- Blev medlem
- 7 December 2021
- Meddelanden
- 149
- Mottagna reaktioner
- 73
- Poäng
- 217
Hej! Tack för ditt svar det uppskattas!Du har väl ändå kommit en bra bit på vägen? 150 000 minus i skuld nu på dessa år.. då vet du hur det ser ut om 2 år till. Förstår att du är leds men håll ut det blir bättre.
Jag påbörjade min egna resa för 4 år sedan, jag vägrade allt som hade med kfm att göra. Jag har betalat in sjuka summor varje månad till alla möjliga inkassobolag, legat runt 16500-20000 per månad.. nu om 4 månader är mina anmärkningar borta och jag kan lägga om mitt vidriga bank norwegian lån med hutlös ränta. Inga inkassoskulder kommer finnas kvar. Det känns så himla konstigt! Min sambo fick ta i princip alla kostnader med boende mm under dessa år. Jag bytte även jobb och fick upp min lön rejält som såklart har varit en stor hjälp. Med det här vill jag säga, kan jag kan du! Har själv ett till barn på väg och denna resa har jag gjort under tiden jag hade en liten hemma också. Ge inte upp ljuset kommer jag lovar! Men vore nog bra om du kunde rada upp dina lån och dina räntor mm så du kan få bra hjälp på vägen
Mina lån är följande.
coop bank 350k med 9% ränta
Marginalen bank 350k med 8,5% ränta
Lendify 150k med 15% ränta
Brocc 50k med 12% ränta
Sen en kredit på 50k som jag nyligen har betat av men som fortfarande syns.
På UC har jag 1,9 med 2ff (här om dagen hade jag 1,1) men kan ha göra med att kredit nyss betalades?
hursom haver, det som tär mest på mig är att min sambo (ovetandes) sliter dag ut och dag in för att kunna spara så mycket som möjligt för att HEN vill köpa ett hus i framtiden.
hon nämner hela tiden hur viktigt det är att jag tar med mig matlåda till jobbet istället för att äta ute pga ha mer i månaden då jag aldrig sparar en krona själv, jag förstår ännu inte riktigt hur förkrossad hon blir när jag efter jul har bestämt mig för att dropp denna bomb då januari månad kommer bli extremt tuff. Anledningen till att jag inte sagt något innan är för hon älskar verkligen julen och att hon vet att jag haft ett spelberoende för ca 7-8 år sedan där jag tog ett lån på 20k som jag fick sota för då. Men det har bara eskalerat sedan dess. Känner mig sån hjälplöshet för hennes skull.
Att jag min dumma lilla idiot ska krossa hennes drömmar så hårt med mina beteenden. Nu går hon på mamma penning och plockar ut 5 dagar i veckan istället för 7 pga mer ledig tid med ena barnet. Undrar ibland vad är man för jävla farsa egentligen? Hade inte spelpaus.se funnits så hade jag nog lätt Haft lånen x2 redan då jag slutade spela för 1 år sedan cirka och har absolut inget sug på att spela mera.
Jag har varit narkoman i tidig ungdom och fastnade för droger och alkohol rätt hårt. Men när man väl slutade med det så var det jobbigt 1 månad max 2 sen vände man blad. Eller pja, egentligen bytte jag nog bara ut ett beroende mot ett annat. Har börjat tänka hemska tankar såsom ”kan det inte bara dö lite människor i min släkt så jag får ärva en del, det skulle lösa rubbet” tecknade nämnligen en skyhög livsförsäkring så om jag mot ”förmodan” skulle köra av vägen så får familjen iallafall en extremt fin summa att ta vara på och kunna köpa sitt hus. Ursäkta för all text, men ni som läser detta är de ända personerna som vet om mina ekonomiska problem. Har aldrig pratat om det innan med någon. Men extremt skönt att få skriva av sig, känner redan nu när jag läser andras resor och när jag skriver att jag har bestämt mig. En förändring krävs. Detta är då fan inte friskt. Varje gång vi är ute och gör något så ser jag till att vi går ut innan postbilen kommer och när vi ska hem så är jag alltid jätte ”toa-besöken-nägen” så jag små springer hem först, vrider om nyckeln och kollar posten. Varje dag omkring 13-14:00 när posten skall komma och jag är på jobbet så kommer ångesten fram att min sambo ska ringa helt galen och undra vad det är för något som kom i brevlådan.