- Blev medlem
- 26 November 2016
- Meddelanden
- 27
- Mottagna reaktioner
- 6
- Poäng
- 27
Hur mycket skulder hade du då? Och hur löser ni allt?För en månad sen skrev jag precis som du om stöd och råd här inne för att våga berätta, jag bara bestämde en dag att då ska det ske och sen fick jag hålla mig till det oavsett. Jag valde en torsdag, jag tänkte att då är det bara fredag kvar innan helg och då hinner kanske värsta chocken lägga sig under fredagen och sen har vi två dagar att prata igenom allt. Jag skrev ett brev som han fick läsa ,men jag satt med när han gjorde det och det var mest för att allt skulle fram och jag skulle inte inta försvar ställning. Det blev en jobbig helg men han valde att stanna, i nöd och lust. Han är fortfarande chockad, besviken men into arg. Det har varit mycket tårar och tuffa dagar men att kunna vara totalt ärlig och dela sina tankar och bekymmer är en sån befrielse.
Jag tycker du bara ska berätta på det sätt du kommunicerar bäst. Bara bestämd dig. Tänk att vi får stå vårat kast oavsett hur det blir, Vänj dig med tanken, acceptera den sen kan ni bara börja jobba.
Lycka till❤️