7 mars 2020
Meddelanden
146
Mottagna reaktioner
112
Poäng
297
Hej.

Lite om min historia:

Har under många år impuls shoppat på nätet, både för att få må bra kickar, av rastlöshet och ensamhet tror jag. Har också i perioder i mitt liv mått mycket dåligt och bränt ut mig två ggr. Till sist bad jag själv på VC få göra en självskattning för ADHD hos vuxna. Ingen har någonsin trott jag haft det, utan det var egna tankar då jag känt att något inte stämde att det var något mer än depressioner. Efter väntetid och utredning fick jag diagnos medelsvår ADHD kombinerad form. Det är svaret på min ojämna energi, min impulsivitet med pengar osv.

Ca 6 månader efter diagnos och medicinering:
Jag började inse hur jag hade levt och att jag inte orkade längre och ville ha förändring. Vill också kunna köpa hus, nyare bil och ev träffa kärleken. Ringde en släkting som jag har förtroende för och berättade sanningen, att jag har 200.000 i olika låneskulder, grät och bad om hjälp.
Nu undrar jag, hur orkar man leva med skulder? Jag betalar varje månad och det går runt men inte mycket mer. Sparar det lilla jag kan. Har ångest dagligen och förutom jobbet så isolerar jag mig mycket och min livslust är låg. Känns som jag bara tänker på pengar och siffror och på att bli skuldfri och en oklanderlig människa. Mina skulder är inte hos inkasso eller Kronofogden utan betalar på dem varje månad.

Till ni som är eller varit där:
Hur orkar man? Varje dag är en kamp. Jag ser ingen framtid oftast, jag som varit en glad person känner mig deppig och har svårt att skratta nu. Känns som alla andra lever och gör saker, jag har inget att se fram emot. Är 31 och singel och tänker vem skulle vilja ha en tjej med min situation?
 
Senast ändrad:
Hej.

Lite om min historia:

Har under många år impuls shoppat på nätet, både för att få må bra kickar, av rastlöshet och ensamhet tror jag. Har också i perioder i mitt liv mått mycket dåligt och bränt ut mig två ggr. Till sist bad jag själv på VC få göra en självskattning för ADHD hos vuxna. Ingen har någonsin trott jag haft det, utan det var egna tankar då jag känt att något inte stämde att det var något mer än depressioner. Efter väntetid och utredning fick jag diagnos medelsvår ADHD kombinerad form. Det är svaret på min ojämna energi, min impulsivitet med pengar osv.

Ca 6 månader efter diagnos och medicinering:
Jag började inse hur jag hade levt och att jag inte orkade längre och ville ha förändring. Vill också kunna köpa hus, nyare bil och ev träffa kärleken. Ringde en släkting som jag har förtroende för och berättade sanningen, att jag har 200.000 i olika låneskulder, grät och bad om hjälp.
Nu undrar jag, hur orkar man leva med skulder? Jag betalar varje månad och det går runt men inte mycket mer. Sparar det lilla jag kan. Har ångest dagligen och förutom jobbet så isolerar jag mig mycket och min livslust är låg. Känns som jag bara tänker på pengar och siffror och på att bli skuldfri och en oklanderlig människa.

Till ni som är eller varit där:
Hur orkar man? Varje dag är en kamp. Jag ser ingen framtid oftast, jag som varit en glad person känner mig deppig och har svårt att skratta nu. Känns som alla andra lever och gör saker, jag har inget att se fram emot. Är 31 och singel och tänker vem skulle vilja ha en tjej med min situation?

Jag lever med skuldsanering sedan 2018, min sambo har haft ett spelmissbruk och jag blev ”medberoende”, tog lån för att undvika kronofogden (dumt) och hamnade i en trasslig ekonomisk situation. Min sambo har också skuldsanering idag.

Jag har inga direkta råd till dig, men vill bara påminna dig om att du är så mycket mer än dina skulder. Din kreditvärdighet avgör inte ditt människovärde och någon därute vill ha dig precis för den du är och inte för att du haft en historik med ekonomiska struligheter. 200 000 kan låta mycket, men är i dessa sammanhang en summa som du ska kunna bli av med. Du är bara 31 år och har hela livet framför dig.

Känner igen det där med att inte ha råd till saker och inget att se fram emot. Men vet du, snart är det vår och varmt. En glass i parken kan du unna dig, en utflykt till grön bokskog (beroende på var du bor förstås!) och snart kan du hitta en solig plats vid en husvägg och det är ju alldeles gratis. Bibliotek är gratis, konsthallar är oftast gratis, en middag hos en vän kan räcka långt osv.
Jämför inte dig med andra. Släck ner sociala medier om allas skrytsamma bilder får dig att må dåligt. Sätt mål för ditt sparande, försök se hur skulden minskar för varje månad, se över dina kostnader. Om någon skulle undra varför du plötsligt inte shoppar som du brukade: säg att du vill leva hållbart.

Du kommer ta dig igenom detta! Kämpa på!
 
Tack för svar!

Hur mår ni i detta? Har ni skuldsanering båda två om jag förstår det rätt?
Längtar efter att få tillbaka ett värdigt liv men inte så slösaktigt som sist förstås.
 
Tack för svar!

Hur mår ni i detta? Har ni skuldsanering båda två om jag förstår det rätt?
Längtar efter att få tillbaka ett värdigt liv men inte så slösaktigt som sist förstås.

Det pendlar. På ytan ser vi ut att vara ett typiskt medelklasspar, men vi har ju inte råd att leva det typiska medelklasslivet. Det är tight emellanåt men det går ingen direkt nöd på oss, vi snålar inte på god mat (lagar förstås mat hemma), kan bjuda hem vänner på middag, kan handla vinterkläder etc till barnen utan att bli ruinerade. Jag tycker framförallt det känns skämmigt och det är väldigt få människor i mitt umgänge som vet att vi lever på skuldsanering. Jag längtar till en tid när man inte måste tänka på pengar hela tiden. Diskret vända prislappar och hoppa fika på utflykten för att de vill ha 50 spänn för en kopp kaffe. Har man aldrig varit i den situationen är det nog svårt att förstå hur det kan uppta ens tankar så mycket... jag jobbar på att försöka skita i vad andra människor ska tycka och tänka ;)
 
Klokt av er! Skönt att ändå vara två som kan stötta varandra iaf tror jag.
Eller hur? Få som förstår hur det är eller skulle säga att man fick skylla sig själv. Hur många år har ni kvar på Skuldsanering?
Jag har dålig lust för mycket nu och tar väl inte så bra hand om mig själv just nu.
 
Jag lever med skuldsanering sedan 4 år tillbaka. För oss har det varit tufft eftersom maken har varit helt utan inkomst och jag försörjer ett vuxet barn som har hamnat i depression och arbetslöshet. Dvs mina existensminimumpengar som är uträknade att dra runt ett boende, två vuxna och ett barn ska räcka till ytterligare ett boende och en vuxen. Så vi har inte råd med något annat än basmat och en uppsättning kläder i taget. Har i princip inget umgänge alls. Lever för stunderna med hund och familj ute i naturen. Med det sagt, de 7000kr/mån jag lägger på sonen hade lätt räckt till lite guldkant för oss.
 
Jag lever med skuldsanering sedan 4 år tillbaka. För oss har det varit tufft eftersom maken har varit helt utan inkomst och jag försörjer ett vuxet barn som har hamnat i depression och arbetslöshet. Dvs mina existensminimumpengar som är uträknade att dra runt ett boende, två vuxna och ett barn ska räcka till ytterligare ett boende och en vuxen. Så vi har inte råd med något annat än basmat och en uppsättning kläder i taget. Har i princip inget umgänge alls. Lever för stunderna med hund och familj ute i naturen. Med det sagt, de 7000kr/mån jag lägger på sonen hade lätt räckt till lite guldkant för oss.


Får jag fråga hur mycket du får ut totalt på din skuldsanering? Det är bara du som jobbar då? Du har iaf bara ett år av din sanering kvar så är du fri! och när ditt barn mår bättre kommer han/hon säkert kunna försörja sig själv.
 
Klokt av er! Skönt att ändå vara två som kan stötta varandra iaf tror jag.
Eller hur? Få som förstår hur det är eller skulle säga att man fick skylla sig själv. Hur många år har ni kvar på Skuldsanering?
Jag har dålig lust för mycket nu och tar väl inte så bra hand om mig själv just nu.

Ja, absolut. Min sambo bryr sig rätt lite om statusgrejer och är ingen fan av att resa, trivs bra i naturen, så det är nog mest jag som någonstans fortfarande vill ha det där livet med semesterresor i Europa och nya kläder. Skönt att ha någon att prata med och också drömma framåt med, för slutmålet hägrar ju. Vi är färdiga med betalplanen sommaren 22, har skuldsanering med anmärkning kvar ett år efter (vilket helt ärligt är skitsamma för mig, jag ser sommaren 22 som mitt mål).
 
Hej.

Lite om min historia:

Har under många år impuls shoppat på nätet, både för att få må bra kickar, av rastlöshet och ensamhet tror jag. Har också i perioder i mitt liv mått mycket dåligt och bränt ut mig två ggr. Till sist bad jag själv på VC få göra en självskattning för ADHD hos vuxna. Ingen har någonsin trott jag haft det, utan det var egna tankar då jag känt att något inte stämde att det var något mer än depressioner. Efter väntetid och utredning fick jag diagnos medelsvår ADHD kombinerad form. Det är svaret på min ojämna energi, min impulsivitet med pengar osv.

Ca 6 månader efter diagnos och medicinering:
Jag började inse hur jag hade levt och att jag inte orkade längre och ville ha förändring. Vill också kunna köpa hus, nyare bil och ev träffa kärleken. Ringde en släkting som jag har förtroende för och berättade sanningen, att jag har 200.000 i olika låneskulder, grät och bad om hjälp.
Nu undrar jag, hur orkar man leva med skulder? Jag betalar varje månad och det går runt men inte mycket mer. Sparar det lilla jag kan. Har ångest dagligen och förutom jobbet så isolerar jag mig mycket och min livslust är låg. Känns som jag bara tänker på pengar och siffror och på att bli skuldfri och en oklanderlig människa. Mina skulder är inte hos inkasso eller Kronofogden utan betalar på dem varje månad.

Till ni som är eller varit där:
Hur orkar man? Varje dag är en kamp. Jag ser ingen framtid oftast, jag som varit en glad person känner mig deppig och har svårt att skratta nu. Känns som alla andra lever och gör saker, jag har inget att se fram emot. Är 31 och singel och tänker vem skulle vilja ha en tjej med min situation?

För att vara ärlig... 200 kkr i skulder är inte speciellt mycket. Är du 31 år, så är mitt råd att bita ihop något/några år och sedan är du skuldfri.

Var strikt och hård mot dig själv och följ en bra ekonomisk plan, så har du snart ditt liv tillbaka, och du är redo att träffa kärleken och bilda familj :)
 
Även jag skulle vilja be dig fokusera på det positiva i det hela. Skulden är trots allt inte SÅ stor. Du är ännu ung och arbetar. Du har en släkting som kan hjälpa dig (?). Du är inte så ensam som du känner dig.

Vad gäller att träffa någon så är det bara att köra med öppna kort relativt tidigt och så får det sker ske. Mycket mer kan man inte göra. Jag tror det finns många med förnuft och förståelse.
 
Ja, absolut. Min sambo bryr sig rätt lite om statusgrejer och är ingen fan av att resa, trivs bra i naturen, så det är nog mest jag som någonstans fortfarande vill ha det där livet med semesterresor i Europa och nya kläder. Skönt att ha någon att prata med och också drömma framåt med, för slutmålet hägrar ju. Vi är färdiga med betalplanen sommaren 22, har skuldsanering med anmärkning kvar ett år efter (vilket helt ärligt är skitsamma för mig, jag ser sommaren 22 som mitt mål).

Jag förstår det. Bor ni i hus?
Ja, precis om 2 år kan ni ju faktiskt börja spara till en resa, mer kläder och mycket annat kul. Skönt att diskutera med fler. Även om jag inte har skulder hos KF. Så lever vi ju i princip under samma förutsättningar. Får jag fråga hur ni hamnade i skuldfällan?
 
Jag förstår det. Bor ni i hus?
Ja, precis om 2 år kan ni ju faktiskt börja spara till en resa, mer kläder och mycket annat kul. Skönt att diskutera med fler. Även om jag inte har skulder hos KF. Så lever vi ju i princip under samma förutsättningar. Får jag fråga hur ni hamnade i skuldfällan?

ja, vi bor i hus (som vi lyckligtvis fick behålla). Min sambo har haft ett spelmissbruk som han fått hjälp att behandla.
 
För att vara ärlig... 200 kkr i skulder är inte speciellt mycket. Är du 31 år, så är mitt råd att bita ihop något/några år och sedan är du skuldfri.

Var strikt och hård mot dig själv och följ en bra ekonomisk plan, så har du snart ditt liv tillbaka, och du är redo att träffa kärleken och bilda familj :)

Det sa min släkting som "coachar" mig också att det är inte så stor skuld som det kunde ha varit.
Jag kämpar på, men fan så tufft det är. Skönt ändå att prata med personer här så man slipper känna sig så himla ensam om det.
 
Tack så mycket Tycker det är sä kämpigt och man ångrar sig mycket dagligen.
Ja, släktingen kanske betalar in det så länge så får jag betala hen sen.
 
Även jag skulle vilja be dig fokusera på det positiva i det hela. Skulden är trots allt inte SÅ stor. Du är ännu ung och arbetar. Du har en släkting som kan hjälpa dig (?). Du är inte så ensam som du känner dig.

Vad gäller att träffa någon så är det bara att köra med öppna kort relativt tidigt och så får det sker ske. Mycket mer kan man inte göra. Jag tror det finns många med förnuft och förståelse.

Tack så mycket Tycker det är sä kämpigt och man ångrar sigmycket dagligen.
Ja, släktingen kanske betalar in det så länge så får jag betala hen sen.
 
Det sa min släkting som "coachar" mig också att det är inte så stor skuld som det kunde ha varit.
Jag kämpar på, men fan så tufft det är. Skönt ändå att prata med personer här så man slipper känna sig så himla ensam om det.

Din släkting har helt rätt. Vad får du ut i lön varje månad?
Lägg alla pengar du får över på att beta av skuld för skuld - kör snöbollseffekten så du märker skillnaden snabbare.

Alltid lättare att vara öppen och prata om livets utmaningarna, generellt vill ju vi människor stötta och hjälpa till med goda råd. Du är ju på inget sätt ovanlig, det är många som har skulder i vårt samhälle.
 
@Molly89

Du skriver att du har 200.000 i olika låneskulder och att det knappt går runt. Har du sökt samlingslån på det via lendo/advisa? Vad har du för inkomst.

Skulle bli ca 2000kr i månaden om du tar det på 12 år samlat på 1 lån och en räkning. Sen ammortera när du kan.


Du måste samla ihop det om det är smslån och dylikt du pratar om. Har du jobb blir det ingen stor månadskostnad.

släng iväg en ansökan direkt på 200k (räkna exakt belopp först med alla lån, delbetalningar, klarna, slutfaktura på mobil, krediter, kreditkonton, smslån, blanco, billån osv) om du inte tänkt på det.

Många beviljar ett samlingslån på det beloppet om det är allt man har.
 
Senast ändrad:
Många sköter det också helt digitalt. UC förfrågan kommer till kivra. Remember, collector och bank norweigan brukar bevilja vet jag om du inte har många förfrågningar genom uc . Där får du godkänna med bank id sen registrera in e-faktura/autogiro. Så kommer inga papper alls.

men mitt råd är att samla allt omedelbart om du bara sitter med en massa smslån/kontokrediter.

skulle du inte bli beviljad hela beloppet så kommer det stå max det belopp du blir beviljad. Så sök på hela och ser vad du får.

1 förfrågan till 38 banker via advisa. Någonstans är jag nästan säker på att du blir beviljad 200k

https://advisa.se
 
Senast ändrad:
Hej Molly,

Liknande situation här. Samma belopp som du har, och inget jobb har jag heller. Måste låna som en galning varje månad för att kunna betala av alla räntor (jag har hur många sms lån som helst). Går precis som du bara runt och tänker på pengar hela tiden men kommer aldrig riktigt loss, och man bara sitter och väntar på ett mirakel dag ut och dag in. Jag hamnade här pga både spelberoende och för en övertro på ett sidoprojekt (vilket ju också är en slags gambling - att satsa allt man har, och inte har, på ett och samma kort).
 
Många sköter det också helt digitalt. UC förfrågan kommer till kivra. Remember, collector och bank norweigan brukar bevilja vet jag om du inte har många förfrågningar genom uc . Där får du godkänna med bank id sen registrera in e-faktura/autogiro. Så kommer inga papper alls.

men mitt råd är att samla allt omedelbart om du bara sitter med en massa smslån/kontokrediter.

skulle du inte bli beviljad hela beloppet så kommer det stå max det belopp du blir beviljad. Så sök på hela och ser vad du får.

1 förfrågan till 38 banker via advisa. Någonstans är jag nästan säker på att du blir beviljad 200k

https://advisa.se/?utm_source=googl...MI1u3drMiJ6AIVVpnVCh3YLQWvEAAYASAAEgKEqvD_BwE


Jag gjorde en koll med Advisa för ca 2-3 månader sedan men räntorna var rätt höga för inte så stora belopp. Just nu känns det som det inte går att flytta utan får vänta isåfall och isåfall skulle jag hellre haft av en riktig bank med lägre ränta. Bank Norweigan och de ställena är skit, vill göra en förändring inte fortsätta trassla in mig. Kanske får hjälp av en privatperson att låna av istället så väntar lite.

Ja, jag har fast inkomst och betalar i tid varje månad.
 
Senast ändrad:
Hej Molly,

Liknande situation här. Samma belopp som du har, och inget jobb har jag heller. Måste låna som en galning varje månad för att kunna betala av alla räntor (jag har hur många sms lån som helst). Går precis som du bara runt och tänker på pengar hela tiden men kommer aldrig riktigt loss, och man bara sitter och väntar på ett mirakel dag ut och dag in. Jag hamnade här pga både spelberoende och för en övertro på ett sidoprojekt (vilket ju också är en slags gambling - att satsa allt man har, och inte har, på ett och samma kort).


Usch ja, finns det möjligheter för dig att börja jobba?

Jag gråter varje morgon och även nu, brukar få en känslo och panikattack på morgonen där allt bara svämmar över. Det är fruktansvärt kämpigt. Känner det lilla barnet inom mig komma fram som skriker "älska mig trots mina fel och hjälp mig ur detta". Jag vill börja om, jag vill inte ha det såhär eller vara den här tjejen mer.
 
Får jag fråga hur mycket du får ut totalt på din skuldsanering? Det är bara du som jobbar då? Du har iaf bara ett år av din sanering kvar så är du fri! och när ditt barn mår bättre kommer han/hon säkert kunna försörja sig själv.
Enligt beslutet ska jag ha ca 20000 kvar, men diverse ändringar under åren har gjort att summan har ökat något. Men nu har jag kommit över gränsen för omprövning och maken har dessutom fått jobb. Så jag har skickat in om omprövning och maken har skickat in inkomstredogörelse för utmätning. Så detta sista år kommer bli det värsta.
 
Bara undrar när man skickar in inkomstredogörelse, gör dom en fullständig tillgångsundersökning i samma veva? Senast dom gjorde tillgångsundersökning var feb 2018.. Fick papper att fylla i om inkomst nu.
 
Jag gjorde en koll med Advisa för ca 2-3 månader sedan men räntorna var rätt höga för inte så stora belopp. Just nu känns det som det inte går att flytta utan får vänta isåfall och isåfall skulle jag hellre haft av en riktig bank med lägre ränta. Bank Norweigan och de ställena är skit, vill göra en förändring inte fortsätta trassla in mig. Kanske får hjälp av en privatperson att låna av istället så väntar lite.

Ja, jag har fast inkomst och betalar i tid varje månad.

samla hellre allt till dålig ränta och betala 2500 kr i månaden som du först lägger upp på 12 år

Sen vänta 12 månader (inte år) tills du har bra kreditvärdighet. Och då skaffa ett riktigt lån med bra ränta. Det viktiga nu är att få ihop det närmsta året till låg månadskostnad.

får du 18% ränta nu spelar ingen roll. Har du 0 förfrågningar om ett år så får du 5% på 200.000 hos en storbank nästa år. Då kan du byta från 12 år till någon annan längd med.

det viktiga nu är bara att samla ihop allt till en låg månadskostnad närmsta året. Räntan går att omförhandla hos en storbank nästa år.
Och sök på hela beloppet. Inte halva beloppet.

Din situation bör inte va svår att lösa. om du betalar vadå 15-20.000kr i månaden idag. Samla allt oavsett ränta på 12 år får 2000-3000kr i månaden under 1 år. 200k i samlingslån blir de flesta beviljade

sen efter 12 månader har du inga förfrågningar och ett kreditbetyg under 1 Procent med bara 1 lån. Då kan du gå till storbank och få en ränta på 5% pch betala 1700kr i månaden. Eller lägga upp en annan avbetalningstid.
 
Senast ändrad:
Bara undrar när man skickar in inkomstredogörelse, gör dom en fullständig tillgångsundersökning i samma veva? Senast dom gjorde tillgångsundersökning var feb 2018.. Fick papper att fylla i om inkomst nu.
Har läst att de gör en tillgångsundersökning i samband med att papperna skickas ut så det kan redan vara gjort.
 
Är som sagt inte hundra då jag slapp utmätning men har läst mycket om ämnet och sett att konto osv kan ha kollats upp innan.
@Lasseman visst är det så.?

Normalt ja, men det finns inget hinder att kolla någon mer gång om man tycker det finns anledning.
 
samla hellre allt till dålig ränta och betala 2500 kr i månaden som du först lägger upp på 12 år

Sen vänta 12 månader (inte år) tills du har bra kreditvärdighet. Och då skaffa ett riktigt lån med bra ränta. Det viktiga nu är att få ihop det närmsta året till låg månadskostnad.

får du 18% ränta nu spelar ingen roll. Har du 0 förfrågningar om ett år så får du 5% på 200.000 hos en storbank nästa år. Då kan du byta från 12 år till någon annan längd med.

det viktiga nu är bara att samla ihop allt till en låg månadskostnad närmsta året. Räntan går att omförhandla hos en storbank nästa år.
Och sök på hela beloppet. Inte halva beloppet.

Din situation bör inte va svår att lösa. om du betalar vadå 15-20.000kr i månaden idag. Samla allt oavsett ränta på 12 år får 2000-3000kr i månaden under 1 år. 200k i samlingslån blir de flesta beviljade

sen efter 12 månader har du inga förfrågningar och ett kreditbetyg under 1 Procent med bara 1 lån. Då kan du gå till storbank och få en ränta på 5% pch betala 1700kr i månaden. Eller lägga upp en annan avbetalningstid.


Jag förstår hur du menar. Men min månadskostnad ligger på ca 2800:- . Så den går ändå är mer skammen över att ha skitlån.
 
Hade 300 tusen i skulder förut..fick hjälp o betala bort de mesta sen hamna ja där igen dock mkt mindre belopp. Har 75 tusen kvar som jag betalar till mina föräldrar en summa varje månad sen ett annat lån osv. Jobbar inte nu utan e föräldrar ledig...jag vänder på varenda krona o lever snålt....ibland kan man unna sig något gott o äta elr om man hittar nå billigt o köpa på rea osv. Så länge man har tak över huvudet o mat på bordet varje dag så ska man va tacksam....200 tusen betalar du nog av fort ska du se...sen gäller de o inte hamna där igen:(
 
Hade 300 tusen i skulder förut..fick hjälp o betala bort de mesta sen hamna ja där igen dock mkt mindre belopp. Har 75 tusen kvar som jag betalar till mina föräldrar en summa varje månad sen ett annat lån osv. Jobbar inte nu utan e föräldrar ledig...jag vänder på varenda krona o lever snålt....ibland kan man unna sig något gott o äta elr om man hittar nå billigt o köpa på rea osv. Så länge man har tak över huvudet o mat på bordet varje dag så ska man va tacksam....200 tusen betalar du nog av fort ska du se...sen gäller de o inte hamna där igen:(

Mår superdåligt :( Har äntligen fått tid hos en kurator på måndag. Fick du hjälp av familjen?
 
Jag tycker att du redan börjat din väg uppåt, men har hamnat i en svacka.Jag är idag skuldfri, förutom ett bolån som jag tog för cirka ett år sedan när jag köpta ett hus. Jag har redan skrivit om hur min situation såg ut för ett antal år sedan och minns inte riktigt vad jag redan berättat så , varning för upprepning. Jag hade skulder upp över öronen, fanns hos kronofogden, tvingades sälja min bostad med förlust och kunde inte få någon ny eftersom jag hade betalningsanmärkningar. Eftersom jag varit egenföretagare hade jag ingen Akassa och inget jobb. Frågade socialtjänsten men de hjälper inte med bostad. Var en vecka från hemlöshet när jag till slut lyckades hitta en stuga utan värme mitt i skogen (2 kilometer från kollektivtrafik). Så småningom fick jag ett jobb, fortsatte söka och fick två extrajobb efter det. Levde i tre år under existensminimum och betalade av skulderna i följande ordning: Släck kronofogden och därefter de med högst ränta först. Gör upp om väldigt låga avbetalningsplaner med inkassobolagen innan den nya inkomsten syns i deklarationen, spara och släck ett lån i taget. För de som inte redan vet: Inkassobolaget får bara lägga på inkassoavgift en gång så har lånet redan hamnat där så....

Min resa tillbaka började ett år innan jag började(kunde) släcka mina lån och den började jag precis som du: Genom att ta en sak i taget och skita i resten. Innan dess försökte jag titta på allt samtidigt vilket bara resulterade i att jag blev handlingsförlamad. Du började med att kolla upp dig själv och fick din diagnos, nu vet du och kan anpassa ditt liv efter det. Du har något mindre skulder än jag 😎hade men du har koll på utgifterna så att kronofogden hålls borta. Det var steg två på din resa. Titta nu på vart nästa steg ska vara, tänk inte längre fram än näsan räcker. Kanske det är att titta på vad du egentligen behöver och om det finns räkningar du kan "släcka" (som internet om du har internet på jobbet) eller att kolla med släktingar ifall de kan hjälpa dig med ett samlingslån med bättre ränta, alternativt att du tar ett själv.
Är du student så kan du kanske flytta hem igen(om du inte redan bor hemma)?

Då kan du fortsätta leva snålt och betala in klumpsummor tills lånet är betalat. Ta en sak i taget, precis som du gjort hittills och fortsätt bara att gå, till slut kommer du se ljuset;)
 
Senast ändrad:
Hej.

Lite om min historia:

Har under många år impuls shoppat på nätet, både för att få må bra kickar, av rastlöshet och ensamhet tror jag. Har också i perioder i mitt liv mått mycket dåligt och bränt ut mig två ggr. Till sist bad jag själv på VC få göra en självskattning för ADHD hos vuxna. Ingen har någonsin trott jag haft det, utan det var egna tankar då jag känt att något inte stämde att det var något mer än depressioner. Efter väntetid och utredning fick jag diagnos medelsvår ADHD kombinerad form. Det är svaret på min ojämna energi, min impulsivitet med pengar osv.

Ca 6 månader efter diagnos och medicinering:
Jag började inse hur jag hade levt och att jag inte orkade längre och ville ha förändring. Vill också kunna köpa hus, nyare bil och ev träffa kärleken. Ringde en släkting som jag har förtroende för och berättade sanningen, att jag har 200.000 i olika låneskulder, grät och bad om hjälp.
Nu undrar jag, hur orkar man leva med skulder? Jag betalar varje månad och det går runt men inte mycket mer. Sparar det lilla jag kan. Har ångest dagligen och förutom jobbet så isolerar jag mig mycket och min livslust är låg. Känns som jag bara tänker på pengar och siffror och på att bli skuldfri och en oklanderlig människa. Mina skulder är inte hos inkasso eller Kronofogden utan betalar på dem varje månad.

Till ni som är eller varit där:
Hur orkar man? Varje dag är en kamp. Jag ser ingen framtid oftast, jag som varit en glad person känner mig deppig och har svårt att skratta nu. Känns som alla andra lever och gör saker, jag har inget att se fram emot. Är 31 och singel och tänker vem skulle vilja ha en tjej med min situation?


Åh fy jag känner igen mig :( Jag har mer skulder än dig och är lite yngre.. Jag har dock släppt alla skulder till KF och har ansökt som skuldsanering eftersom att jag inte klarade av alla räntor osv. Har också gjort för mycket impulsivt eftersom att jag mått dåligt. Jag har ju fått veta för något år sedan att jag faktiskt har en sjukdom som gör att man blir fet och deprimerad i princip och att kommer eventuellt inte kunna få barn i framtiden.
Har inga direkt råd tyvärr vill mest säga att du inte är ensam <3
Försöker också få ordning som det är nu.
 
Mår superdåligt :( Har äntligen fått tid hos en kurator på måndag. Fick du hjälp av familjen?


Ja förstår de :( Jag gick oxå till en kurator men tyckte inte de gav mig så mkt...försökte fokusera på allt bra men tyvärr vägde ekonomin mkt :(

Jag släppte bomben för mins föräldrar för många år sen ovdom betalade bort allt o ja betalade tillbaka. Hamnade dock i skiten igen...dock me inte lika stor summa...ja valde o berätta igen o dom hjälpte mig med 78 tusen o betala bort min skuld hos kronofogden samt en inkasso skuld. Idag e ja nästan helt skuldfri....har ett lån hos cash Buddy o två avbetalnings planer som ja snart e klara med. Är mamma ledig just nu så kan inte betala så mkt varje månad men när ja börjar jobba igen så kommer ja tjäna mkt mer o betala av allt ganska så fort o då blir ja helt fri...jag tänker på den dagen varje dag o längtar så. Vill aldrig mer hamna i skiten igen..

Mot tips är att sök hjälp för ditt mående o försök o få ett samlingslån..har du provat? Elr berätta för nån familje medlem som kanske kan hjälpa dig. Hoppas de löser sig o att du får ordning på allt
 
Jag tycker att du redan börjat din väg uppåt, men har hamnat i en svacka.Jag är idag skuldfri, förutom ett bolån som jag tog för cirka ett år sedan när jag köpta ett hus. Jag har redan skrivit om hur min situation såg ut för ett antal år sedan och minns inte riktigt vad jag redan berättat så , varning för upprepning. Jag hade skulder upp över öronen, fanns hos kronofogden, tvingades sälja min bostad med förlust och kunde inte få någon ny eftersom jag hade betalningsanmärkningar. Eftersom jag varit egenföretagare hade jag ingen Akassa och inget jobb. Frågade socialtjänsten men de hjälper inte med bostad. Var en vecka från hemlöshet när jag till slut lyckades hitta en stuga utan värme mitt i skogen (2 kilometer från kollektivtrafik). Så småningom fick jag ett jobb, fortsatte söka och fick två extrajobb efter det. Levde i tre år under existensminimum och betalade av skulderna i följande ordning: Släck kronofogden och därefter de med högst ränta först. Gör upp om väldigt låga avbetalningsplaner med inkassobolagen innan den nya inkomsten syns i deklarationen, spara och släck ett lån i taget. För de som inte redan vet: Inkassobolaget får bara lägga på inkassoavgift en gång så har lånet redan hamnat där så....

Min resa tillbaka började ett år innan jag började(kunde) släcka mina lån och den började jag precis som du: Genom att ta en sak i taget och skita i resten. Innan dess försökte jag titta på allt samtidigt vilket bara resulterade i att jag blev handlingsförlamad. Du började med att kolla upp dig själv och fick din diagnos, nu vet du och kan anpassa ditt liv efter det. Du har något mindre skulder än jag 😎hade men du har koll på utgifterna så att kronofogden hålls borta. Det var steg två på din resa. Titta nu på vart nästa steg ska vara, tänk inte längre fram än näsan räcker. Kanske det är att titta på vad du egentligen behöver och om det finns räkningar du kan "släcka" (som internet om du har internet på jobbet) eller att kolla med släktingar ifall de kan hjälpa dig med ett samlingslån med bättre ränta, alternativt att du tar ett själv.
Är du student så kan du kanske flytta hem igen(om du inte redan bor hemma)?

Då kan du fortsätta leva snålt och betala in klumpsummor tills lånet är betalat. Ta en sak i taget, precis som du gjort hittills och fortsätt bara att gå, till slut kommer du se ljuset;)

Du har verkligen haft det tufft också. Bodde du i stugan/huset utan värme en lång tid?

Jag studerar inte och är 30 år så bo hemma är inte en tanke nu.
Jag är så paralyserad av detta, jag mår så dåligt. Har imorgon äntligen fått tid till kurator men har mått så dåligt och mår så än, jag fick ringa alutpsyk i helgen och prata av mig.
 
Åh fy jag känner igen mig :( Jag har mer skulder än dig och är lite yngre.. Jag har dock släppt alla skulder till KF och har ansökt som skuldsanering eftersom att jag inte klarade av alla räntor osv. Har också gjort för mycket impulsivt eftersom att jag mått dåligt. Jag har ju fått veta för något år sedan att jag faktiskt har en sjukdom som gör att man blir fet och deprimerad i princip och att kommer eventuellt inte kunna få barn i framtiden.
Har inga direkt råd tyvärr vill mest säga att du inte är ensam <3
Försöker också få ordning som det är nu.

Var det sjukdomens vetenskapen som fick det att åka utför för dig? Hur länge får du vänta på skuldsanering? ♡
 
Åh fy jag känner igen mig :( Jag har mer skulder än dig och är lite yngre.. Jag har dock släppt alla skulder till KF och har ansökt som skuldsanering eftersom att jag inte klarade av alla räntor osv. Har också gjort för mycket impulsivt eftersom att jag mått dåligt. Jag har ju fått veta för något år sedan att jag faktiskt har en sjukdom som gör att man blir fet och deprimerad i princip och att kommer eventuellt inte kunna få barn i framtiden.
Har inga direkt råd tyvärr vill mest säga att du inte är ensam <3
Försöker också få ordning som det är nu.
Antar att du har PSO och nu när du har diagnosen kan du försöka motverka att du blir överviktig osv. Övervikten är en av sakerna som försvårar att bli gravid.
 
Ja förstår de :( Jag gick oxå till en kurator men tyckte inte de gav mig så mkt...försökte fokusera på allt bra men tyvärr vägde ekonomin mkt :(

Jag släppte bomben för mins föräldrar för många år sen ovdom betalade bort allt o ja betalade tillbaka. Hamnade dock i skiten igen...dock me inte lika stor summa...ja valde o berätta igen o dom hjälpte mig med 78 tusen o betala bort min skuld hos kronofogden samt en inkasso skuld. Idag e ja nästan helt skuldfri....har ett lån hos cash Buddy o två avbetalnings planer som ja snart e klara med. Är mamma ledig just nu så kan inte betala så mkt varje månad men när ja börjar jobba igen så kommer ja tjäna mkt mer o betala av allt ganska så fort o då blir ja helt fri...jag tänker på den dagen varje dag o längtar så. Vill aldrig mer hamna i skiten igen..

Mot tips är att sök hjälp för ditt mående o försök o få ett samlingslån..har du provat? Elr berätta för nån familje medlem som kanske kan hjälpa dig. Hoppas de löser sig o att du får ordning på allt

Då har du det ganska bra ändå, en familj som kan och velat ställa upp på dig vid två tillfällen.
 
Ta en titt i Lånforums guide för bästa samlingslån, där finns svar på de vanligaste frågorna runt samlingslån.
Tillbaka
Topp